Efter en tid fylld av stress och oro (kommer som ett brev på posten i samband med mammas röntgenundersökningar…) så har jag haft ett par heeelt underbara dagar. Efter torsdagens första salstenta i Gävle har jag verkligen bara kopplat av och mått gott 🙂

Gårdagen bjöd på underbart väder, och jag & Catla spenderade nästintill hela dagen utomhus. När Tommie så småningom kom hem, efter arbete och en mil på löpbandet, så bar det sedermera av till Annelund där Christian & Jejje stod för årets första korvgrillar-kväll. Supermysigt, och extra kul att gårdens två afrikanska dvärggetter också behagade närvara.

I förmiddags fick vi gäster i form av bonusbrorsonen Danne & den helt bedårande lilltjejen Alicia. Nämnd duo stannade hela dagen lång, och så småningom kom även den hårt arbetande Maria förbi = årets första utomhusmiddag (utom gårdagens grillkorv då 😉 ) avnjöts. En härlig dag! 😛

Allra sötaste Alicia.

Och här har vi Alicia i pappas knä.

För snart 1½ år sedan diagnosticerades min älskade mamma med en långt framskriden, inoperabel lungcancer och prognoserna var (och är) naturligtvis inte alls goda… Utan att ha några större förhoppningar om bättring* satte läkarna ändå in cellgifter och strål-behandling, och i december fick mamma sedan det glädjande beskedet att tumören faktiskt hade krympt något.

För någon vecka sedan var det åter dags för röntgen, och vid dagens uppföljande läkarbesök meddelade läkaren att ”krympningen” så här långt hade varit bestående dvs att tumören inte hade växt något. Som ni förstår så var detta helt fantastiska nyheter, för varje bra dag vi har är en oerhört värdefull dag. Jag är såå innerligt tacksam för att vi har så god hjälp av de högre makterna och, inte minst, för att mamma är en sådan fantastisk kämpe!

/ (He)Lena – mammas & pappas flicka

* den aktuella tumören är såvitt jag förstått en mutation, vilket gör den än mer resistent mot de behandlingsformer som står till buds.

De senaste dagarna har bjudit på diverse smått & gott, bland annat gårdagens trevliga grillkväll (hemlagade burgare). Något som jag & Tommie har blivit rackar’ns förtjusta i är grillsåserna av märket Jack Daniel’s, och i synnerhet den som heter Full Flavor Smokey. Den är grymt god både som smaksättning och som sås 😛

Utöver god mat och dryck så har helgen medfört en hel del plugg (grupparbete och snart tentadags) samt i vanlig ordning: En massa mys och bus med djuren. Jag kan inte ens föreställa mig hur tomt det skulle vara utan finkissen Bus, vovven Catla, ödlan Ömer och alla ankorna MEN jag är helt säker på att min & Tommies tillvaro skulle vara betydligt fattigare… Hemska tanke!

Klockan är mycket, men eftersom jag har kommit in i den berömda ”andra andningen” så ska jag passa på att köra lite mera redovisning. Och så småningom hägrar en nyss renbäddad säng, där Tommie och ytterligare en sisådär åtta ben redan väntar. Inte tokigt alls 🙂

/ Storkelina – söndagsvarianten

Första ägget från vår enda lilla myskankhona.

Ägget på bilden ovan är minsann inte vilket ägg som helst, utan det är mitt livs första hemvärpta ägg 🙂 Fast egentligen är det väl inte mitt, utan det är vår enda honanka Christian (!) som har varit framme. Det var nästan fånigt så glad jag blev när jag såg ägget, men varför vet jag egentligen inte. Just det här ägget kommer varken att ätas upp (åtminstone inte av mig eller Tommie) eller få utvecklas till älling, men kul var det i alla fall.

