Jaha, då var det nytt år igen och tacksamt nog så var tvåbeningarna i min närhet tillräckligt smarta för att strunta i himmelsmällarna denna gång. Okej, jag bryr mig inte JÄTTEMYCKET men det är ju såklart lugnare och skönare utan.

Annars då? Nja, jag får väl erkänna att det inte händer särskilt mycket… Går ut en stund emellanåt, och så leker jag i min nya bustunnel och det är riktigt lattjo 🙂 Jag kan liksom använda den som skyttegrav = skydda mig mot/gömma mig för valpen och sedan ATTACKERA helt utan förvarning! Mina tvåbeningar håller på att skratta ihjäl sig, men lilla Catla springer mest och gömmer sig med svansen mellan benen. Fast he he, hon har ju förresten ingen! Svans alltså 😉

/ Bus – en kisse med klös

Hm, om jag smyger upp…

… på den här fina…

… stenen så kan jag slå mig ner en stund för att…

… tvätta mig och…

… värma tassarna.

Liten glasögonorm som skrämde slag på somliga…

I går hade grannarna Christian & Jejje varit nere i Uppsala, och väl hemma kom frågan om de kunde komma över en sväng. Jodå, det gick så bra så och visst kunde Christian smyga iväg och nyttja badrummets facilititer också – inga problem. Lite senare när jag skulle krypa till kojs var det dock inte frid och fröjd längre, för när jag lyfte på täcket och tittade till en extra gång så såg jag en orm (!). Gallskrikandes rusade jag ut ur sovrummet och ropade på Tommie som bara flinade och besvarade mitt påstående om ormen med ”säkert, jättekul hörru”. Någon ormrädd (Camilla!?) som kan lista ut hur panikslagen jag blev när jag inte blev trodd?! Jag kan lova att det kändes som en evighet innan jag hade lugnat ner mig tillräckligt för att lyckas ”svära över Fantomens grav”* på att jag talade sanning och därmed få iväg maken till sovrummet för ormsanering… Tommie? Han skrattade gott och kom viftandes med den plastorm som Christian (fyyyyyy på sig!!!) hade lagt vid huvudkudden i min sänghalva 🙁 Om jag tog mig tid att fundera över att det är mitt i vintern och att sannolikheten för att det ska ligga en orm i sängen därmed är försvinnande liten?! NEEEEJ!

* Fantomen var min älskade lilla kanin som levde åren 1978-1984, och de som känner mig väl vet att när jag svär över hans grav så är det allvar.

/ Storkelina – med förfärliga grannar (fast såhär i efterhand var det kul 😉 )

Det händer i sanning inte särskilt ofta att jag slår mig för bröstet och tycker att jag är JÄTTEBRA på nå’t. Exempelvis så gick jag igenom grundskolan med det då högsta betyget 5 i så gott som samtliga teoretiska ämnen (det fanns faktiskt inget teoretiskt ämne som jag inte åtminstone någon termin hade 5:a i) utan att någonsin vara nöjd eller stolt. Det är därför lite lustigt att jag såväl i går som i förrgår var närmast löjligt belåten med mina prestationer nämligen a) att jag i går steg upp 2 minuter innan klockan skulle ringa i stället för att vänta in signalen och trycka snooze ett par gånger samt b) att jag i förrgår lade ett 163-poängsord i ordspelet WordFeud. Hm, det är inte utan att det känns lite sjukt hur man (läs undertecknad) värderar sina prestationer emellanåt… 😉

/ Storkelina – ordälskaren

I går var det dags för det sent påkomna (men ändå lyckade!) nyårsfirandet = jag, Tommie, Camilla, Dick, Vera, Christian, Jejje, Jonas & Ngozi ägnade kvällen åt att äta, dricka och prata i MASSOR. Efter att grannarna bjudit på välkomstdrink i form av medhavda Cosmopolitans så intog vi följande enkla men skapligt goda meny:

Bruschetta med tomat, basilika & parmesanost

Helstekt fläskfilé, hasselbackspotatis, rosépepparsås & sallad

Hemlagad citronglass med hallon, blåbär & lättvispad grädde

Vid tolvslaget skålade vi i Moët Chandon (tack Jonas & Ngozi!), och innan det var dags för sänggång vid 4.30-tiden så hann vi även med att gnaga på lite ostar och kex. Mycket trevligt! 🙂

Slutligen vill jag rikta det varmaste tack till alla fina gäster för de fantastiska värd/värdinnegåvorna. Här blidde det både skumpa & Jack Daniel’s Tennessee Honey (Jonas & Ngozi), vackert ljus med fat & en flaska Bollinger (Camilla & Dick) samt en pava rött & Jack Daniel’s Winter Jack (Christian & Jejje).

Camilla och den lilla elefanten hade äran att presentera…

… Jejjes vackra nyårsdukning à la 2012.

Bilderna gör inte dukningen någon riktig rättvisa, men det var SÅ fint!

Här har vi hela nyårsligan (minus fotografen då) och…

… här har Jonas & Jejje hamnat i fokus.

Camilla och lilla Vera, som firade sitt allra första årsskifte (Vera då 😉 ).

Tommie & Ngozi…

…  och Christian som var mitt inne i en djup diskussion om träning.

Ngozi & Jonas firade sin tredje gemensamma nyårsafton i Hindersbo.

Hemlagad chokladglass.

