Någon utöver Tommie som kan lista ut vad som gestaltas på denna diffusa bild?

I lördags kväll började kroppen åter krångla, och jag befinner mig än en gång i en rejäl ryggsvacka med smärtor som strålar ut i ena benet 🙁 Såå bedrövligt tråkigt, och värst av allt är att jag kommer att missa kommande helgs kennelträff hos Catlas uppfödare uppe i Hjoggböle. Att bila 67 mil (enkel resa…) på torsdag känns dock föga aktuellt, och jag känner mig oerhört besviken. Trist!

Som kontrast till ovannämnd besvikelse så är jag också väldigt glad, för nu har även brorsan Åke, min svägerska Jenny & brorsonen Sebbe bestämt sig för att ansluta sig till Våla-ligan. Jodå, det blidde ett nätt litet sommarhus på 3 rum och kök fördelade på 133 kvm och 9.600 kvm tomt. Verkligen superkul 🙂 🙂 🙂

Nu ska jag vila vidare, men håll gärna tummarna för att jag piggar på mig snaaart.

/ Storkelina – den vingklippta

Våra pioner är förstås allra vackrast precis som de är, men efter att ha tagit dagens (och sannolikt årets) pionbild kunde jag ändå inte låta bli att leka lite med färger. Jag ääälskar pioner! 🙂

/ Storkelina

Tommie & Danne jobbar efter jobbet.

Än en gång så är jag närmast salig av lycka över att mamma fått ett ”positivt” röntgenbesked, det vill säga att den elaka lungtumören fortfarande håller sig mirakulöst lugn. Det är verkligen helt fantastiskt hur min underbara mamma bekämpar det onda! Och förresten, hon ber att få framföra sin hälsning till Moppe Varg 😉

Somliga har trädgårdstomtar, men själv har jag i stället ”mina” trädgårdshjältar. Tommie & bästa Danne är helt makalösa som gång på gång, och med outsinlig energi, tar sig an jobbet (bygget…) efter jobbet. Jag är såå imponerad och oerhört tacksam 🙂

I afton ska jag bara njuta av vad dagen har fört med sig, så ha det gott så länge!

/ Storkelina – mammas dotter

Midsommarhelgen bjöd på en hel del arbete (inför byggnationen), men också en massa oplanerade trevligheter 🙂 Under tidiga fredagskvällen tog jag & Jejje fyrhjulingarna ner till sjön, där ett gäng volontärer (Christian & Jejje är två av dem) ser till att hålla snyggt vid den vackra Gåsholmen. Här kördes det alltså röjsåg (inte jag då…) och filosoferades en stund innan det var dags för Jejje att åka till sitt förvärvsarbete och undertecknad ”placerades” vid spisen.

Under midsommardagen arbetades det vidare såväl på hemmaplan som på granngården, men därefter blev det också lite välförtjänt frosseri. Tillsammans samlade vi i hop diverse gotter, vilka sedermera avnjöts på Annelund: Citronfrommage, jordgubbar, lättvispad grädde, skumpa, ostar, kex & snacks. Mums! 😛

/ Storkelina – nöjd och belåten

Efter att ha handgrävt tolv djupa gropar så kollar Tommie årgången på Mattes kvarglömda Smirnoff Ice.

Bygdens smultron börjar nu lysa inbjudande röda.

För första gången i mitt liv så har jag själv framfört ett motordrivet fordon en längre sträcka.

Fina Aspnäs naturreservat är icke att förakta.

En vy över sjön Tämnaren, mulet men ändå så vackert.

Nyfikna och sällskapliga nötkreatur vid Gåsholmen.

Sötnosarna Wilgot & Gittan på på granngården Annelund. Wilgot kan stångas… 😉

Tända ljus och massor av gotter.

Vårt hem och vår tomt har i dessa tillbyggnadstider frekventa besök av diverse gästarbetare, och då handlar det först och främst om Danne som är så snäll och hjälpsam att man nästan skäms. Jag vet faktiskt inte hur vi ska kunna tacka honom…

Själv gör jag av naturliga skäl, det vill säga på grund av fysiska tillkortakommanden, inte alltför många byggarknop MEN jag gör i alla fall mitt bästa vid spisen. I dag blidde det köttfärsbiffar i rosépepparsås & råstekt potatis, och det funkade helt klart 😛

Nu ska jag strax krypa till kojs, men först ett STORT och varmt tack till alla våra hjälpsamma familjemedlemmar & vänner, ni är guld värda! Och sist men inte minst, Tommie är min allra bästa varje-dag-hjälte 🙂

Jejje kör en handpåläggning medan Danne & Tommie kör jordborr.

