I måndags skulle Tommie ha opererat sin skadade hand, men fastan (inför sövning) visade sig vara helt i onödan för någon operation blidde det icke 🙁 Nix, Christian körde ner Tommie och hann precis köra hem de 5,5 milen innan man lämnade beskedet att operationen var uppskjuten… Nu är det i morgon förmiddag som gäller, och denna gång kan man av rent medicintekniska skäl inte senarelägga ytterligare. Skönt!

Trots att Tommie i princip är obrukbar så går bygget nu framåt, och det tack vare ”vår” fantastiska Danne. Jag saknar ord att beskriva vår tacksamhet!

Annars rullar det mesta på i sakta mak, det vill säga vi svettas och kämpar mot våra krämpor (en personlig assistens skulle inte sitta fel 😉 ). Röken från skogsbranden i Sala har gjort sig påmind, och det luktar även inne i huset, men det är absolut ingen fara. Bara att hålla tummarna för att vindarna håller sig lugna och framför allt: Att man snart lyckas få bukt med den olycksaliga branden.

/ Storkelina

Tack vare Danne samt Tommies & Jejjes glada tillrop så har ”vi” äntligen börjat bygga på höjden.

Jejje och fina Rocky poserar villigt.

Smula & Rocky står i vårt blivande sovrum och kikar ut över verandan.

I min kamp mot de mångtaliga getingarna så tänder jag på kaffepulver som sedan ligger och glöder/ryker. Mycket effektivt och dessutom en snäll metod!

Att utrusta glaset med en åtsmitande muffinsform och sugrör är ytterligare ett fiffigt sätt att hålla getingarna borta (från drickan då!).

Jaha, då var det åter dags för Tommie att ringa chefen för att rapportera in ”årets skada” och sjukskrivning. Suck 🙁

Efter att Tommie i går satte kniven i sitt vänstra pekfinger så ser det ut så här inför morgondagens operation = gipsad hand och underarm (skadan är tillfälligt ihopsydd). Och fåfäng som min älskade make är så skulle det ju bäras kortbyxor med 5 knappar (i stället för praktiska mjukisbrallor) när det under förmiddagen bar iväg ner till Hornbach för att bytas en del virke. Jäklar vad svårt det är att knäppa en massa knappar från ”fel håll” när man inte är van! Höll på att bli tokig när jag satt där och höll på (Tommie skrattade mest 😉 ) …

Summa summarum så kan man i alla fall säga att Tommie – på gott och ont – går in med full kraft och helhjärtat i ALLT han gör. Om det sedan handlar om att älska, hata, dissa någon/något, hugga med yxa, skära med knivar, ställa upp för en vän/anhörig eller jobba spelar mindre roll. Det är väl kanske det som kallas att vara passionerad och hängiven antar jag?!

Jag har gjort det förr och jag gör det igen, det vill säga riktar ett STORT TACK till våra underbara vänner (tillika grannar) Christian & Jejje för att ni alltid ställer upp. I går kollade Nurse Jennifer till och lade om Tommies finger innan det bar av till akuten, medan Christian har fått agera privatchaufför hela helgen. Det är verkligen alldeles fantastiskt! Och, sist men inte minst så har ju vi bästa Danne som fick stå ensam med vårt bygge när Tommie ”fick däng” av kniven… Tack, fina ni!

/ Storkelina

Medan Catla ägnade sig åt en lyckad sorkjakt så låg finaste Bus på en helt annan del av tomten och tog det hur lugnt som helst. Snacka om att vi kör bakvända världen här hemma! 😉

/ Storkelina – med världens finaste djurbestånd

Brorsan Åke, Jenny & Sebbe har köpt sig ett helt bedårande hus med en alldeles underbar tomt ett gäng kilometer från mig & Tommie. Nedan följer några bilder från gårdagens besök, och ni får se typ ALLT utom just tomten och huset 😉

Finaste mamma & Dr Storck drack kaffe vid ett bord medan min älskade…

… Tommie plockade med sig kaffe & iPhone och kastade sig ner för att jäsa i en skraltig hammock (brorsan råkades dessvärre kasta (!) taket).

En härligt öppen vy som gränsar till den stooora tomten i ostört läge.

Gårdagen spenderades till största delen i Uppsala där jag, Tommie, Danne, Christian & Jejje inledde med att käka på Pizza Hut. Därefter bar det av till Rörken Motorsportområde strax öster om Uppsala, och där anslöt även Tommies kollega David till det gäng som skulle köra gokart (alla utom bräckliga jag då…). Det var hursomhelst jättekul även att titta på, och inte minst att lyssna till snacket efteråt (avåkningarna, omkörningarna, framgångarna osv). Härligt!

Efter en mycket hedersam 3:e-plats i racerligan så vände Jejje hemåt för att ta hand om hundar och umgås med svärmor, medan övriga stannade kvar i Uppsala för att ”göra stan”. Även Vickan (också en av Tommies kollegor, tillika ovannämnda Davids sambo) mötte upp och det blidde sedermera smarriga drycker, bowling, gatuköksbesök där tre av sällskapets sex medlemmar råkade ut för en fågelbajsattack (!) samt sist men inte minst: Skjuts hela vägen hem av bästa David & Vickan som sedan ”bara” hade att vända hem till Uppsala (en omväg om ca 11-12 mil…). En toppenkväll! 🙂

Denna söndag har varit lugn och städad, och det enda vettiga som gjorts är att vi fikade och åt hos Åke & Co där även mamma var på plats. Och jo, även denna helg så har bygget tagit liiite tid MEN Tommie fick ändå ett mer än välförtjänt avbrott från allt jobb och själv tog jag en paus från en lång tid av ryggont och hemmavaro. Hur det sistnämnda gick? Bortsett från ett par timmars besvärande smärtor i skuldror & nacke (får ju inte bli för stillasittande 🙁 ) så gick det riktigt skapligt, så än finns det hopp för Fru Klenben 😉

Med ryggar och rumpor mot kameran (från vänster): Danne, Christian, Jejje, David & Tommie.