Gårdagens ”premiärtur” med glassmaskinen visade sig bli en riktig höjdare och jag & Tommie kunde således avnjuta den mest utsökta chokladglass 😛 Det ska bli  jätteroligt att få utforska glassens hemliga vrår, det vill säga att testa en massa spännande smakvarianter. Till att börja med lär det dock bli till att följa befintliga recept till punkt och pricka – man vill ju liksom inte riskera att bli avskräckt innan det roliga ens har börjat… 😉

I förmiddags åkte jag, Tommie & Catla ner till Stockholm där vi hade diverse pyssel att ta tag i. Bland annat så besökte vi vår tidigare lägenhet i Sumpan (innehar kontraktet t o m den 31 januari) för att kolla vad som eventuellt ska hämtas hem. Lägenheten är fullt utrustad och även om vi ämnar lämna kvar det mesta (önskemål från den tillträdande hyresgästen) så vill man ju kolla så att man inte glömt bort nå’n pryl. Vissa saker har ju ett visst affektionsvärde även om man kanske inte använder dem dagligdags.

Utöver besöket i Sumpan så tittade vi förbi min mamma, och dessutom så handlade vi MASSOR = allt från hundlortpåsar och nyårsbubbel till gympabrallor. Den nyårsafton, som så sent som i går var helt i avsaknad av planer, har för övrigt börjat ta form. Jodå, nu är vi helt plötsligt åtta själar som ska inta en trerättersmeny hemma i stugan. Även en nionde själ kommer att närvara, men hon nöjer sig sannolikt med att pimpla mjölk. Hoppas jag! 🙂

/ Storkelina – på väg mot årsskiftet

En sats blivande chokladglass under bearbetning 😛

Som rubriken antyder så ska här ätas glass, men det är INTE glassbilen som varit här. Nix, här pågår den egna glasstillverkningen för fullt och detta tack vare en mycket uppskattad julklapp 🙂 Jag återkommer naturligtvis med en liten blänkare om resultatet, men fram till dess ska här dreglas och smaskas för fullt. Hoppas jag!

Nyårsafton närmar sig med stormsteg, men i år har varken jag eller Tommie varit intresserade av någon som helst planering. Mammas sviktande hälsa har naturligtvis bidragit till den uteblivna partykänslan, men det rör sig även om nå’n form av ”mättnad”. Efter några år med ungefär samma nyårstema är det liksom dags för nå’t nytt. Vad?! Ja, det återstår ju liksom att se 😉

Nu ska jag krypa ner under en skön pläd och soffmysa med alla mina sötnosar. Alltså: Ha det gott!

/ Storkelina

Jaha, då var julfirandet över för denna gång och resten av året kan ägnas åt avkoppling, åtminstone för undertecknads del 😉 Hursomhelst, helgdagarna har avlöpt på bästa sätt med gäster i dagarna tre och besök i såväl Buckarby som huvudstaden (middag hos Tommies pappa & hans Anne). Min & Tommies tillvaro har således berikats med massor av god mat, trevligt sällskap och en eller annan julklapp. Härligt! 🙂

Ett antal bilder följer:

Fortsätt läsa →

Medan husse & matte julstökar ligger somliga och bara njuter. Visst ser det väl skönt ut?!

De senaste dagarna har varit fulla av aktiviteter, så nu är det SÅ skönt att bara sitta och koppla av en stund. Efter julbord, pubkväll med jobbet, julklappsinköp, förberedelser inför morgondagens middagsbjudning (mamma, brorsan, Jenny & Sebbe)  och julafton så känns det faktiskt mer än välbehövligt…

Julafton ska i huvudsak firas här hemma, men på morgonkulan blir det grötfrukost hemma hos Camilla, Dick & Vera i Buckarby. Lite roligt, för det är nog första gången under mitt snart 43-åriga liv som jag överhuvudtaget äter gröt på julafton. Hm, nästan så att jag misstänker att vi inte har varit sådär väldigt traditionella i min familj 😉

Nu ska jag strax krypa till kojs, för i morgon är det städning och pyssel med förrätt & dessert till kvällen som gäller = massor att stå i. Ha det! 🙂

/ Storkelina – på stökarspåret

Jaha, då var det dags igen. Fast egentligen hade jag planer på att strejka, för matte bara klagar och gnäller 🙁 Jo, hon tjatar om att det är ”omöjligt att få några roliga bilder” på mig för att jag bara ligger och jäser och inte gör något men HALLÅ liksom – jag har ju till och med bildbevis på att jag är ute och rör mig JÄTTEMYCKET. Och inte kan väl jag hjälpa att jag är så väl maskerad i snön så att matte inte ser mig? Nä, skaffa brillor vet ja!

När jag INTE är ute och jagar massor (utan att synas då 😉 ) så ligger jag inte heller på latsidan, för det finns ju faktiskt en hel del att ta tag i även inne i den stooora röda trälådan. Ödlan ska passas (så att jag inte missar om han rymmer :-P), den rena tvätten ska pressas, hundvalpen ska tuktas och husses & mattes händer ska stretchas (kattklappning är en bra övning). Och sist men inte minst: Jag har ju ett tungt ansvar när det gäller att se till att lagret med kattmat inte blir alltför skrymmande.

Nu, efter en dag av stenhårt arbete, ska jag chockera omgivningen genom att unna mig en stunds vila på nå’t mjukt och fint ställe. Alltså, mjau så länge!

Här ser ni tydligt att jag inte alls ligger och latar mig och…

… här ser ni hur jag jobbar hårt med att pressa tvätten.