"Snäll" hanmygga

Bara ljudet av en ynka mygga kan förstöra en hel natts sömn, ett enda myggbett på ”fel” ställe kan klia så att man blir vansinnig… Men vilka är de egentligen, myggorna? Jo, det finns ca 33.000 arter av myggor och det latinska namnet för denna underordning i ordningen av tvåvingar är Nematocera. I Sverige har vi ca 2.250 myggarter varav ett 30-tal är blodsugare. Det är bara honmyggorna som biter och suger blod (de behöver proteinet för att kunna lägga ägg); hanmyggorna lever i stället på växtsafter. Myggorna är finurligt utrustade med behårade antenner, vilka används till att känna av koldioxid i luften. På detta sätt lokaliserar de sina byten – ju mindre djur de letar efter desto flera hår har deras antenner.

Förökningstakten på myggor är hög, de hinner med tre till fyra generationer på en enda sommar. Äggen läggs på vattenytan i lämpligt vattendrag, därefter blir de till mygglarver som förpuppas och så småningom lämnar vattnet för ett liv i luften. För att minska myggbeståndet sägs det att man kan hälla ex.vis diskmedel i små tjärnar och dammar i ens närområde. Detta för att få bort vattnets ytspänning, vilket ska leda till att äggen inte kan flyta på vattenytan. Jag & Tommie provade detta i år, resultatet? Avsevärt flera myggor än förra året, suck 🙁

I många länder anses myggorna vara skadedjur då de sprider sjukdomar, dock inte i Sverige. Här har vi ändå fullt sjå med myggorna då de har oskicket att inte bara suga blod utan även spruta in saliv i blodet på sina offer. Saliven innehåller ämnen som hindrar blodet från att koagulera, ämnen som även ger klåda…

Försäkringskassan får massor av anmälningar mot sig av personer som upplever att de blivit bemötta på ett kränkande, orättvist eller direkt lagvidrigt sätt. Detta har medfört att FK nu ska granskas från högre ort och det är säkerligen bara av godo, men…

Det är lätt att ryckas med av alla de livsöden som beskrivs i tidningarna; det handlar ex.vis om människor som tvingas arbeta trots sjukdom eller som får leva på socialbidrag till följd av brister i FK:s utbetalningsförfarande. När jag stannar upp och funderar lite är det dock min övertygelse att det inte är våra handläggare och läkare på försäkringskassorna som plötsligt drabbats av ett brinnande behov av att göra livet surt för folk. Nix, de gör säkert sitt bästa efter de förutsättningar och medel som står till buds. Sannolikt är det i stället regeringens hårdare direktiv och riktlinjer som ställer till det för människor. FK har fått kraftigt minskade anslag i förhållande till vad de förväntas åstadkomma och den ekvationen går sällan ihop. Alla omorganisationer de genomgått, där syftena förvisso säkert varit goda, har dessutom medfört bristande arbetsro under en lång tid.

Kort och gott: FK saknar verktyg att utföra ett fullgott arbete och verktygslådan ligger i händerna på våra folkvalda politiker. I slutändan kanske en granskning faktiskt leder till något gott, dvs insikt om varför FK inte fungerar tillfredsställande.

Hundvakterna åkte hem igår och nu är det bara semester som gäller 🙂 Vad jag ska göra? Tja, bilderna ovan ger väl en rätt bra sammanfattning. Kanske lägger till en god bok också… Har precis avslutat min frukost i det gröna – solen skiner och fåglarna kvittrar = jag njuter. Det är grymt trevligt att ha ett jobb i dessa tider men semester är trots allt ännu vassare (sorry chefen…).

Ha det gott! / Semester-Lina

Camilla, Kennet, Tilde & prästen

Igår döptes lilla Tilde Alice Camilla i Konungsunds Kyrka någon mil utanför Norrköping. Stolta föräldrarna Kennet & Camilla hade ordnat allt på ett mycket fint sätt. Under dopakten bjöds det på såväl diktläsning som solosång och efteråt blev det mat, kaffe & tårta. Jag tackar å både mina & Tommies vägnar för att vi fick komma 🙂

Efter Norrköping bar det åter av till landet där lilla Teo och hundvakterna Stolle & Elwira tog emot. Vi spelade spel (Stolle fuskade hela tiden…), kastade pil och spelade krocket till 06.30 på morgonen. Jättekul fast rätt fantastiskt att vi orkade…

I dag döps lilla Tilde i Konungsunds kyrka, stolta föräldrar är mina vänner Camilla & Kennet.

Önskar dig lycka & välgång  i livet Tilde

/ Tant Storck

Teo fyller 11 år i juli, men i dag är det första gången vi lämnar honom hos någon som inte tillhör familjen. Medan jag & Tommie åker till Norrköping för att gå på dop stannar vårt lilla hjärtegryn på landet. Det är våra vänner Stolle & Elwira som är så fantastiskt snälla och kommer för att vakta Teo på hans eget revir. Är helt övertygad om att det inte kommer att gå någon nöd på Teo – han kommer säkert att ha det alldeles utmärkt bra och inte sakna mig & Tommie ett dugg. Nä, det är mig det är synd om för jag kommer helt säkert att sakna vår lille snarkmaskin i natt 🙁

Storky Girl utgår denna vecka 🙁

I dag är de flesta av oss lediga tack vare en kyrklig högtidsdag, nämligen Kristi himmelsfärds dag. Vi ägnar oss således åt att ”fira” att Jesus (enligt Bibeln) lämnade Jorden och fördes upp till himlen och har så gjort sedan mitten av 300-talet. Denna dag infaller alltid den 40:e dagen efter påskdagen, alltså tidigast den 30 april och senast den 3 juni. Högtiden har också kallats betessläppningen, eftersom det var denna dag man lät korna gå ut på bete. Sedan 1924 firas dagen också som folknykterhetens dag (?).

Egentligen inte så mycket att orda om, skönt att slippa jobba rätt och slätt 🙂

Under några år på 70-talet tillbringade jag delvis somrarna i Lycksele där min pappa arbetade med att undervisa blivande jägmästare i skogshantering. De första åren var vi flera ur familjen som åkte norrut, men sommaren 1979 var det bara jag och pappa. Detta innebar många och långa timmar för mig ute i skogen och jag var naturligtvis tvungen att hitta olika former av sysselsättning. Rätt ofta var bilen min lekplats och jag ”körde”, ”stannade för att tanka” etc. Eftersom pappa var något av min idol när jag var barn gjorde jag så mycket som möjligt för att efterlikna min förebild. Jag hade sett att pappa brukade lägga bilnyckeln på biltaket när han tankade och jag gjorde förstås detsamma. Medan jag låtsades tanka låg ”bilnyckeln” (egentligen nycklarna till huset vi hyrde) på taket – dessvärre låg de kvar där även när jag slutat leka och vi var på väg ”hem” 🙁 Pappa var måttligt road när vi kom tillbaka till huset och nycklarna var borta… Bara att åka hela vägen till skogs igen och hoppas på det bästa; någonstans hade ju nycklarna glidit ner från biltaket. Min älskade pappa visade prov på ett oändligt tålamod medan vi letade; inte minst under tiden det tog innan jag lyckades få ur mig att det var jag som lekt med nyckelknippan och orsakat dess plötsliga försvinnande…