Gårdagskvällen på Mosebacke blev jättelyckad och den vikarierande gitarristen i Peter Murphy’s Carver Combo klarade sitt uppdrag med bravur 🙂 Fick även se Tommie släppa loss på dansgolvet samt den socialdemokratiska politikern Ines Uusmann digga till ett för mig okänt band = kunde inte ha blivit bättre 😉

Är nyss hemkommen från kvällens trevliga gröt- och glöggkalas hos vännerna Patrik & Erica. Förutom olika sorters glögg (i massor) och gröt bjöds det på hembakade pepparkakor och lussebullar, choklad, frukt, nötter och en tänd brasa = härlig jul- stämning. Gott var det, men så här i efterhand känner jag mig mest som en uppsvälld och däst badboll…

Efter SSK:s mirakulösa upphämtning mot HV71 i torsdags följde man i dag upp med en hemmatorsk mot bottenkollegan Brynäs. Så svagt och så typiskt SSK, tyvärr 🙁 Den enda trösten är att vi inte längre behöver gräma oss över att ha varit tvungna att tacka nej till gratisbiljetter (tack iallafall Göran!) till dagens match – vi missade väl inget direkt.

Har verkligen sett fram emot kvällens spelning med Peter Murphy’s Carver Combo och blev därför mycket besviken när Tommie ringde och sade att den var inställd (gitarristen har svininfluensa). Desto gladare blev jag några timmar senare när det visade sig att man lyckats skaka fram en vikarierande gitarrist. Jag/vi är således på igen = till Mosebacke 🙂

Annars intet nytt under stjärnorna = samma man, samma hund, samma hem, samma låt (When I Need You) och samma pizza (har bara ätit en sort de senaste 10 åren…). Enformigt? Inte ett dugg! När jag hittat något jag verkligen gillar har jag absolut ingen lust att chansa och riskera att få nå’t sämre ex.vis en äcklig pizza 😉

Nä, nu är det dags att samla lite krafter inför kvällen och dessutom se till att spara några till morgondagens gröt- och glöggkalas hos Patrik & Erica 🙂 Ha det gott!

SSK har varit helt under isen på slutet och dagens bortamatch mot serieledarna HV71 började inte heller speciellt lovande – ett par tidiga mål och 3-0 till HV71 efter första perioden = lust att stänga av TV:n. Dessbättre gjorde jag/vi inte det utan fick i stället se SSK jobba sig tillbaka in i matchen och likaläge 4-4 vid full tid 🙂 Att HV71 sedan tog bonuspoängen spelar mindre roll en dag som denna; grabbarnas kämpainsats förtjänar ändå Storkelinas lilla bragdguld.

Så har det då till sist visat sig att det ”perfekta helylleparet”, dvs golfspelaren Tiger Woods och han svenska hustru Elin, inte är så perfekta när allt kommer till kritan. Den senaste veckans bilkrasch och rykten om hur Elin har misshandlat sin Tiger toppas nu med ett erkännande: Tiger Woods har varit otrogen under en längre tid, men ”ångrar de där snedstegen” av hela sitt hjärta…

(Källa: www.expressen.se)

Vad gäller Elins påstådda misshandel (med hjälp av en golfklubba) av Tiger blir jag en smula förbryllad. Till att börja med bör det nämnas att Tiger förnekar att någon misshandel över huvud taget ägt rum, men trots det är det många som tror att den faktiskt har gjort det. I den sistnämnda gruppen är det i sin tur en massa människor som i det närmaste ger Elin hjältestatus för att hon så att säga satt maken på plats; någon har t o m uppmanat henne att ta ”en driver nästa gång”.  Är det någon som tror att reaktionerna blivit desamma om det varit tvärtom, dvs att en man påståtts misshandla en kvinna med en golfklubba? Nä, knappast… Självfallet är all form av misshandel/våld lika illa och jag skulle tro att även en stor och stark man känner sig rätt liten om någon svingar en golfklubba mot honom. Det är självfallet varken okej eller ett dugg lustigt bara för att gärningsmannen är kvinna 🙁

När det gäller parets framtid hoppas jag innerligt att Elin inte är en av alla de kvinnor som snällt accepterar ett liv med otrohet och sargat känsloliv. Man blir så trött på att se alla dessa kvinnor som låter sig köpas och i och med det blir tvungna att ta precis vilken skit som helst (inklusive otrohet). Några tragiska exempel på sådana är flickvännerna till de Tre Kronor-spelare, som för några år sedan var inblandade i en omskriven ”sexskandal”. Resonemanget verkade vara ”jo, men visst han var ju otrogen och det var inte så kul men han sade ju förlåt”; underförstått: ”jag lever ett liv i lyx och är inte beredd att offra det, det har förvisso sitt pris men jag är beredd att betala det” = tragiskt, men självförvållat.

