I somras skaffade syrran & Mats en valp av rasen engelsk springer spaniel, nämligen Chivas. Nu har den ”lille” hunnit bli hela 7 månader och är fantastiskt stilig (se bilden ovan). Men visst syns det att det finns en hel del rastypiskt unghundsbus i den brunvite?! 😉

Under kvällen var jag, Tommie, Katta, Rulle, Lelle, Jejje & Camilla ute för att fira Dicks 26-årsdag (jo, Dick fick också följa med 😉 ). Vi inledde med mat på nya restaurangen och sportbaren Bamiyan (både gott och trevligt!) i Tierp för att sedermera dra i oss kaffe, tårta och kakor hemma hos Dick & Camilla. Grattis än en gång, Dick, och tack för en härlig kväll!

/ Storkelina – gratulanten

Så här charmerande kan man se ut med en bit knäckebröd i munnen, mums 😛

Eftersom jag har hört att du inte alls tycker att jag är omogen och beter mig som en hästtokig tonåring, och eftersom jag vet att du tycker att det är på tok för lite hästbilder/skriverier här så dår du en alldeles egen liten Gandhi-hälsning. Gnägg på sig! 😉

/ Storkelina – mitt i matchen

Jag erkänner, om än motvilligt, att min omsorg om miljön så sent som för nå’t år sedan var närmast obefintlig. Nu är det dock helt nya tankar som rör sig i mitt huvud – inte minst har jag blivit intresserad av vår miljö och människans påverkan på densamma. Kanske beror det på att jag börjar bli gammal (eller nå’t 😉 ) och klok? En mer trolig orsak är dock att jag nu bor MITT I NATUREN och har fått en helt annan insikt om dess värde. Dessutom har jag ju numera små miljögeneraler (ja, just du Camilla!) omkring mig, och det har helt klart haft stor inverkan. Summan av kardemumman: För att lära mig mera själv, men även för att sprida ett sunt budskap, kommer jag framöver att slänga in en och annan blänkare under rubriken ”Miljösmart”. Den första följer nedan!

Hur ofta händer det att du inte äter upp maten när du är på restaurang? Och hur ofta händer det att du ber att få med dig den överblivna maten hem? Enligt en undersökning i Konsumentföreningens regi är hela 74% av restaurangerna positivt inställda till att du tar med dig resterna i en så kallad doggy bag. Miljön betalar dyrt för att producera en massa mat som sedan slängs, varpå avfallet måste tas om hand = ytterligare negativ miljöpåverkan. Idiotiskt och oftast helt onödigt! Ta med köttbiten hem i stället så är saken biff 🙂

/ Storkelina – med gröna ögon sett

Dagens hemfärd från jobbet började så smidigt så = skjuts med kollegan Ylwa till Ulriksdals pendeltågsstation. Sedan dröjde det dock inte länge förrän Markoolios gamla dänga Åka pendeltåg började mala i mitt inre. För den som behöver friska upp minnet så fanns följande rader med i texten: ”Ååhh åka pendeltåg, jag är en loser babe, jag har inget körtkort”. Och jo, jag kände mig verkligen som en  förlorare när jag spenderade 18 minuter upptryckt mellan två skapligt svettiga herrar och till tonerna av ett tröstlöst och ilsket tjutande litet barn. Trivsamt? Nä.

När jag äntligen kom till Upplands Väsby var Upptåget till Tierp försenat, men vad gjorde väl det?! I princip vadsomhelst hade varit bättre än den nyss genomlidna tåg- resan. Upptåget var dessutom bara fördröjt med 8 minuter, så snaaart skulle jag få sätta mig ner och koppla av en timme. Mycket riktigt så fick jag också en sittplats, men det var knappt ska jag säga och först efter att ha blivit halvt nertrampad av alla hänsynslösa människor som var och en verkade ha målsättningen att bli först med att kliva på tåget. Jisses, det är ju nästan sjukt hur folk beter sig! Att det bara hade stört mig en tiondel så mycket om jag inte hade varit dödstrött (första arbetsdagen efter julledighet) är en helt annan sak 😉

När jag väl kom till Tierp så var Tommie på plats för att hämta mig, och jag kan lova att det finns få saker som slår att se hans vänliga (och vackra!) ansikte när man är trött och utarbetad. I alla fall för min del

/ Storkelina – den beresta

P.S. Kommentarerna till gårdagens inlägg värmde MASSOR. D.S.

