Efter ett par dagars strul är det åter ordning på bloggen (sidan har legat nere) och det, som alltid, tack vare min eminente bror Åke. Han är guld värd! <3

Ännu en bra arbetsvecka har nått sitt slut och morgondagen inleds med ridning i Tierp. Hoppning står på schemat, och jag vet redan nu att det än en gång är Spirit jag ska sitta upp på. Trevligt! 🙂

Annars är helgen tämligen obokad, men mamma är uppe och hälsar på Åke med familj i Östervåla så en gemensam middag är väl inte en alldeles omöjlig tanke. Hehe, det gäller bara att jag orkar laga den 😉 Skoinköp till nästa helgs travgala i Hudiksvall vore det också fiffigt att få avklarat, så en tur till Uppsala lär det också bli. Om jag/vi orkar 😉 😉

Nedan följer dagens bilder på soldyrkaren  Catla & ”sneglande ögat” Holly. Natti natti!

Efter dagens promenad blev det verandamys i solen för Catla.

Soffmys för Holly.

När jag & Tommie planerade vårt nuvarande badrum var bastun den kanske allra viktigaste detaljen – åtminstone för Tommie. Själv hade jag aldrig varit någon direkt bastufantast, fem minuter brukade räcka innan jag tyckte det blev jobbigt och svårt att andas. Efter ett år med bastu? Tommie bastar då och då, medan jag gör det nästan dagligen. Jag fullkomligen älskar att koppla av i den varma lilla ”trähyddan” med tänt ljus, lugn musik och kylda dycker 😛 Sååå rogivande! Och jo, jag bastar numera i mer än fem minuter åt gången 😉

Som alternativ till bastun, om än betydligt svalare för närvarande, är hundpromenaderna mitt balsam för själen. Luften, naturen och sällskapet gör så himla gott <3 Natti natti!

Har nu hunnit jobba två veckor efter julledigheten och konstaterar att det varit de två bästa arbetsveckorna på mycket länge. Känns såå gott att vara full av energi och inspiration – hoppas att det fortsätter så!

Annars har det inte hänt så mycket den gångna veckan, utan livet har rullat på ungefär som vanligt 🙂 Det som möjligen är nytt är att jag får vänta betydligt längre än jag är van vid på att få hem Tommie efter jobbet. Hans nya skidliv är intensivt och i fredags avverkade han hela 4,5 mil i spåret innan han var hemma vid 20.30. Med tanke på att han för bara tre veckor sedan startade från noll träning är det rätt imponerande! Och jo, han somnade ovaggad blott nå’n timme efter hemkomst 😉

I lördags morse var det dags för veckans ridpass, återigen på fine Spirit men denna gång med min granskande vän Mickis på läktaren. Hehe, som tur var fick jag godkänt och Mickis följde dessutom med hem och tillbringade dagen/kvällen med mig & Tommie. Höjdpunkt? När vi fick se Mickis’ sambo Billy Svedlund vinna på V75 för första gången. Sååå roligt! 🙂 🙂 🙂

I dag har jag assisterat stackars Tommie, som hade det tvivelaktiga nöjet att ”dyka” ner i slambrunnen för att installera en ny pump. Fastän jag bara satt vid sidan och ägnade mig åt handräckning så kan jag lova att vi var två som skrubbade oss rejält i duschen efteråt. Och jo, tvättmaskinen går varm nu…

Så, nu ska jag koppla av med tv-tittande av varierande art. Farmen kikar även Tommie på, men mina värstingsåpor (onämnbara 😉 ) får vänta tills maken har gått och lagt sig 😛

Mickis grät av lycka till Billys segerintervju <3

Från dagens promenad med Catla & Holly.

Bus följde bara delvis med på promenad och valde i stället att möta upp på hemmaplan.

Tommie var väl förberedd inför besöket i slambrunnen…

Sedan jag blev landsbygdsboende (i avsaknad av körkort) är det ytterst sällan jag går i andra affärer än matbutiker. Shoppar gör jag ändå, men nästan uteslutande via nätet. Hursomhelst, i dag släppte Tommie av mig på Gränby Centrum (jo, man säger på…) så att jag fick några timmar att shoppa loss ordentligt 🙂 Hur det gick? Köpte kosmetika till ordinarie priser och sedan åkte jag & Tommie vidare och tittade på reptiler samt köpte 40 kackerlackor (nya ödlematen). Någon shoppare av rang tycks jag aldrig bli – jag är helt enkelt alldeles för lat för det 😛

Skäggagamsbebisar hos Herpers Choice.

Det är jobbigt när jag misslyckas med inloggningen och tydligen inte är människa…

Känner mig riktigt tillfreds efter en toppenfin arbetsvecka med fina människor och mycket skratt 🙂 I morse var det dessutom terminsstart för ridningen och det gjorde att även helgen inleddes på bästa sätt. Ett fartfyllt dressyrpass på fine Spirit och jag fick jobba så hårt på bromsen att jag slapp frysa trots ett tiotal minusgrader.