/ Storkelina – perfekt men inte helylle 😉

… att få träffa mitt kusinbarn Kim NU! Systern Sanne har jag redan återsett (efter flera års uppehåll…), nu är det dags att jag får se lillsyrran också. Så mamma Monica, tänker du hjälpa mig eller måste jag åka ut till Vallentuna alldeles själv? 😉

/ Storkelina – ”mammas” gamla kusin

Det gör ont i mig varje morgon (särskilt i dag!) när Tommie går till jobbet – han tror nämligen att han är nå’n superhjälte och gör det iförd kortbrallor 🙁 Förvisso har han, så länge vi varit tillsammans, skippat långbrallorna till långt in på hösten, men i år är det rekordlänge. Varför? Jo, en chaufförskollega vid namn Jojje (ve honom) fick för sig att utmana Tommie om vem som bär korta benkläder längst. Aj, aj och stackars Jojje, för Tommie ger sig aldrig. Det kommer att bli en lång och kall vinter för bägge herrarna och mitt lidande fortsätter…

Skrev i går om min senaste mani, dvs att lyssna om och om igen på låten When I Need You. Det dröjde inte länge innan Tommie började protestera; nu ”får” jag bara lyssna med lurar eller när jag är ensam hemma. Hm, ska man behöva tolerera så’nt? Nä tänkte jag och lyssnade i alla fall, varpå Tommie kontrade med att sätta på en fruktansvärd julsång med gruppen Just D. I en stenhård kamp om vems låt som skulle dominera höjdes volymen på bägge CD-spelarna. Vem som vann? Ingen, men man kan nog säga att grannarna förlorade 😉

Om någon tycker att vi verkar en smula omogna i vårt hem så stämmer det inte alls. Vi är oerhört mogna, men med barnasinnena i behåll 🙂 Och eftersom vi inte har några barn att agera förebilder för här hemma så funkar det utmärkt!

Kramisar Storkelina

En gammal klassiker, superfräscha tuggummit TOY,  gör comeback i dagarna. TOY tillverkades av Marabou mellan 1934 och 1998 och är lika med barndom och nostalgi = alldeles, alldeles underbart 🙂

Svenska Dagbladets Bragdguld 2009 gick till skidskytten Helena Jonsson – jättekul! Samtidigt som jag gläds med Helena kan jag dock inte låta bli att fundera över Magdalena Forsbergs långa och lyckosamma karriär som skidskytt. Trots smått osannolika framgångar blev det aldrig något bragdguld för Magda och det känns fortfarande lite bittert 🙁

Fåfänga kan visa sig bli riktigt dyrköpt; Solange Magnano (Miss Argentina 1994) gjorde i dagarna en skönhetsoperation för att få fastare rumpa, men komplikationer tillstötte och Solange miste livet. Oerhört tragiskt och onödigt för en kvinna som enligt vännerna ”hade allt”…

Som äkta maka har jag till sist gjort en insats: adventsstjärna & ljusstakar är nu på plats = jag är uppgraderad till fantastisk 😉

För någon vecka sedan ramlade jag över ett avsnitt av Idol, där den helt fantastiska Reza Ningtyas Lindh framförde gamla världshiten When I Need You. Rezas framträdande gjorde mig tårögd och allt sedan dess har låten gått på högvarv i mitt arma stackars huvud. Det är helt enkelt så’n jag är – jag blir som besatt oavsett om det gäller sport, musik, en maträtt eller det motsatta könet. Ordet lagom existerar inte i mitt vokabulär, utan ”allt eller inget” är mottot 😉 För närvarande är läget ”allt” påkopplat vad gäller nämnd låt och jag kan lyssna på den om och om igen och hur många gånger som helst. Klickar man på nedanstående länk får man höra Celine Dions tolkning av min nygamla favoritballad: 

http://www.youtube.com/watch?v=OglNPNPWvSo

Jag är en usel fru: 1:a advent har passerat och jag har varken städat, hängt upp adventssjärnan eller tagit fram ljusstakar 🙁 Dessbättre verkar jag lida mer än Tommie, som lever efter devisen ”ju mindre pynt desto bättre”. Fast ändå, jag känner mig en smula hopplös…

I fredags inledde jag förmiddagsfikat med att hälla en kopp te i knäet och under kvällens festligheter serverade jag min snaps på bordsduken i stället för i glaset. I dag spillde jag ett helt glas vatten över min lunchtallrik (såväl laxpaj som sallad & dressing fick sig ett rejält dopp) – någon som kan ställa en diagnos?! Själv fattar jag det inte, men min klumpighet tycks gå i perioder. Den första perioden varade rätt länge (läs hela min barndom), men därefter har attackerna av fumlande blivit mera sporadiska. Jäkligt irriterande är det hursomhelst.

Har så smått börjat smida planer inför nyårsafton; att den blir på landet råder det dock inget tvivel om. Frågan är bara om jag & Tommie ska fira på tu man hand eller om vi ska ha gäster (förutsatt att nå’n vill komma 😉 ). Helt oavsett hur det blir så är menyn redan uttänkt för jag bara ääälskar att planera 🙂

För många en utopi - Svedbergs WC 9078

Medan vi i Sverige upprörs över enstaka dödsfall i den nya influensan (”svin- influensan”) dör 2 miljoner människor varje år för att deras dricksvatten har förorenats av avföring. Över 1 miljard människor lever i slumområden där toaletter och fungerande avlopp är en utopi; i stället töms latriner ut i floder, vattendrag eller direkt ut på gatan. ”Det är ett gigantiskt hälsoproblem” säger Karin Ruiz, vd för det svenska företaget Peepoople AB, till Aftonbladet.

En svensk patenterad ”engångstoalett” kan snart bli lösningen: ”Marknaden är oändlig och priset konkurrenskraftigt” säger Karin Ruiz. ”Engångstoaletten” är i själva verket en toalettpåse, som är tillverkad i biologiskt nedbrytbar plast = blir i slutändan koldioxid och vatten. Genom att tillsätta gödningsmedlet urea, som reagerar med avföringen, tar man död på alla farliga ämnen inom 14 dagar. Ute i det fria och utan hjälp kan processen ta upp till två år.

Det vore fantastiskt om en så’n här ”enkel” sak kunde rädda mängder av människoliv. Således bara att hoppas att priset på den färdiga produkten blir så pass lågt att även de fattigaste har råd att köpa den. Jag är dessvärre rädd för att även det sistnämnda är en utopi 🙁