Jejje & Tommie redo för avfärd.

Och här har vi Christian, David & Danne.

En liten banvy med fyra kombattanter i fjärran. David, den femte, höll på och bytte kärra på grund av bensinläcka…

Christian & Danne såg så här glada ut strax innan det var dags för hemfärd.

Sedan jag & Tommie slutade snusa för drygt två år sedan så smaskar vi i oss en ansenlig mängd halstabletter av sorten Fisherman’s Friend. Det sistnämnda är något våra uppmärksamma grannar har noterat, så i går kom Christian (och lite Jejje 😉 ) med en pava Fishshot till Tommie (och lite till mig 😛 ). De är ju bara för söta!

I dag har jag förvärvsarbetat fyra timmar hemifrån, och även om det gick riktigt skapligt så var jag bra mör efteråt och är MYCKET tacksam över att få sitta hemma och jobba denna vecka = slipper de långa resorna. Tack chefen! 🙂

Har precis kommit hem från en liten biltur med stopp för mjukglass i Våla City, och nu blir det i stället soffmys i sällskap av bordsfläkten.

/ Storkelina

P.S. Återkommer så småningom med en smakrecension av ovannämnd dryck. D.S.

Dagarna rullar på, och diskbråcksgumman mår bättre och bättre 🙂 Sjukgymnastik och diverse övningar gör gott, och i dag blev det till och med lite vattengympa i Tierp. Jodå, tillsammans med brorsan Åke, Jenny, Sebbe, Danne & lilla Alicia (Tommie jobbade 🙁 ) så bar det av till Trollsjön (ursprungligen en bergtäkt som bröts fram i samband med att E4:an drogs om) och det var verkligen superhärligt att bada i det rena och klara vattnet. Gammal skärgårdsbo (eller mest sommargäst 😉 ) som jag är så uppskattar jag ju dessvärre inte de traditionella insjöarna med brunt och grumligt vatten…

Häromdagen återupplevde jag härliga barndomsminnen, och detta i och med att brorsonen Sebbe placerades i köket för att göra egen lemonad. När jag var liten körde vi på citroner, men här blidde det i stället lime och precis lika gott 😛 Ska helt klart göras flera gånger i närtid, för det känns så himla fräscht med hemlagat!

Nu ska det vilas och samlas kraft, för inom ett par dagar så räknar jag med att börja jobba så smått. Ha det gott så länge!

/ Storkelina

Härliga Trollsjön i Tierp (bild från www.tierp.se ).

Sebbes friska limelemonad.

Utöver ryggont för undertecknad så är det ju mest byggnation som gäller för dagen, och där har bästa Tommie glädjande nog fått massor av hjälp av såväl brorsan Åke som Rävsvads-Mats. Även, eller framförallt, en hårt arbetande karl behöver dock pausa för mat, dryck & fika så det har faktiskt blivit en del umgänge med. I fredags var det Christian & Jejje som tittade förbi, och utöver det så har i olika omgångar spenderats tid med Jenny, Sebbe, Rävsvads-Emil, Matte, Danne & Alicia. Mycket trevligt! 🙂

/ Storkelina – nöjd & belåten

Tommie & Åke jobbade hårt, här innan isoleringen hade kommit på plats.

Efter avslutat dagsverke så bjöds det denna söndag på grillat hemma hos Danne & lilla Alicia.

Söta Alicia körde Imse vimse spindel med Åke & Tommie (skymtar till höger i bild).

Solstrålen Alicia förklarade för Tommie hur världen funkar.

Alicia i Tommies knä strax innan pappa Danne skulle natta.

Att vår härliga finkisse Bus & lilla bostisen Catla är bästa vänner innebär inte bara lek, utan också en massa mys och omvårdnad. Bilderna nedan visar hur Bus har tagit ett stadigt grepp för att hålla ”valpen” (drygt två år gammal 😉 ) på plats för tvätt. Ursött! 🙂

Catla finner sig tålmodigt i den omsorgsfulla…

… tvätt som bjuds.

Trots stora besvär med diskbråckssmärtor så har jag ändå upplevt massor av glädje de senaste dagarna 🙂 Gårdagens hundutställning gjorde ju inte ”bara” vår lilla Catla till svensk utställningschampion utan bjöd också på härligt sällskap av David, Vickan & lilla Evelina 🙂 Och i afton passade vi dessutom på att skåla in den nyvunna championtiteln tillsammans med fingrannarna Christian & Jejje 😛 Härligt att kunna fokusera på lite positivt här och där!

Lite bubbel satt fint efter gårdagens utställningssuccé.

Allra finaste Tommie med bjässen Müsli i kopplet, David & lilla Evelina.

Min ursöta lilla dubbelgångare Evelina, David & Vickans härliga dotter.

Gårdagens utställningsplats bjöd inte bara på framgång, utan också vackra vyer.

Vickan visade inte bara Catla, utan är här i farten med sin egen Müsli.