Denna lördag blev det tidig middag (läs vi missade lunchen…) och det i form av indiskt. Det var David Batras ”oheliga köttbullar” som för första gången stod på menyn här hemma och tillsammans med basmatiris, naanbröd & en kall öl smakade det alldeles utmärkt 😛 Med andra ord en rätt jag kommer att laga igen!

Annars rullar det mesta på som vanligt, vilket i dessa dagar betyder att Tommie är som uppslukad av träning (!). När han inte jagar snö (och åker skidor) i olika skidspår så står han här hemma och nöter på cross trainern mellan 60 och 90 minuter. Jag är djupt imponerad över hans beslutsamhet! Själv nöjer jag mig oftast med långa promenader, lördagarnas ridpass och att greppa/lyfta ostbågar 😉

Ha det gott!

Golden Spirit på Tierps Ryttarklubb.

Lördagsmiddag: David Batras oheliga köttbullar.

Det händer dessbättre väldigt sällan, men i torsdags kväll kände jag mig ruskigt ensam och isolerad 🙁 Trots röd dag på fredagen så slocknade Tommie redan kl 20.30 (utmattad av arbete och träning plus laddade upp inför fredagens skidåkning…), det var inte något endaste vettigt att se på tv OCH jag blev till råga på allt sugen på en massa godsaker som vi inte hade hemma. Och jo, utöver att chauffören redan hade gått och lagt sig så insåg jag rätt snart att den enda butiken inom en mils avstånd strax skulle stänga. Hua, det blidde till att festa loss på två bananer och nu hoppas jag innerligt att jag redan har avverkat årets tråkigaste kväll 😉

Medan Tommie gav sig ut i Tierps skidspår passade jag på att hänga med Wilma & Cicci på hoppträning i Pålsbo Ridhus cirka åtta kilometer härifrån. Även några timmar på lördagen tillbringades på samma sätt (för min del då, Tommie vilade) och trots tre lager kläder båda dagarna så har jag känt mig mer eller mindre djupfryst alltsedan dess. Mitt nya namn är isdrottningen 😉

Under lördagskvällen tittade Jejje förbi en sväng och i går fick Tommie med sig sin skidpartner Vickan, sambon David & dottern Evelina hem för en fika efter avverkat träningspass. Mycket trevligt och extra härligt att se lite folk efter ”den där” torsdagskvällen 🙂 🙂

Efter ett par veckors ledighet började allvaret återigen i morse, och nu är det väl i princip jobb fram till sommarsemestern som gäller. Kanske låter lite deprimerande, men faktum är att jag är full av energi och riktigt längtar efter att jobba mig fram mot våren. Känns gott!

Underbart söta B-ponnyn Athena.

Här har jag lyckats med konststycket att få en fullt normal stallhund att se enbent ut 🙂

Vackra Golden Grace & lite av Cicci.

Det har snart gått en vecka sedan år 2016 nådde sitt slut och för första gången på länge har jag lust att skriva. För jo, förra året var tveklöst mitt sämsta bloggår sedan jag började den där dagen i januari 2009 – jag beklagar det…

Annars var 2016 året då jag skaffade mig nya arbetsmässiga erfarenheter, lärde mig massor om mig själv och, inte minst, överraskade mig själv. Jag insåg bland annat hur dåligt jag mår av att ”lägga locket på”, det vill säga att känna att jag måste hålla inne med åsikter och tankar som inte är riktigt rumsrena i ett specifikt sammanhang eller på en viss plats. Att agera på det sättet klär mig föga, kan jag inte vara den jag är så blir jag liksom ingen alls. Det ska vara allt eller inget, som så ofta när det gäller mig 🙂

2016 var också det år då min & Tommies älskade lilla Catla blev mamma för första gången. Tre små valpar blidde det, nämligen Polarskäggets Härlige Hector som flyttade till Umeå, Polarskäggets Härlige Hjalmar som blev Boden-bo och sist men inte minst: Polarskäggets Härliga Holly, som blev efterlängtad Östervåla-bo <3 Vill än en gång rikta ett stort tack för ett fantastiskt fint samarbete till Ann-Britt & Nisse Strömberg (Polarskäggets Kennel), som hyrde Catla för nämnd valpkull.

När jag tänker tillbaka och summerar föregående år så stannar jag upp vid ett och annat fint minne där första mötet med Holly, unghästutställningarna med ”min” Titans Hild, travgalorna i Stockholm och Bollnäs, tjejkvällen på Gävletravet och Madness-konserten på Gröna Lund tillhörde höjdpunkterna. Som kontrast minns jag även en del tråkigheter och då främst att vi förlorade en högt älskad familjemedlem, allas vår Olle <3

Jaha, och hur avslutar jag då min första årskrönika? Jo, naturligtvis genom att blicka framåt och fundera över vad 2017 kommer att erbjuda 🙂 Förhoppningsvis kommer pållen att kvala och, så småningom, göra sin första start. En London-resa är planerad någon gång under året och en del fix på huset ska i bästa fall bli verklighet (hänger ju rackar’ns mycket på stackars Tommie 😉 ).

