Toppenfin lördag

I morse var det åter dags för hopplektion och denna gång på fine skäcken Ante <3 Lugnt och stabilt om man bortser från att jag tappade tyglarna på väg över ett hinder. Det sistnämnda har aldrig hänt tidigare, men dessbättre har jag ju balansen i resten av kroppen och inte i händerna så det gick bra 🙂

Efter ridpass blev det en snabb vända hem för dusch, ombyte och styling och därefter styrde jag & Tommie ner mot kungliga hufvudstaden. Ett fantastiskt välordnat Afternoon Tea-party väntade och detta för att fira svärmor Mona & svägerskan Anne, som tillsammans blev hela 100 år gamla. Massor av folk, supergott och jättetrevligt 🙂 🙂

Dagens bravader har tagit rejält på krafterna, så redan kl 21.10 bestämde jag & Tommie oss för att krypa till kojs. Alla som känner mig vet dock att det i mitt fall inte har det minsta med sovdags att göra – jag passar alltsomoftast på att lösa världsproblemen medan jag vilar huvudet mot kudden 😉 Ha det gott!

Mental baksmälla & så’nt

Till skillnad från min hjälte Tommie så har jag inte åkt en enda meter skidor eller gjort något annat fysiskt ansträngande. Ändå, nu när det har gått två dagar sedan Tommie avverkade sina nio mil i Öppet Spår är jag (!) heeelt slut 🙁 Naturligtvis inte på samma sätt som Tommie, som har en stel kropp och en intensiv träningsvärk att tampas med – nix, för min del handlar det om en mental baksmälla. Även jag har ju levt ett par månader där nästan allt har kretsat kring tränings- och skidåkningstider, ”snacket efteråt”, målsättningar, frågan om att anmäla eller inte anmäla till Öppet Spår, planering, nervositet, förberedelser inför avresan till Mora osv osv. Och jo, även om det var Tommie som gjorde jobbet på 9 timmar och 38 minuter i söndags så våndades även jag. Var såå orolig för att han skulle pressa sig utöver sin förmåga, att han mådde dåligt och allt annat en fru kan tänkas fundera över MEN hade som tur var några timmars stöd av fina Fanny, Danne, Tina & lilla Alicia. Det är i alla fall otroligt skönt, både för mig & Tommie, att det äntligen är över (för den här gången…) 🙂 🙂

När Tommie var på vift fick jag besök av Mickis, som inte bara var trevligt sällskap utan också fräschade upp mina naglar (denna gång fransk manikyr ombre). Det var också första gången på fyra år som jag sov själv (utom djuren förstås 😉 ) här hemma. Har inte hänt sedan den där ödesdigra gången då Tommie högg av sig vadbenet och låg på sjukhus… Hursomhelst, jag sov som en klubbad säl och det var bara Catla som kände ett visst behov av att hålla koll på eventuella skurkar. Hm, betyder det att hon litar mer på husse än på mig?! Annars sover hon nämligen alltid, totalt avslappnad, under täcket.

Gårdagen bjöd för min del på frisöbesök och det för första gången i Månkarbo, där min favorit Jenny nu håller till. I samma lokaler finns inte bara frisör utan även möjlighet till massage, ansiktsbehandlingar, make up, spabehandlingar och fotvård. Nästan för bra för att vara sant att ha allt detta så nära och Tommie hade dessutom turen att lyckas klämma in sig för en välbehövlig massage medan jag  klippte mig. Alltså: Både frisör Jenny Söderlund och behandlingar på Litet Spa bara ett ”stenkast” härifrån 🙂 Toppen!

Bilder från söndagens Öppet Spår, där Tommies underbara kollegor David & Vickan fanns på plats och hejade/stöttade. Och inte minst, körde hem Tommies bil.

Bus gjorde sig redo för naglar, men blev utan. Mickis pysslade bara med mattes klor!