Under min ledighet så saknade jag helt lust att blogga – kanske för att jag hade en massa annat trevligt att pyssla med?! 🙂 Hursomhelst, det var faktiskt så illa att jag tänkte lägga ner bloggen (nu igen! 😉 ). Men icke då, här är jag nu och i bästa fall hittar jag snart gnistan också. Att skriva med noll känsla blir ju dessvärre sällan särskilt bra.

Häromdagen hade lilla Bus väldigt kul med en påse. Hon kröp in i den, hon undersökte den och kom så småningom på att den var ett helt perfekt gömställe. Stackars Teo fattade ingenting när plastpåsen på golvet plötsligt hade fått liv… Jejjes fina bilder följer:

Här var det öppet, men...

... nu är butiken stängd!

Som ni kanske har märkt så innebär jobbledigt i viss mån även bloggledigt, men här kommer i alla fall ett litet inspel 🙂

I går fick jag, Teo & Bus (Tommie jobbade…) besök av min mamma, Åke & lille Sebbe. De hade med sig baguetter och rökt skinka och det fikades, pratades samt spelades spel = jättemysigt! Avslutningsvis fick jag dessutom skjuts till stallet, och det var ju inte heller fel.

Hos Gandhi blidde det promenad, och då passade jag på att riktigt utforska omgivningarna. Har således hittat nya, spännande ridvägar som bara måste testas – i bästa fall utan att jag rider vilse 😉 Lokalsinnet är ju dessvärre nästan lika med noll…

I dag tar jag det lugnt och försöker samla i hop mig efter en i princip sömnlös natt (hade ont, ont 🙁 ). Nöjer mig alltså med att kela med mina ludna sötnosar (exklusive Tommie, som inte är hemma) och att se till att tomtens alla fåglar har det gott. Inte tokigt alls faktiskt!

Mamma beundrar Sebbes konstnärliga sida.

Åke gör sig redo för den lååånga (allt är relativt!) vägen hem.

Nypromenerad och REN Gandhi står och är dekorativ.

Matte, var är du?! Jag saknar ju dig…

De senaste åren har jag & Tommie valt att spendera julafton på tu man hand och med alldeles vanlig mat – i stället har vi varit ute och käkat julbord med delar av familjen någon dag före doppareda’n. Årets koncept blev dock annorlunda = inget julbord i Stockholm, utan i stället julmat hemma på julafton. Vi hade det supermysigt när vi avnjöt vår lilla buffé som enbart bestod av våra favoriter (nä, julskinkan tog inte plats där):

Tommies inlagda sill

Ägghalvor med räkor & svart caviar

Rökt Lax

Potatis

Storkelinas köttbullar

Prinskorv

Janssons Frestelse

Senapsslungad brysselkål

Julmust & nubbe

Utöver intagande av julmat så ägnades gårdagen även åt paketöppning (mycket trevligt!), mitt livs första ridtur på en julafton (ridskolorna hade alltid jullov…) samt en vända UNO-spel och några efterlängtade kast på Dart-tavlan hos grannarna. Ett icke helt traditionsenligt men alldeles underbart julfirande 🙂

I dag har jag, liksom de senaste dagarna, haft ”min” mys-Gandhi att ta hand om. För att muta honom och för att han inte ska sakna matte Camilla alltför mycket så har jag skämt bort honom med hårt bröd, morötter och (skvallra inte! 😉 ) nå’n socker- bit. Mums & myyys!!! 

Det mesta stod fortfarande på spisen, men här blidde det så småningom julmys för två.

Ägghalvorna med en röra med sting, räkor & caviar var inte alls dumma 😛

I går när jag skulle hämta Gandhi i hagen hade han & lilla Ronja gömt sig allra längst bort.

Julaftonsritten var oerhört fridfull med strålande solsken.

I dag blev det promenad till fots. Tyvärr fick inte hela Gandhis huvud plats på bilden, och mitt VILLE inte vara med...

Där krubban stod innan den kängades i väg KAN det finnas smaskiga rester.