Jejje & Rocky, våra grannbusar.

Gårdagens ”jobblunch” intogs tillsammans med sex arbetskamrater vid kollegan Annicas underbara kolonistuga i Bromma. Såå otroligt mysigt, och en helt fantastisk miljö endast ett stenkast från såväl jobbet som tätbebyggda områden. I like! 🙂 😛

Stugägarinnan Annica till vänster följt av Christina & Janne samt sist men inte minst: Gunilla (tyvärr med ryggen mot kameran…).

Kristina & Janne hade vänligheten att posera framför kameran.

Jag har aldrig sett min finaste Bus så rädd som igår eftermiddag, då bygden drabbades av den häftigaste hagelstorm jag kan minnas. Själv trodde jag först att någon kastade stora stenar på huset, och vad Bus trodde kan jag ju förstås bara spekulera i. Att hon kom springande in i huset i absolut toppfart, för att sedermera kasta sig in under sängen och ligga och trycka i timmar, vet jag dock alldeles säkert. Jisses så rädd hon måste ha varit 🙁

Som kontrast till gårdagens oväder (jo, det åskade också…) så har denna tisdag enkom bjudit på strålande solsken. Och trots att tiden fram till kl 14 spenderades med a) sovmorgon och b) förvärvsarbete hemma från stugan så hann jag få fullt tillräckligt av både svett och värme. Sommar kallas det visst 😉

Nu ska jag ägna kvällen åt att bli av med rådande huvudvärk (vätskebrist?) och samla kraft inför morgondagens jobb. Ha det gott så länge!

/ Storkelina

En vy från eftermiddagens promenad.

På denna bild skymtar den ofta omskrivna granngården Annelund.

Den här raksträckan känns oändlig när man är både trött och varm…

De senaste dagarna har varit fulla av aktiviteter, och bland annat så hade vi nationaldagsmys med första spadtagen till nya husgrunden. Ett antal underbara och hjälpsamma familjemedlemmar & ett stycke granne var på plats och kämpade medan diskbråcket & tennisarmbågen (värdparet då’ra) tyvärr fick nöja sig med att titta på. Vilka fantastiska medmänniskor vi har!

När det hade grävts klart så var det dags för gemensam promenad, och då fick vi se Catla klippa den största åkersork jag någonsin sett. Det var ju dock inte bara Catlas mun som skulle mättas, så avslutningsvis så blidde det även mat & dryck tillsammans brorsan Åke, Jenny, Sebbe, Danne, Matte & Christian. Mycket trevligt 🙂

Utöver nämnt nationaldagsfirande så har veckan även bjudit på studier, diverse hemlighetsmakeri (det ni 😉 ) samt besök i form av Christian & Dick som inte helt oväntat körde Tv-spel med Tommie.

Ett antal fantastiska gästarbetare och så den för dagen overksamme Tommie med tennisarmbågen…

Tennisarmbåge eller ej, men att instruera Sebbe så att vi fick…

… gräsmattan klippt funkade i alla fall finfint.

Bus ligger och myser på sin nya ”solsäng”.

Efter den senaste tidens krig mot ett envist och symptomgivande diskbråck så var det i dag dags för förvärvsarbete i Hästsportens Hus. På ett sätt mycket trevligt, men dessvärre så var kroppen inte alls så fräsch som jag hade tänkt mig = hemfärd redan vid lunchtid 🙁 Bara att komma igen och hoppas på bättre tur nästa vecka!

Vi har nu haft ödlan Ömer med tillhörande terrarium i 1 år och 8 månader, och fram tills i fredags hade kissen Bus hoppat upp på terrariet NOLL gånger. Efter fredagens premiärbesök på Ömers enkla boning så har det dock blivit ett rejält antal efterföljande för jodå, den varma och sköna lysrampen är ju heeelt underbar att ligga på. Enligt Bus alltså. 😉

På fredag räknar vi med (inte så värst mycket jag då…) att ta de första spadtagen för grunden till den blivande tillbyggnaden. Själv saknar jag ju tyvärr den fysiska förmågan att bidra till arbetet, men jag ska i alla fall försöka se till att de grävande grabbarna får lite mat & dryck. Spännande, på alla punkter 😛

/ Storkelina