 

Vinterhelg

Efter några dagar med härligt vårväder är det plötsligt full vinter. Vackert som alltid, men jag måste medge att jag känner mig lite lurad. Längtar nämligen mer än någonsin efter våren…

Denna vecka blir det ingen ridning, och det på grund av ynglingarnas sportlov. Känns riktigt tomt och inte ens en extra sovmorgon råder bot på det 🙁 Men men, det dröjer trots allt bara en vecka innan det är dags igen så jag får väl testa det där jobbiga med tålamod 😉

Hur helgen kommer att se ut för min del är än så länge oklart. Jag har planer, men de är tämligen osäkra eftersom min tilltänkta side kick är krasslig. Och Tommie ska ju som bekant våndas i skidspåren, så honom ser jag tyvärr inte mycket av (utom i Vasalopps-appen då 🙂 ). Ja ja, helg blir det i alla fall 🙂 🙂 Ha det gott!

Pasta, pasta, pasta

Färsk pasta med ädelostsås & valnötter – Tommie kör knaperstekt bacon i stället för nötter.

På annandag jul köpte Tommie längdskidor, stavar och pjäxor. På söndag, den 26 februari och alltså på dagen två månader senare, ska han åka Öppet Spår. Att gå från att vara helt otränad till att ge sig på nio mil på skidor, på så relativt kort tid, är väldigt modigt. Kanske till och med dumdristigt. MEN, med tanke på hur hårt han har tränat så är han iallafall så väl förberedd han nu kan vara. Coolt! 🙂

Tommies förberedelser består inte bara i träning, även kosten har ändrats. Vad vi äter här hemma? Pasta, pasta och ännu mera pasta. Helst samma sort varje gång! Men men, jag ställer förstås upp och dessbättre är det min favoritpasta som jag faktiskt åt till lunch varje dag (!) när vi bodde i Sumpan. Jag jobbade ju bara halvtid på den tiden och på hemvägen så råkade jag alltid passera en italiensk pastaspecialist 😛 Hm, undrar förresten hur jag ser ut egentligen?! Om man vräker i sig kolhydrater kan man tydligen få ett så kallat ”carb face” alltså bli lite lagom svullen i ansiktet. Å andra sidan har jag ju redan så runda och goa kinder, så det blir väl ingen större skillnad 😉

Ridpass och hundattack

I morse blev det, precis som vanligt, en tur till Tierp för ridlektion. Dagens pass reds på tantfavoriten (jo, han kallas så) Cadde, och det var en mycket trevlig upplevelse 🙂 Är också otroligt nöjd med mina nya ridstövlar, som nu har gjort tre lektioner – sitter verkligen toppenbra!

Medan jag red åkte Tommie iväg en sväng med bilen och då fick han dessvärre se något riktigt otrevligt: En schäfer, som hade attackerat ett rådjur och var i full färd med att slita det i stycken. Tommie kunde inte göra så mycket åt det hela, men dessbättre stannade ytterligare en bilist (med kniv…) och efter att de jagat bort schäfern kunde rådjurets lidande avslutas snabbt. Polis tillkallades förstås också. Jag blir så fruktansvärt arg över att folk, helt utan hänsyn till de vilda djuren, låter hundar springa vind för våg på det där sättet. Särskilt när det handlar om hundar som kan orsaka så stor skada! Visst, det kan ha rört sig om en hund som rymt under olyckliga omständigheter men det är inte mitt förstahandstips. Lösspringande hundar är betydligt vanligare på landet/mindre orter än i storstan. Usch!!! 🙁

Picknickdrömmar & helgresumé

Jag längtar massor efter en hederlig gammal picknick. Att mysa på en filt, i vackert väder, med massor av gott att äta & dricka 😛 Dessvärre är inte Tommie det minsta intresserad av det och har inte varit sedan vår enda gemensamma picknick i Ursvik på 90-talet (hm, var jag inte tillräckligt mysig?! 😉 ). Hursomhelst, när jag väl har bestämt mig för nå’t så genomför jag det – med eller utan sällskap 🙂 Erfarenheterna säger mig dock att det inte alltid blir sådär rackar’ns mysigt som jag har tänkt mig. Det är därför jag varje vinter motstår frestelsen att ta med mig en termos med glögg på en hundpromenad. Kan liksom ana hur jag sitter där på en sten, med en mugg glögg i näven, och krampaktigt försöker tycka att det är JÄTTEmysigt 😉 🙂

