Har nu varit ute och surfat igen, i dag på www.expressen.se Är således uppdaterad på vad som gäller beträffande uniformer: brandmännen & sjuksköterskorna är sexigast enligt svenska folket. Även om de aldrig har triggat mig så vet jag att många av mina medsystrar gillar brandmän, osäker på om det är utstyrseln eller innehållet dock… Vet också att sjuksköterskeuniformer förekommer i många sängkammare och finns att köpa i diverse butiker (de som för sexiga underkläder/uniformer eller maskeraddräkter). Fast det är just här jag börjar fundera, uniformerna som säljs för att öka sexlusten påminner ju föga om de som bärs av sköterskorna på vårdcentralen eller sjukhuset. Är det verkligen de raka skjortorna/rockarna i kombination med byxor, vilka bärs i modern svensk sjukvård, som anses vara så sexiga? Eller är det de tajta och urringade ”fantasiuniformerna” som avses i Expressens undersökning? Det framgick aldrig, men jag tippar på det sistnämnda alternativet = undersökningen blir något missvisande = illa, illa.

Hoppas att ni har överseende, men i bland bara måste jag ta upp de riktigt viktiga frågeställningarna i denna blogg 😉

För länge sedan när jag var väääldigt ung, i januari 1996 för att vara exakt, träffade jag min Tommie. Att han stannade hos mig är ett smärre under med tanke på hur märkligt jag betedde mig de första månaderna… Jag har, som många vet, sjukdomen psoriasis. Jag har haft den i över 20 år och har vanligtvis bara utslag, som dessutom går att behandla, på armbågar och knän. Just den vintern när jag träffade Tommie hade jag dock, för första och hittills enda gången (peppar, peppar), utslag över hela underbenen. Skämmigt och fult tyckte mitt fåfänga jag och helt klart ett problem som måste lösas. Hur? Till sängs iförd svarta nylonstrumpbyxor varje natt i flera månader. När de någon gång åkte av var det rullgardin ner och lampan släckt 😉 Det tog ett bra tag innan jag berättade för Tommie varför jag betett mig som jag gjort, men han var rätt snabb att erkänna att han tyckt att jag burit mig lite småskumt åt. Undrar varför?

LHC har 2-1 i matcher mot Skellefteå och det känns som ett måste med Skellefteå-seger i kväll för att bibehålla ett gott humör. På fredag drar kvalserien i gång, SSK inleder borta mot Leksand. Därefter följer ännu en superviktig match – AIK hemma på söndag. Landstället får stryka på foten för hockeyn denna gång. Kvalseriens första matcher känns alltför viktiga och ”rätt” TV-kanal saknas…

Dessvärre blir det många helger i stan framöver; Tommie kör en innebandy-turné, har jour etc. Hm, ett alldeles eget körkort hade kanske inte varit så dumt? Har ju redan testat, och klarat av, åtminstone en kolmörk natt i min ensamhet på landet. Just ensamhet var kanske inte rätt ordval, jag hade faktiskt den skräckinjagande vakthunden Teo som sällskap 🙂 Tröstar mig med att landet finns kvar och har dessutom hört att det bara är nyttigt att längta.

Känner att man samlar många ”vuxenpoäng” numera. Att köpa landställe gav storslam, och i dag när vi var och storhandlade kände jag mig sådär ruskigt mogen. Vem tänkte på vad som fanns i kyl/frys/skafferi när man var runt 20-strecket? Inte jag i alla fall…

Onsdagskram / Storkelina

Jag är inte speciellt förtjust i att åka bil, eftersom jag inbillar mig att det är mer eller mindre livsfarligt varje gång. Åker trots detta nästan dagligen, livet skulle annars bli väldigt begränsat. Vad jag här och nu kan lova är dock att jag ALDRIG kommer att åka bil i Ryssland. Kolla följande länk http://www.youtube.com/watch?v=H2JFL1Sk21Y&feature=related och konstatera att ryssarna är hetare på vägarna än de någonsin varit i hockeyrinkarna, det vill inte säga lite… Hu, man blir ju alldeles mörkrädd!

