Hänt i helgen

Gårdagen inleddes med en skvätt kaffe, och därefter skjutsade Tommie mig till stallet där Gandhi väntade. Efter avslutat ridpass och diverse stallgöromål stannade jag kvar ett bra tag = satte mig på en sten i hagen och njöt av den härliga solen. Underbart!

Efter en välbehövlig dusch var det dags för mig & Tommie och knalla över till Annelund, dit vi var inbjudna för att ”övningsköra” inför Valborgsmässoafton. Det var en rejäl hög med ris som hade samlats i hop, men trots diverse fantasifulla grepp så fick vi aldrig någon fyr på elden 🙁 En och annan korv lyckades vi i alla fall grilla, och det var väl vackert så 🙂
  
När allt hopp om superbrasan var ute gick vi i stället in i värmen där det skulle bjudas på Tacos. Tillsammans med Tommie, Christian, Jejje, Emil, Evelina & unge herr Kevin smaskade jag i mig så det stod härliga till innan det slutligen var dags att fångas in av speldjä*ulen (pilkastning, hockeyspel, Fussball-spel och så UNO förstås).
 
I dag har jag haft en riktig vilodag med i det närmaste noll aktivitet. En pizza och TV-soffan (i den sistnämnda ingick förstås Tommie & Bus) var ungefär allt jag åstadkom och det var SKÖNT.

 

Gandhi (till vänster) med stall- och hagkompisen Vesslan vid sin sida.

 

Christian väntade på att brasan skulle ta sig ordentligt - han väntar fortfarande...

 

Medan alla vuxna käkade Tacos gjorde lille Kevin detsamma, fast i burkform 😛

 

Evelina delade sonen Kevins glädje över en tjusig cowboy-hatt.

Bevismaterial

Bilen längst fram rattades förstås runt med STOR skicklighet 🙂

 

Som jag nämnde häromdagen så gjorde jag min Gokart-debut i torsdags, men för den som fortfarande har svårt att tro det så publiceras härmed bevismaterial A (bilden ovan). Att bilden är suddig beror tyvärr inte på hög hastighet (hade liksom inte startat ännu ;-)) utan på att fotografen Christian var ostadig på handen…

 

/ Storkelina – i farten

Fart, fläkt & väntan

Gårdagen var fullbokad från morgon till kväll. Efter avslutat arbetspass kl 14.00 hämtades jag av Christian – tillsammans skulle vi åka ner till Storvreta för att kastrera Bus & tre andra kattdamer. Bilresan avlöpte helt smärtfritt = vi bjöds inte ens på den förväntade kattorkesterns framträdande  😉 Kl 15.00 var det inlämning hos Häst o Smådjurshälsan, och sedan var det ett antal timmars väntan. Jag kan erkänna att jag var hyfsat nervös och kände mig som en riktig hönsmamma…

Medan vi inväntade kissarnas ingrepp och uppvaknanden hann vi bland annat med att besöka ett gäng butiker, möta upp Tommie och käka på MAX samt – sist men definitivt inte minst – köra Gokart. Det sistnämnda var för min del en smärre skräll, för jag är farträdd och hade aldrig kunnat drömma om att jag någonsin skulle göra nå’t dylikt. Det var hursomhelst coolt, och jag kommer säkerligen att testa igen 🙂

Den sista timmen innan söta Bus & de andra var klara spenderade jag, Tommie & Christian i veterinärpraktikens väntrum. Grabbarna var mestadels djupt försjunka i sina Wordfeud-matcher, men själv var jag orolig och småstissig. Det var grymt skönt när jag äntligen fick återse Bus och när vi kom hem och hon dessutom var URPIGG!

I dag har jag jobbat hemma, haft koll på busiga Busan och vaktat Rocky. Det var en viss kisse som blev hyfsat avundsjuk när jag & Rocky parkerade oss utomhus med kaffe och en picknickfilt, men utegångsförbud råder ju dessvärre för somliga 🙁

 

Christians bil var full med kattor. Under själva transporten var lilla Bus dock inte placerad uppe på någon annan!