Helgen har varit finfin med ridning och 4-årskalas på lördagen och diverse hundaktiviteter i dag. Tommie är rätt ledbruten efter den senaste tidens enträgna skidåkning och tar det nu lite lugnare för att vara i skick för de nio milen i Öppet Spår den 26 februari. Jag är sååå stolt över hur han kämpar på och var naturligtvis fullt inställd på att följa med och kika när det väl beger sig sista helgen i februari. När Tommie påminde mig om hur lite man ser (jag ”såg” ju pappa åka Vasaloppet en gång), och dessutom berättade att man kan följa åkarna via en app, så tänkte jag dock om. Tror att jag nöjer mig att stötta och följa Tommie på färden hemifrån soffan <3

Hemma hos Danne & Tina för 4-årskalas med smörgåstårta och pussande på Titans Hild.

Underbar söndagspromenad i strålande sol.

Söndags-Holly hemma på tomten.

Harmonins fem-i-topp

Några dagar i sjuksängen har inte bara inneburit vansinnigt mycket sömn, utan även tid att stanna upp och tänka. Jodå, jag har tänkt på allt och inget och lite till 😉 Det kanske allra viktigaste jag funderat över är dock vad som verkligen gör mig lugn och avslappnad, vad som får mig att uppleva total harmoni. Slutsats? En liten fem-i-topp-lista, som nedan rankas helt utan inbördes ordning:

1) Att ligga med huvudet i Tommies knä och bli klappad lääänge.

2) Att borra in ansiktet i Bus, Catla eller Holly och hålla dem tätt intill mig.

3) Att sitta i bastun med tända ljus och lugn musik.

4) Att titta in i en brasa eller annan eld.

5) Att stirra in och liksom förlora mig själv i ett akvarium med vackra fiskar (måste nog skaffa ett!).

Bubblare: Har ännu inte provat, men misstänker att jag skulle älska att sitta i egen bubbelpool på eget trädäck och titta på stjärnorna.

Så, nu har jag plitat ner ovanstående så att jag om några år kan gå tillbaka och kolla om jag fortfarande känner likadant. Alltid lika spännande! 😉 🙂

Blandad kompott

Efter ett antal dagars bloggförbud (brorsan Åke har jobbat med att flytta bloggen till en ny server) är det nu dags igen. Och jo, jag tänker åtminstone försöka åstadkomma en liten resumé av förra veckan 🙂

Utöver jobb i Stockholm tisdag och torsdag, plus jobb hemifrån övriga dagar, hände det en hel del annat trevligt. Födelsedagen firades i all sin enkelhet här hemma, med Tommie förstås, men även i form av oväntat besök. Danne, Tina & Matte kom glidande med världens vackraste rosor och ett gäng trisslotter, vilket naturligtvis var mycket uppskattat. I vanlig ordning hade jag dessvärre inget att bjuda på till kaffet, något som förvånade Danne som kläckte ur sig ”du visste väl att du fyller år?!”. Jo, det visste jag förstås MEN jag var helt och fullt inställd på att ”fira” i min ensamhet med en slät kopp kaffe. Inte det minsta konstigt i min värld, men jag uppskattar förstås omtanken från nämnd trio 🙂 🙂 Och alla andra gratulanter! Jisses, det är ju så att jag skäms över att bli så ihågkommen en alldeles vanlig födelsedag <3

