I lördags var det äntligen dags för mig & Tommie att träffa vår blivande familjemedlem för första gången. Hos Polarskäggets Kennel i Skellefteå togs vi emot av Ann-Britt, Nisse, norrbottenspetsen Ronja, de vuxna bostonterriertikarna Bella, Evita, Mimmi & Stumpan samt sist men inte minst: Två underbara knappt sex veckor gamla bostonterriervalpar. Tikvalpen, som sedan i går heter Catla (draken i Bröderna Lejonhjärta, vulkan på Island etc), kommer att bli VÅR 🙂

Utöver det fantastiska debutmötet med vår lilltjej så bjöd helgen på en massa god mat, mitt livs första övernattning i husvagn, trevligt människosällskap och massor av underbara hundmöten. Några bilder på Catla följer nedan, och ännu flera bilder hittar du genom att klicka på länken http://www.polarskaggets.se/ och kika under fliken Valpar. Mycket nöje!

För första gången har jag äran att presentera Polarskäggets Charmiga Catla f.2012 e. Big Booster’s Eagle u. Polarskäggets Bedårande Bella.

Lilla Catla har tagit plats i mattes famn.

Sööötaste lilla valpen…

… som denna livets 42:a dag visade sig väga 2.062 härliga gram.

I år hade jag & Tommie inga som helst planer för midsommarafton – detta då allt fokus låg på en förestående tur till Skellefteå. En spontan inbjudan till sillunch på Annelund var alltså mer än välkommen och resulterade i att vi avnjöt en utomordentligt smaklig måltid tillsammans med Christian & Jejje. Sedermera spelades det även kubb, kastades frisbee och bilades till sjön Toften för korvgrillning. Till de sista aktiviteterna hade sällskapet utökats med ett stycke Dick och summa summarum så var det en mycket trevlig kväll 🙂

Christian såg förstås till att flaggan var i topp.

Jejje dukade vackert med Rörstrands Gröna Anna-servis.

Här har värdparet fastnat på bild...

... och här har någon knyckt min lur och knäppt en bild på mig & Tommie.

När man värderar kapplöpnings/travhästars chanser i loppen så använder man emellanåt uttrycket ”har tappat formen”, och det sistnämnda beskriver faktiskt även min nuvarande status på ett utmärkt sätt 🙁 Har en fysisk svacka som naturligtvis även påverkar humöret, så vad kunde väl ha varit mera lämpligt än dagens oväntade besök? Jodå, Jejje & Christian svängde minsann förbi med en underbar och mycket passande present: Valpkoppel och halsband i vackert lila 🙂

När jag ändå är inne på presentspåret så passar jag på att skriva om den tidigare nämnda grattis-det-är-klart-att-ni-blir-med-valp-gåvan som jag & Tommie fick av Camilla & Dick. Jag lovade att återkomma med en bild på vad jag felaktigt beskrev som en klematis, men som visade sig vara en fuchsia (det var ju det där med icke-gröna fingrar då’ra…). Hursomhelst, bild kommer nu och även om fuchsian för tillfället saknar blommor så ser ni den bedårande krukan. Hm, det verkar som att folk vet att jag gillar lila! Skumt med tanke på hur lite jag snackar 😉

Efter dagens arbetspass var tanken att ta en promenad bort till Gandhi i Rävsvad, men apostlahästarna fick vila då jag i stället plockades upp av Christian (tack, tack!). Hos Gandhi, som går på bete medan matte jobbar 10 dagar i Kroatien (stackar’n… 😉 ), var det rena semestern: Daglig tillsyn och smörjning med flug- och myggmedel är allt som förväntas av undertecknad. Och så någon liten puss på lilla mulen då och då förstås.

Då det inte blev så mycket pyssel med Gandhi där borta i Rävsvad så passade jag i stället på att spendera lite tid med gårdens boende – det sistnämnda i form av att avnjuta födelsedagsfika för Wilma (grattis en gång till!). Hade även glädjen att kika på de cirka 5½ veckor gamla kattungarna, och de var ju bara SÅÅ söta. Mamma Siri har verkligen lyckats få fyra ungar som ser totalt olika ut (två av dem är med på bild nedan).

När det gäller ansträngningarna att få tag på en liten bostonterriervalp att älska så är det nu klart att det blir en liten tik från Skellefteå som flyttar in hos oss i mitten av juli. Jisses vad pirrigt, och jisses vad man längtar! Nu återstår bara att förklara för Bus vad som är på gång och hoppas att även hon tycker att det är okej. Särskilt orolig är jag dock inte, det kommer säääkert att gå så bra sååå 🙂

Semestrande Gandhi i tjusig (hm...) flughuva.

En av kattmamman Siris ursöta ungar och...

... här är en av syrrorna.

Gårdagens ihållande busväder inspirerade till myskväll = jag, Tommie & Bus parkerade oss i soffan med två filmer, chokladpudding och massor med vispgrädde 😛 Vi provade även att kasta lite pil, men mina armar var alltför trasiga efter att ha klippt några grässtrån (!) med en häcksax och Tommies var slut efter crossåkandet… En riktigt härlig kväll hade vi hursomhelst

I eftermiddags åkte jag & Tommie till Uppsala där vi tog en liten sväng på IKEA. Bland annat så inhandlades en ny kastrull (IKEA +365-serien funkar mycket bra på induktions- hällar!) men det blidde även ett gäng ljus, växter och annat smått & gott. ”Storstan” och IKEA i all ära, men efter uträttat shopping-uppdrag och mat i magen så kändes det finfint att åka hem till ”skogen” igen 🙂

Under kvällen så har det mest slappats, men en halvmils promenad lyckades skogsmullarna i Hinderbo i alla fall åstadkomma och det var skööönt. Inte minst efteråt 😉

Kvällens promenad bjöd på många färgsprakande blommor.