 

En viss Storkelina har gjort sig redo för Gokart-debut.

 

En djupt koncentrerad Christian...

 

... och en dito Tommie.

 

Nykastrerad och nytatuerad (det gröna örat...) Bus.

 

Fina Rocky njöt i fulla drag av den strålande marssolen.

Känslor i gungning

I morgon ska jag till veterinären med lilla Bus, för efter två löpperioder (inom loppet av bara tre veckor) är det hög tid för kastration. Fastän jag vet att det är ett ingrepp som dagligen utförs på ett otal katter världen över, och fastän jag vet att det brukar gå alldeles utmärkt så känner jag mig lite orolig. Misstänker att det har med ”mitt” senaste veterinärbesök att göra, den där olycksaliga dagen då jag & Tommie förlorade vår älskade Teo. Usch, det känns jättejobbigt nu och jag vet inte riktigt hur jag ska få ordning på alla kaotiska känslor…

Publicerat i Okategoriserade

I dag: Skottdagen

 

I år är det skottår, och just i dag infaller skottdagen. Så har det dock inte alltid varit, för ända fram till och med år 1999 var skottdagen i stället förlagd till den 24 februari. Nyordningen, som gällde från och med år 2000, var till följd av ett beslut fattat av Namnlängdskommittén 1996. Hm, visste uppriktigt sagt inte ens att nämnd kommitté existerade…

Enligt en gammal tradition, vilken kan härledas till 1800-talet men kanske så långt tillbaka som 400-talets Irland, är det tillåtet för kvinnor att fria till ungkarlar (japp, håll tassarna borta från gifta män!) på skottdagen. Ett dylikt frieri kan (eller kunde…) bli en riktigt god affär, för den man som nobbade var tvungen att ”köpa sig fri” med en dyrbar gåva. Slutsats: Kör så det ryker i kväll, alla giftaslystna tjejer. Det kan bli lönsamt! 😉

/ Storkelina – tipsaren

Hundar med hotell

 

Ny karriär för undertecknad? Nix, skylten på bilden ovan syftar tyvärr inte på grann- vovven Rockys ”hundhotell” 🙁 Helenas Hund Hotell AB finns vid Arlanda, och bilden togs i morse (genom vindrutan på kollegan Saras bil) när schäfern Jaxon och chesapeake bay retrievern Molly skulle lämnas för en dagsvistelse. Hm, jag kanske borde ha stannat där jag med?! Massor av kompisar, promenader och omvårdnad hade inte varit fel 😉

   

/ Storkelina

Trafiknytt

En med, en utan, tre med, två utan, fyra med, en utan, tre med, en utan osv osv. Vad jag syftar på? Antalet bilar jag & Tommie mötte – MED eller UTAN takbox – när vi i går åkte till och från Uppsala. På vägen ner mötte vi alla sportlovsfirare på väg till fjällen, och på vägen hem mötte vi dem för vilka sportlovet redan var över… Slutsatser: 1) det kryllar av sportlovsfirare på resande fot samt 2) det verkar inte gå någon som helst nöd på de svenska takbox-handlarna. Och detta oerhört intressanta ämne fördjupar jag mig i för att… ja, bara för att liksom 😉

/ Storkelina – informatören

Hektiska dagar

De senaste dagarna har jag varit en mycket upptagen kvinna och har därmed inte riktigt hunnit med att blogga, men NU så 🙂 Börjar med att berätta om fredagen, som inleddes med arbete i hemmet och avslutades på Bistro Hijazz i Uppsala. Kvällen bjöd på en smarrig pasta med scampi, livemusik i form av Isak Strand vs. TOE och fantastiskt trevligt sällskap = Tommie, Christian & Jejje. Och by the way, Camilla: Dick var tydligen tillfrågad – det var bara jag som, för ovanlighetens skull, inte hade full kontroll över tillvaron 😉

Lördagsmorgonen hade guld i mund, det vill säga tomten badade i sol och morgonkaffet kunde intas i det fria. Även fåglarna tycktes gilla det tillfälligt härliga vädret, för det var ovanligt många arter som smaskade solrosfrön och talgbollar på en och samma gång. Vad sägs om domherrar, talgoxar, blåmesar, grönfinkar, tofsmesar, entitor, nötväckor, gråsiskor, gulsparv & hackspett (de sistnämnda kom solokvist och var för sig…). Även en liten ekorre var på besök, men han/hon var i och för sig ingen pippi.