Efter lördagens ridpass och en välbehövlig dusch kom bästa Mickis och plockade upp mig för vår sedan länge planerade färd mot travgalan i Hudiksvall. Efter ett stopp för att plocka upp bröderna Billy & Lukas i Hamrångefjärden bar det raka vägen norrut och så småningom kunde vi checka in på hotellet. Det skulle förstås bytas om, piffas och inte minst fixas lockar i håret (tack, Mickis!) innan det redan klockan 17 var dags att äntra galaminglet. Vi hade en toppenkväll/natt/morgon med mat & dryck och som grädde på moset fick Billy ta emot Sven-Erik Landins lärlingspris. Tack alla inblandade för en härlig resa 🙂 🙂

När jag i söndags klev in genom ytterdörren kände jag hur tydligt den där gamla klyschan ”borta bra men hemma bäst” passade in. Så himla kul att vara ute på galej, men ändå såå otroligt skönt att komma hem till mitt & de mina <3 Precis som det ska vara med andra ord!

I går blidde det jobb på hemmakontoret och i morse steg jag upp klockan 04.15 med huvudvärk, ryggvärk, förkylning och allmän orkeslöshet. Gjorde mig ändå i ordning och åkte ner mot jobbet i huvudstaden, men under timmarna i bilen/lastbilen mådde jag sämre och bestämde mig till sist för att inte hoppa ur bilen vid Häststportens Hus. Faktiskt första gången jag har tillbringat en hel sjukdag liggandes i en lastbil… 🙁

Veckan i kortversion.

1,3 kg underbar födelsedagschoklad kom med posten från finaste Fanny, som tyvärr ligger på sjukhus.

Fondvägg, helg & gala

Det är inte mycket jag saknar med gamla hederliga Sundbyberg, men fondväggen i sovrummet är ett av undantagen. Med bilden ovan (ett träd härifrån Våla) som grund beställde vi en fototapet, och tillsammans med de övriga vita väggarna blev det sååå fint <3 Synd att den inte gick att riva ner och ta med när vi flyttade… 

På papperet ser kommande helg fullsmetad ut med min födelsedag på fredag, travgala på lördag och bröllopsdag på söndag. När det gäller bröllopsdagen så är det dock inget vi direkt brukar fira. Både jag & Tommie tycker nämligen att dagen vi träffades, det vill säga drygt nio år tidigare, var en betydligt ”större” händelse. Och så var det den där födelsedagen då, och den är definitivt inget jag har behov av att fira. Tommie tycker INTE att han kan åka skidor några timmar efter jobbet bara för att jag fyller år, men jag insisterar faktiskt på att han gör just det. Han missade dagens träning på grund av eget jobb och han kan inte åka de dagar jag jobbar i Stockholm. Alltså, han får åka hur länge han vill så länge han är jä*ligt gullig när han väl kommer hem 🙂 😉 Det räcker finfint för mig.

Inför helgens gala kan jag nöjt konstatera att läget är under full kontroll 🙂 I går var bästa Mickis här och byggde naglar åt mig (jo, hennes Billy fick också följa med), jag vet vilken klänning jag ska ha, strumpbyxor (så att jag kan sticka ut benen…) & skor har inhandlats och färgbomben (som ska bättra på slingorna i håret) väntar hos närmaste paketombud. Hm, måste nog fixa en flaska bubbel också så att jag kan bjuda till förfest på hotellrummet 😛 Tommie? Han är inte så road av travtemat och har därför avböjt att följa med 🙁

Storkelina – starkt på gång

Finfin lördag

Inledde dagen med hopplektion, och då blev det åka av kan jag säga. Superpigg och fartfylld häst så jag, som är farträdd, kom undan med blotta förskräckelsen. Men ja ja, även om jag inte hittade bromsen så gick det riktigt skapligt 🙂 Och jag satt ju kvar 😉

Efter ridningen skulle Tommie & Åke på ett möte och då passade jag på att spendera några timmar med mamma, min svägerska Jenny & lilla Alicia. Fika och shopping på Solrosen stod på agendan och det var supertrevligt 🙂 🙂

I kväll har jag & Tommie testat en drink, som närmast kan beskrivas som en efterrätt. Chokladglass, Baileys, Creme de Cacao & chokladvodka = sött, kallt och gott 😛

Busig Alicia <3

Kvällens drinkar.