Även Catla & Bus trivs finfint i nya sovrummet, men Catla är en smula konfunderad över att fönstret över sängen sitter så högt. Hon når liksom inte upp för att titta ut…

Det har varit mycket på slutet med plugg, gäster, bygge och runtflyttning i huset men här kommer i alla fall en första bild från nya sovrummet 🙂 Rummet har ytterligare två fönster och ett gäng garderober, och sänggaveln och lite annat pyssel saknas än så länge men ni kanske kan föreställa er ungefär vad det handlar om?! 😉 Vi trivs hursomhelst ypperligt bra, och dessutom har jag nu en vettig studie- och arbetsplats i det gamla sovrummet (eller sovhytten om man så vill…). Underbart! 🙂 🙂 🙂

/ Storkelina – nöjd & belåten

P.S. Det tidigare sovrummet var på 7 kvm, och det nya på drygt 15 kvm och det betyder mer än vad man tror även om ytan bara är lite mer än den dubbla. D.S.

Övre raden (fr.vä): Broder T & Dennis Undre raden (fr.vä): Viktoria & David. Kallas även Expresservice-kvartetten!

Med anledning av kylan, men framförallt de skyddsåtgärder* som den 18 november aviserades av Jordbruksverket, så har våra sex myskankor haft begränsade möjligheter att vara utomhus och bada/pulsa i snön såsom de är vana vid. Detta har inte bara medfört tristess för ankorna, utan har dessutom gjort att de blivit skaaapligt skitiga. Vad göra? Jodå, inspirerad av grannarnas spa-besök så fick de fyra lortigaste idag besöka vårt minimala hemma-spa (läs duschen 😉 ). En och en fick de komma in och duscha och torkas hjälpligt med handduk, och alla utom Broder T älskade det! Även Broder T tyckte att det var rätt skönt, men sin vana trogen så var han ändå tvungen att trilskas lite för att försöka visa vem som enligt honom bestämmer… Hursomhelst, jag tackar för blidvädret som gjorde detta möjligt för både ankorna & undertecknad är mycket nöjda med tilltaget 🙂 Min käre Tommie, som kom hem mitt i processen, förundrades dock än en gång över över hur hans hustru är skapt 😉

* På grund av de fynd av fågelinfluensa som rapporterats hos fåglar i Tyskland, Holland och Storbritannien så beslutade Jordbruksverket den 18 november 2014 att skyddsnivå 2 gäller i hela Sverige. Följande regler gäller således för ankor:

• Fjäderfä ska hållas inomhus. Om detta inte går att genomföra eller om fåglarna utsätts för onödigt lidande, kan ankor, gäss, och strutsfåglar hållas inhägnade utomhus, men foder och dricksvatten ska ges inomhus eller under ett skydd ute. Det är viktigt med en utökad övervakning av hälsoläget för att djurhållaren tidigt ska kunna upptäcka misstänkta fall av fågelinfluensa. Behållare för badvatten får användas i inhägnaden, om den skyddas från vilda and- och vadarfåglar.

Källa: www.jordbruksverket.se

/ Storkelina – en matte i farten

Nyårsafton tillbringade jag & Tommie med våra härliga grannar Christian & Jejje, och som så många gånger förr så var den i avsaknad  av klassikerna hummer & oxfilé. Inte för att jag inte gillar dessa läckerheter, men jag tycker det är lite stökigt med nötkött eftersom folk har så enormt skilda idéer om hur det bäst serveras. Själv vill jag till exempel ha köttet välstekt (ja, jag vet att det i närmaste är en dödssynd 😉 ), medan Tommie gärna ser blodet sippra över hela tallriken. Så’nt blir ju lite extra knivigt då jag dessutom föredrar att helsteka köttet (= en temperatur)…

När det gäller den ”mobbade” hummern så vet jag inte vad jag ska skylla på utom att jag helt enkelt aldrig har tillagat någon. Nästa år tror jag dock att jag satsar på Leif Mannerströms hummersoppa, för den ska tydligen vara fantastisk! Hursomhelst, vi avnjöt en meny enligt nedan och som vanligt var det inget som tillagades efter någon annans originalrecept. Nix, det var faktiskt bara efterrätten som gjordes ”by the book” förutom att jag halverade receptet och frös in den i portionsskålar. Gott var det hursomhelst, om jag nu får säga det själv, och så även snittar och annat som serverades runt tolvslaget 😛 Tack för en trevlig kväll/natt! 🙂

/ Storkelina (som liksom mina gelikar missade tolvslaget med en minut…)

Eftermiddagsvy från tomten med utsikt bort mot bästa granngården Annelund.