I dag berörde jag och en kille på jobbet ämnet skitsnack. Jag meddelade att jag gärna tydligt visar att jag är i antågande när jag oväntat dyker upp i ett sällskap (ex.vis smyger runt på jobbet eftermiddagstid, jobbar ju förmiddagar). Detta eftersom jag vill undvika att ”smyga mig på” någon som just säger något mindre smickrande om mig, detta skulle ju genera både den som snackar och mig själv. Att människor pratar om andra, som inte är närvarande, händer hela tiden. Det handlar inte alltid om direkt skitsnack, utan kanske bara är något man inte vill/förmår säga rakt ut till en annan människa. I vilket fall är jag helt ointresserad av att råka höra någon säga att Storkelina pratar för mycket/ser ut på fel sätt/är sur och grinig/ohjälpsam eller vad det nu skulle kunna vara. Inte skulle jag bli lyckligare av att höra något så’nt? Och inte skulle det tjäna någonting till heller, jag skulle förmodligen fortsätta att vara lika ”fel”… Alltså, jag fortsätter min strävan att slippa höra vad folk säger om mig när jag inte är med. Fast det är klart, om någon skulle säga något snällt och vänligt någon gång så går det utmärkt att framföra det till mig 🙂

Slutligen undrar jag hur andra tänker kring detta, vill folk veta vad som sägs i deras frånvaro? Är det bara om man sedan tidigare har en dålig erfarenhet som man lägger sig till med ”mitt beteende”?

Var under uppväxten alltid ”pappas flicka”; släpade stockar i skogen, var med på jakt, höll på med skytte & bollsporter, spelade och gick på galoppen/travet osv. Blev därför glatt överraskad när jag i dag gick in på www.expressen.se och gjorde deras test ”Har du koll på husmorstipsen?”. Resultat: Jag fick 9 rätt av 10 möjliga och omdömet ”Husmorstipsen har räddat dig många gånger. Du är en riktig husmorstyp”. Ha, ha, riktigt kul faktiskt 🙂 Speciellt för den som känner mitt riktiga jag… Hursomhelst, fler webtester för ökad självkännedom hos svenska folket!

Med anledning av att Kristdemokraterna vill införa en ”bebis-bonus”, dvs 10.000 kr i bonus till nya föräldrar, ställer www.aftonbladet.se frågan: ”Lockar 10.000 kr dig att skaffa barn?”. Döm om min förvåning, men kl: 19:22 hade hela 38,3 % svarat ”Ja, det är helt klart en morot”. Borde egentligen inte bli så överraskad, alltför många verkar redan nu skaffa barn av fel anledning, med fel partner eller bara av en slump. Men 10.000 kr borde inte ha någon betydelse för någon människa i detta sammanhang. Om en så relativt liten summa, jämfört med vad ett barn kostar under minst 18 år, är avgörande bör man nog tänka om. Tycker jag då’ra…

Känner att jag i denna blogg ofta klagar på folk och gnäller i största allmänhet. Förvisso är det lättare att skriva om det som engagerar = ofta det som stör mig, men jag är ju egentligen en positiv person. Alltså, här kommer ett superpositivt inlägg 🙂

Bara måste få uttrycka hur mycket jag uppskattar livet och alla underbara individer i min närhet: Tommie, familjen, vännerna, kollegorna och lilla hunden Teo. Så många och så mycket som varje dag ger mig anledning att glädjas, tack!

Puss & kram från en lyckligt lottad Storkelina

Helgens hockey såg jag intet av, konstaterade bara besviket att LHC slog Skellefteå. De andra kvartsfinalserierna är jag för tillfället rätt ointresserad av, SSK deltar ju som bekant inte…

Veckans Storky en smärre katastrof som vanligt, men den som väntar på något gott väntar som bekant aldrig för länge (?). Nya friska tag nästa vecka!

Melodifestivalens Andra Chansen gick av stapeln i går – blev mycket förvånad över slutresultatet. Var 100% säker på att Lili & Susie + ”pilotgänget” skulle gå till finalen i Globen, i stället blidde det Caroline af Ugglas och Sarah Dawn Finer. De två sistnämnda hade förvisso, enligt mitt tycke, de kvalitativt bättre låtarna. Tror dock inte att de har skuggan av en chans i Moskva. Är faktiskt tämligen övertygad om att man gjorde fel när man läste upp resultaten och liksom vände på steken…

Efter några sköna helger på landet var det åter jour-dags för Tommie och vi har således tillbringat helgen i stan. För min del en trevlig after work i fredags, lyckades även träffa några ”gamla” vänner (hemvändare från Thailand).

Intressant på krogen numera: fick höra att jag hade ”plastbröst” (no way, men damen tog sig för säkerhets skull friheten att känna efter också…) och fick frågan om hur mycket botox och annat jag pulat in i ansiktet. En smärre chock för lilla Storkelina; alla som känner mig vet att a) jag är stolt och nöjd över att vara silikon/botox/restylane-fri och b) jag aldrig skulle sätta kniven någonstans i min kropp frivilligt. Någon föreslog att det var smickrande i fall  folk tror att man är gjord av plast och silikon, kanske det. Ändå lite trist att bli ”misstrodd” när man försöker åldras naturligt och med värdighet. Tror jag ska trycka en ny upplaga T-shirts med texten ”Stolt, silikon- och botoxfri” 😉