Annars så känner jag mig närmast begravd i kurslitteratur, arbete och andra uppdrag. Jag måste faktiskt erkänna att jag inte för mitt liv hade kunnat tro att det skulle bli så här mycket med 100% studier och ”bara” 25% förvärvsarbete, men jag börjar nu dra mig till minnes varför jag de senaste åren har valt att jobba blott 70%. Dels så är det bara att inse att jag inte längre är någon yngling, men framför allt så är det den ständiga värken som gör mig så ruskigt trött… Fast den allra största boven, som jag så lägligt hade glömt, är nog min enorma prestationsångest. Som student så har jag åter halkat in i att aldrig vara riktigt nöjd, att aldrig kunna koppla bort plugget och att aldrig vara helt ledig (mentalt). Hm, jag skulle nog behöva några års beteendeterapi för att komma till rätta med den biten men det är ju lite sent påtänkt. Med andra ord så är det bara att kämpa på och hoppas att jag på egen hand kan sänka den där berömda ribban, jag har ju överraskat förr 😉

/ Storkelina – ankbonden

Förr var Månkarbogrillen lika med kvalitet och delikat snabbmat, men de senaste åren tycker jag tyvärr att man alldeles har tappat formen 🙁 I går blev dock suget efter en tunnbrödsrulle så stort att jag helt enkelt blev tvungen att agera (eller snarare delegera 😉 ) och i afton kom Tommie således hem med purfärskt tunnbröd, räksallad, Sibylla-korv, rostad lök samt ett par tillbehör från växtriket. Våra allra första hemlagade rullar blidde sedan rackar’ns smarriga, så här kommer det garanterat att rullas vidare 😛

/ Storkelina – direkt från ”hemmagrillen”

Nöjd grannvovve ligger i sin bädd och slickar i sig grädde.

Emellanåt så känner jag att det verkar så ruskigt okänsligt att skriva om mer eller mindre glättiga saker här när det händer så fruktansvärt tråkiga saker runt omkring. Samtidigt så vill jag inte basunera ut precis allt i ett forum som detta, och framför allt inte när det rör sig om andra människors angelägenheter. Jag konstaterar dock ännu en gång att jag förbannar dessa sa*ans sjukdomar, och att jag lider något oerhört med alla nära och kära som drabbas. Jag tänker såå mycket på er…

De tråkiga nyheter som nådde mig i fredags lade till stor del sordin på stämningen denna helg, men jag & Tommie har även haft det lite bra. Vi blev till exempel bjudna på en härlig Taco-kväll på Annelund, och så har vi fått en massa välgörande sol. Och, sist men inte minst, så har vi alltid varandra och det är tveklöst min största glädje i livet.

/ Storkelina

Denna tisdag bjöd på en helt underbar studiemiljö. Förresten, kolla in Catlas maffiga lårmuskel!

Tio plusgrader, strålande solsken och sällskap av allehanda djur – så mycket bättre kan inte studiemiljön vara innan vi ens har kommit till mitten av mars. Gissa en som njöt till ljudet av två skriande hackspettar (parningsdans pågick 😉 )?!

Min fine och snacksalige man kommer hem lite senare i dag, för i detta nu möter han en kollega i århundradets badmintonmatch. Jodå, Tommie har naturligtvis högljutt aviserat hur han ska ”krossa” sin motståndare, och det faktum att denne förmodligen är skaaapligt bra på just badminton har han liksom inte funderat så mycket över. Likt en terrier så är Tommie oftast övertygad om att han saknar övermän, och huruvida han sedan möter årtusendets gigant i boxning eller världsmästaren i schack spelar inte så stor roll. Själv-förtroendet har min gode make nämligen inga som helst problem med, och det är inte utan att jag blir en smula avundsjuk… 🙂

Nu ska jag lämna bloggen för i dag och återigen ägna lite tid och nyttigheter, ha det!

/ Storkelina

Idag fick jag tillbaka min första tenta (en hemtentamen), och detta med alldeles utmärkt resultat och fin kritik. Det känns såå bra att vara tillbaka i gammal god studieform, så jag dristar mig till att förära mig själv med en guldstjärna 🙂

Häromdagen när jag & Tommie satt i bilen och diskuterade världshändelser (utvecklingen i Ukraina, Pol Pots massavrättningar på 70-talet osv) så slogs jag av tanken på hur glad jag är över att vi kan föra dylika diskussioner. Och hur trevligt det är att umgås med vänner/familj/kollegor som hänger med i de viktiga samhällsfrågorna och kan dryfta liiite annat än val av nagellack, blöjbyten eller sig själva. Okej, det är naturligtvis inget fel att prata om de sistnämnda sakerna heller MEN det blir ganska torftigt i längden… Det är helt enkelt kul med människor som tänker, och det även om inte alla tycker och tänker som undertecknad.

Nu ska jag koppla av med en trivial och inte så tankekrävande såpa (jag gillar ju som bekant kontraster), så ha det gott tills nästa gång vi hörs.

/ Storkelina – såpafilosofen