Några livsavgörande planer har jag inte, utan jag hoppas mest på att få fortsätta njuta av en tämligen fantastisk vardag. Diverse höjdpunkter till trots så är det ju ändå den vanliga vardagen som är själva livet! Jo just det: Jag kommer förstås att fantisera vidare om ett trädäck med bubbelkopp – med vår nya brunn går det ju inte längre att skylla på vattenbrist. Tänk att få sitta utomhus, i varmt vatten, och dricka ett glas bubbel samtidigt som man tittar på stjärnorna (det är förstås vinter och alldeles stjärnklart). Det vill jag göra! 🙂 🙂

Jaha, det är väl bara att konstatera: Som bloggare är jag numera värdelös och uppdateringarna blir alltmer sällsynta 🙁 Fortsätter dock iallafall, för även om det blir ytterst sporadiskt så gillar jag att kunna gå tillbaka och kolla ungefär när i tiden diverse saker har hänt. Så, here I go again 🙂

Sedan sist har jag haft några riktigt skapliga ridpass, vilket känns ruskigt skönt. Efter den ofrivilliga avsittningen med efterföljande hjärnskakning kändes ridningen rätt hopplös. Kände inte att jag utvecklades, utan tvärtom att jag tagit flera steg tillbaka men NU så! Känns såå gott 🙂 🙂

Under helgen som nyss passerade blev det inte många knop gjorda. Var fruktansvärt trött, men en spontan middagsgäst i form av Jejje och ett besök hos grannarna borta i Rävsvad blev det i alla fall. Vackert så!

Annars har jag & Tommie hunnit med en trevlig (och god! :-P) middag hos Christian & Jejje, bastat som galningar (jag fem och Tommie tre gånger bara senaste veckan) och en massa annat smått och gott. Själv var jag även på ett intressant seminarium hos Google och så har jag hunnit med att följa med Rävsvads-Wilma & hennes Grace på hoppträning. Och jo, lite glögg har också inmundigats 🙂 Nu ska jag snart sussa sött, men ha det gott!

Jaha, då var det återigen sådär extremt länge sedan jag var här och skrev 🙁 Vet egentligen inte varför, det har bara blivit så. Hursomhelst, sedan sist har det hänt en hel del – både bra och dåliga saker. Något riktigt tråkigt är att vi i fredags förlorade en djupt älskad släkting, Olle <3 Olle var min morfars bror, och ända sedan barnsben gjorde han & frun Britta ett enormt intryck på mig. De var alltid självskrivna gäster på min barndoms födelsedagar och det för att de var så underbart varmhjärtade och roliga. Nu har Olle till sist återförenats med sin Britta och trots sorgen så tänker jag främst på hur lyckosam jag varit som har fått ha dessa fina människor i mitt liv. Vila i frid  <3

Att skriva om något helt annat känns på ett sätt lite märkligt, men samtidigt är det ju så livet ser ut: Man blandar det goda med det onda. Och jag har verkligen haft en hel del trevligt sedan sist! I mitten av oktober bjöds det exempelvis på en härlig bras- och spelkväll hos grannarna Christian & Jejje, och kort därefter blidde det tjejkväll på Gävletravet för min del. Sällskapet i övrigt bestod av Mickis, Tina, Cicci, Guttis, Elisabet & Susanne och vi hade det toppen 🙂

Har även hunnit med en riktigt lyckad konferens på Wenngarn i Sigtuna samt haft besök av middagsgästerna Billy & Mickis. Sist men absolut inte minst har jag ägnat mig åt sedvanlig ridning på lördagarna, promenerat miltals (nä, inte i ett svep 😉 ) med Catla & Holly, försökt lära Bus att man inte drar in möss från hundgården nattetid och: Välkomnat en ny familjemedlem, nämligen en liten skäggagam (läs ödla). Det var min månad det 🙂 🙂

Mysbrasa på granngården Annelund.

Tjejkväll med 80-talstema.

Nya familjemedlemmen.

Promenad den 30 oktober och…

… promenad nio dagar senare.

I söndags var det åter dags för unghästutställning för vår pärla Titans Hild, denna gång i form av landsfinal på Bergsåker (Sundsvall). Det blev således en massa pyssel i stallet både fredag och lördag, då jag & Jejje gjorde allt för att Hild skulle bli så tjusig som möjligt. Och jo, vi tränade henne även på ljudet av en skumpaflaska som öppnas 😛 Hursomhelst, tidig uppstigning på söndag morgon och sedan avfärd norrut med Hild, Jejje & Mickis. Sedan? Efter körprov och visning för hand i ringen förstod vi att vi hade kunnat stanna hemma… Vår prinsessa skötte sig förvisso perfekt och var vacker som en dag, men domarna gjorde överhuvudtaget ingen exteriörbedömning (gick på den i ”kvalet”) utan fokuserade på att hästarna skulle trava fort i körprovet. Normalt sett handlar körprov om att bedöma hästens aktion/förmåga till vägvinnande trav, men i det här fallet var det alltså annorlunda. Riktigt surt när man har en storvuxen unghäst som behöver tid på sig innan det är dags för några tempon att prata om 🙁 Hade vi känt till förutsättningarna hade vi inte åkt några 60 mil!

/ Storkelina – besviken men fortfarande STOLT