I går eftermiddag var det samkväm med Gandhi som gällde, och det blev både ridpass och en massa mys innan det var dags att vända hem till den sköna soffan och Tommie, Bus & lånevovven Rocky. Kvällen blev underbart lugn och skön med ett otal glas cola, lite TV-tittande och skapligt tidig sänggång.

I morse var jag & Tommie uppe tidigt (med helgmått mätt då) för att åka till Uppsala och shoppa loss. Jag verkligen älskar känslan av att komma hem och fylla förråden oavsett om det gäller mat, hygienartiklar eller andra förnödenheter. Det ska liksom finnas MYCKET och EXTRA ALLT!

I eftermiddags var jag åter hos Gandhi och möttes till min stora glädje av en färdigmockad box, påfylld vattenhink med mera. Tack änglalika Cicci, det var guld värt för en vekling!   

 

Christian utan ansikte & Jejje med reptilögon? Ingen fara, bara en fotograf som envisas med att använda sin läskiga blixt.

Gandhi smaskar i sig hö, och i bakgrunden gör den lilla vita Ronja detsamma.

Så här öde kan en hamburger-restaurang (MAX) se ut om man är uppe tillräckligt tidigt.

Lite av varje

I tisdags kväll kom Jejje & Christian förbi och fikade, och med sig hade de en korg med Jejjes nybakta semlor. Förutom den traditionella varianten med grädde & mandelmassa hade jag nöjet att testa en så kallad Norrlandssemla, det vill säga en fettisbulle med saffransgrädde & hjortronsylt = mums 😛

Gårdagskvällen tillbringade jag på Solvalla där det blev middag (och tävlingar förstås) med arbetskamraterna, och vi hade en riktigt trevlig kväll. Turligt nog så hade även Tommie passat på att spendera aftonen söderut (hockey i Södertälje), vilket ledde till att jag dessutom hade lyckan att få åka bil hem. Skönt!!!

I dag har jag jobbat hemifrån, gosat med Busan & gästande Rocky samt varit i Våla med Camilla och i detta nu myser jag i soffan och ser fram emot en helg i hemmets lugna vrå. Eller förresten, det blir en hel del tid i stallet också för Gandhi är MIN (eller hur Camilla!? 😉 ) heeela helgen 🙂

 

Bilden gör inte Jejjes fantastiska bakverk någon rättvisa, men semlor var det här!

 

Dagens upplaga av söta Bus & bollen Rocky.

Fettisdag

Natten till i dag blev det minimalt med sömn, men jag känner mig ändå utomordentligt nöjd och glad 🙂 Åt en smarrig lunch (laxpudding på Bistro Epok), hade en bra dag på jobbet, fick åka bil hela vägen hem och sitter nu och väntar på Jejjes gudomligt goda, hembakta semlor 😛 Kan det bli bättre?!

I morgon blir det åter jobb i huvudstaden. Normalt sett så jobbar jag ju inte där ”nere” på onsdagar, men i morgon eftermiddag kör vi städdag följt av middag på en av Solvallas restauranger och det vill jag förstås inte missa (jag ääälskar att städa 😉 ). Inte minst ser jag det som ett tillfälle att tacka av kollegan Ylwa, som tyvärr lämnar oss för en annan arbetsgivare 🙁 Tyvärr kanske är fel ord förresten, för Ylwas del blir det säkert jättebra. För egen del känns det dock skittråkigt…

/ Storkelina