Jag har sagt det förr, och jag säger det igen: Jag fullkomligen älskar att bo så här 🙂 Det är egentligen rätt märkligt hur det kan vara, för det som är min & Tommies dröm är för många rena mardrömmen. Att bo ensligt, utan en massa grannar och liv runtomkring… En himla tur att vi alla är olika, för annars så skulle det ju vara knökfullt här hemma i skogen 😉

/ Storkelina – i väntan på maken

Igår skrev jag om konflikter, och idag fick jag lite insyn i en av just den typ jag beskrev. Det var inte en konflikt där jag själv är/var inblandad, men ack så intressant och såå tröstlöst det kan vara när kommunikationen är av envägstyp och/eller brister i andra delar. Alltid tråkigt för alla inblandade 🙁

I eftermiddags hade jag glädjen att få hem Tommie i riktigt skaplig tid, vilket innebar en så’n där härligt lyxig gemensam eftermiddagslur. Så himla skönt, och rackarn’s vad pigg han var när det sedermera var dags att tillsammans med Danne attackera bygget. Den sistnämnda är för övrigt helt fantastisk som kommer hit och hjälper till efter att ha haft sin knappt 2-åriga dotter Alicia i ett tiotal dagar. Det hade ju liksom inte varit såå konstigt om han hade velat ha lite tid för sig själv och allt det som ska hinnas med när finaste dottern är hos sin mamma. Jag känner mig dock oerhört lyckosam, för utöver världens bäste Tommie så har jag ju förärats med världens finaste familj (struntar som vanligt i det där med blodsband 😉 ). Förresten, tack Guttis för att du är så generös och delar med dig av dina brorsbarn 🙂

När det gäller tillbyggnaden så har denna afton varit lite av ett sanningens ögonblick, för det är först nu som väggen har sågats upp och den nya delen blir ett med det befintliga huset. En jättehäftig känsla, och snart återstår inte mycket annat än att få ordning på röran här hemma. Och att färdigställa badrum & bastu såklart…

Med tanke på hur glada Danne & Tommie ser ut på alla byggarbilder så måste det vara väääldigt kul att jobba hårt.

Detta är en vy från vardagsrummet och in mot den lilla hall som blir mellan det nya sovrummet och badrummet.

Här har öppningen uppnått full bredd, och såväl två- som fyrbenta klarade sig undan sågen.

Jag har funderat en del över det här med konflikter, det vill säga något som jag själv sällan hamnar i numera (tack och lov för inre mognad 😉 ). Det som gör mig fundersam är att människor som ofta hamnar i konflikt med andra personer såsom föräldrar, syskon, vuxna barn, vänner & kollegor såå sällan ser sin egen roll i det hela. Jag hade (kanske har?) till exempel en släkting, som under många år var rejält osams med tre av sina fyra syskon OCH skyllde det på ”alla andra”. Han vägrade då, och gör det sannolikt fortfarande, att se att ”felet” kanske låg hos honom och hans bristande lyhördhet. Att de andra syskonens liv inte kantades av konflikter, medan hans eget även kryddades med uppsägningar från flera arbetsgivare, tycktes liksom gå honom spårlöst förbi…

Under livets gång har jag träffat ett antal personer med samma typ av problematik som beskrivs ovan, och även dessa har gemensamt att de gärna fokuserar på andras ”dåliga” beteenden men helt bortser från sitt eget ansvar. Den här typen av människor vill sällan beröra de verkliga problemen, utan antingen är man osams eller så ”stryker man ett streck över det hela” och går vidare som om ingenting har hänt. För mig är det sistnämnda ett jättemärkligt och otänkbart förhållningssätt. Om man inte vågar prata om saker, och om förklaringar till osämja tolkas som personangrepp, så är det ju ruskigt svårt att komma vidare och undvika att samma konflikt så småningom får nytt bränsle. Eller?!

Själv är jag så van vid rak kommunikation (även när man tycker olika), så emellanåt känns det som att jag kommer från en helt annan planet. Dessbättre har jag ju då en rackar’ns tur och lyckas omge mig med en massa klokingar från samma planet – tack för att ni finns 🙂

/ Storkelina – filosofen

Medan Tommie var och åkte skridskor med 10-årige Rävsvads-Emil så var jag hemma och gjorde precis ALLT för att slippa plugga. Känner liksom att det är rätt skönt att för en gångs skull vara helt och fullt ledig, men det är väl snart dags att ge upp den tanken…

Efter några dagar med julmat (mest Janssons Frestelse & brysselkål för undertecknad 😉 ) så sitter jag nu och suktar efter den pizza, som snart gör sitt intåg 😛 Julen i all ära, men jag tillhör ju dem som gärna håller den kort. Ääälskar ju liksom den inte alls särskilt gråa vardagen 🙂

Några bilder från dagens härliga vinterväder följer nedan, ha det gott tills vi hörs igen!