På bilden ser Tommie SÅ ensam ut, men när jag inte stannade och tog bilder så gick jag faktiskt vid hans sida.

Långt bort i fjärran skymtar den ofta omnämnda granngården Annelund.

I morse stack Tommie hemifrån före mig – själv skulle jag åka med grannen Christian. Lite lätt yrvaket klev jag ut genom ytterdörren och möttes av lilla Bus, som betydligt mindre yrvaket satt och bollade med en näbbmus. Musen var stendöd, men då jag tycker att det där mördandet av små djur är ruskigt obehagligt så tvingade jag bara fram ett krampaktigt ”duktig katt”” och pinnade förbi i ilfart. Bus nöjde sig dock inte med den bristfälliga uppmärksamheten utan jagade efter sin matte, som nu stod ute på grusvägen och väntade på sin limousin. Med en liten näbbmus, i detta skede placerad vid mina fötter, ringde jag förskräckt till Tommie som lät mig förstå att jag måste berömma och klappa om den blodtörstiga ordentligt. Sagt och gjort = en helnöjd Bus plockade upp sin mus och sprang hem igen…

När jag kom fram till jobbet så väntade en liten överraskning: Kollegan Majsan ville uppmuntra min frigörelse från nikotinmissbruket och hade förärat  mig med en jättesöt present och ett fint kort. På det sistnämnda fanns bland annat de vackra orden ”Den är aldrig ensam som är i goda tankars sällskap” och det är ju bara SÅ sant!

Dagens lunch intogs, tillsammans med ett antal arbetskamrater, vid kollegan Annicas kolonistuga. Vi hade tur med vädret, och det var både gott och supertrevligt 🙂 Jag blir för övrigt oerhört fascinerad över att det finns dylika små oaser i Sveriges huvudstad. Den som har turen att lägga beslag på både kolonilott och stuga får helt enkelt anses vara enormt lyckligt lottad (fyndigt va?! 😉 ).

Bilden gör den ingen rättvisa, men presenten som stod på mitt skrivbord i morse var urfin!'

Annica på språng framför sitt lilla kråkslott.

Här har det förberetts med drycker & snacks...

... och det var riktigt smarrigt 😛

Innan det var dags att börja jobba i förmiddags hade jag en del annat att ta itu med. Jodå, jag hade redan tröttnat på att kriga mot Bus = katthinder/holkskydd skulle monteras utanför blåmesarnas residens i björken bakom huset. Sagt och gjort, aktuell trädstam var snart klädd (åtminstone delvis) i hönsnät och det torde nu vara mycket ogynnsamt för min söta misse att nå sina drömmars mål (sorry Bus!). Hoppas att det hjälper – det skulle vara ruggigt skönt att kunna slappna av igen.

Efter holkbestyr och jobb kom Jejje & Rocky förbi och fikade, och medan vi satt på verandan fick vi se en kavalkad av olika väderlekar. Det är egentligen rätt fascinerande hur snabbt det kan växla mellan spöregn, duggregn, strålande solsken osv osv MEN liiite stabilitet skulle ju ändå inte skada. Hursomhelst, efter kaffe och ”väderspaning” (nej, inte spänning 😉 ) bar det av till Tierp där det intogs mat på Meng’s Thai Take Away. Det var gott, mycket trevligt och oss cross-änkor väl unt 🙂

Nu ska jag snart krypa till kojs och se om det överhuvudtaget går att somna. Ett antal stygga myggor har huggit mig i mina psoriasisutslag, och det kliar hejdlöst. Det är faktiskt så att jag håller på att bli tokig…

Meng's Thai Take Away i Tierp var för mig en ny bekantskap.

Utsikten från uteserveringen var utomordentligt trivsam och...

... maten smakade fantastiskt gott 😛

Under kvällen satt jag och bläddrade i en tapetbok (hemlånad från Wåhlstedts i Östervåla) innehållandes Duros senaste kollektion på temat gammalsvenska tapeter. Det hela visade sig bli en härlig nostalgitripp, för rätt snart hittade jag en tapet (min absoluta barndomsfavorit!) från den nybyggda lägenhet som jag och familjen flyttade in i 1975. Superhäftigt, men jag ska erkänna att jag först mest blev förskräckt över att ”min” fina 70-talsklassiker kallades gammalsvensk. Snacka om att det fick mig att känna mig antik 🙁 Hursomhelst, när det strax senare uppdagades att ”70-talsklassikern” i själva verket var en kopia av en sekelskiftestapet från år 1897 så var allt frid och fröjd igen 🙂 Skönt!

För någon vecka sedan publicerade jag en bild där söta Bus satt och lurpassade vid blåmesholken. Det sistnämnda beteendet är dessvärre något som min minsta älskling har fått smak på., och okej: Min kisse är förvisso fantastisk, MEN det är blåmesarna också = det råder för närvarande fullt krig på tomten = Bus upp till holken = undertecknad kommer efter med lång pinne, blomspruta eller trädgårdsslang (!). Huruvida det hjälper är ännu för tidigt att säga, men jag tänker i alla fall inte ge upp förrän jag åtminstone har försökt att lära Busan lite fågelhyfs.

/ Storkelina – på den 31:a nikotinfria dagen