/ Storkelina

Bortsett från den fula torkställningen så älskar jag utsikten här hemma.

Här är en vy mot tomtens andra grind, och…

… här har vi en bild från fågelmatningsstationen under vår stooora gran.

Julafton spenderade jag & Tommie tillsammans med ytterligare 12 personer i brorsans familjs hus en knapp mil hemifrån. Massor av god mat, välorganiserat till tusen och en massa underbara människor. Riktigt, riktigt trevligt var det och bilen rullade inte hemåt förrän framåt 1-tiden. Och jodå, då hade vi även hunnit skråla till spelet Lips (kanske ingen skönsång men kul var det!) 🙂

Trots att vi i princip bara ger julklappar till barnen, det vill säga min brorson Sebbe & Dannes lilla Alicia, så har vi påfallande många nya saker här hemma. Dels så fick både jag & Tommie, som vanligt, fantastiskt fina klappar från våra arbetsgivare men därutöver blev det även några överraskningar. Mamma hade med sig den mest underbara morgonrock jag någonsin har ägt, och grannarna Christian & Jejje förärade oss med delikat choklad OCH de mest fantastiska vantar jag har skådat. De sistnämnda har Jejje själv virkat, och i typ påminner de rätt mycket om lovikkavantar. Wow! Tommie fyllde på samlingen med glas i serien Orrefors Intermezzo, och utöver det så ”snodde” vi åt oss gångstavar och en låda gotter hemma hos brorsan 😛 Sist men inte minst så fick Catla julklappar av både brorsans familj & mamma, och vi känner oss så härligt ihågkomna. I like!

Idag har vi haft en riktig slappardag, och utöver besök av Danne, Alicia, Matte & Lelle (hälsade på Tommie medan jag tog en eftermiddagslur 😉 ) så har det blivit precis nada gjort. Mycket välbehövligt efter ett par dagars stress, och inför kommande tentor…

/ Storkelina – nu åter välfylld med Janssons Frestelse & brysselkål

Jag har jobbat klart för den här veckan (förvärvsarbete då, studierna pågår för fullt), allt är inhandlat inför julen, köttbullar & Janssons Frestelse står på schemat och julefriden börjar infinna sig 🙂 Nu återstår således bara att få hem bästa Tommie från jobbet, och att ladda inför morgondagens julfirande med brorsan, mamma & ytterligare 10-11 personer. Rena rama julfesten, och påminner lite som jularna vi brukade fira med såväl min som Tommies familj när vi fortfarande bodde kvar i Stockholm.

Ha det gott och ta hand om varandra!

/ Storkelina – skogstrollet

Vackert vitt på backen och en gnutta sol är verkligen balsam för själen.

Ryggskott, nack- och huvudvärk är över för denna gång, och det känns såå skönt 🙂 Att helgen dessutom har bjudit på såväl vackert väder som en massa härliga besök gör ju inte heller saken sämre. Jodå, här har vi i omgångar haft finfrämmande i form av Christian & Jejje, Daniel & lilla Alicia, bästa kusin Monica & dottern Kim (kom tillsammans med för mig & Tommie nya bekantskaperna Fia, Kenneth och charmtrollet Gunnar (en hund av rasen papillon)), Åke & brorsonen Sebbe, mamma samt sist men inte minst Cicci, Mats, Edwin & Wilma. De sistnämnda hade med sig saffransbullar fyllda med mandelmassa, och de var underbart goda! 😛 Vad jag bjöd på? Kaffe, saft & bubbelvatten och DET klarade jag faktiskt av 😉 Och icke att förglömma, Christian & Jejje hade med sig egen dricka, som även värdparet fick smaka på.

Imorgon blir det till att åka till Stockholm för jobb i Hästsportens Hus, men därefter ska jag äntligen börja låtsas om att julen närmar sig med stormsteg. Har liksom inte riktigt fattat det ännu, men igår kväll när Tommie lade in sillen så doftade det i alla fall lite jul. Härligt!

Nu ska jag strax krypa till kojs, så ha det gott tills vi hörs igen.

/ Storkelina