Efter gårdagens valhysteri med tillhörande valvaka samt dagens lunch med nästintill grälande (ämnet var politik…) bordsgrannar är jag helt utmattad. Eller nja, kanske inte helt och alldeles 😉 Trött är jag hursomhelst = i total avsaknad av inspiration för att plita ner smarta tankar och/eller kvicka kommentarer. Nä, det enda som hägrar är sängen och en himla massa härlig nattsömn så ha det gott alla glada.

/ Storkelina – för dagen inte så alert

P.S. ”Lunchgrannarna” må ha varit hopplösa, men lunchsällskapet i form av kollegorna Gunilla & Annica H var förstås fantastiskt 🙂 D.S.

I fredags var jag & Tommie och firade ”kusin” Peters 40-årsdag på Paus Bar & Kök. Detta innebar god mat och dryck i härliga lokaler, bländande trevligt sällskap och en mysig efterfest i Peters finfina lägenhet. Jag fick dessutom stifta bekantskap med släkt-med-släkten-släktingen Lena och Janssons Frestelse-skaparens ättling Annika = fantastiskt roligt 🙂

På lördagen blev det 2-årskalas och den här gången var det Tommies underbart söta och charmanta lilla systerdotter Livia som var festföremålet. Smarriga tårtor, trevliga gäster (både barn & vuxna) och en massa hästsnack med unga fröken Molly gjorde även denna dag mycket angenäm.

I dag började både jag & Tommie med att gå och rösta; därefter blidde det en liten turné med besök hos mormor i Bergshamra, plantering vid pappas grav i Djursholm och slutligen lite ”skruva-upp-prylar” i mammas nyrenoverade badrum inne i city. När vi till sist kom hem fick jag njuta av Tommies goda mat och sedan var det SÅ skönt att få vila en stund.

Kvällen ägnar jag åt att titta på Svt:s valvaka. Det tycks bli ett historiskt val, men dessvärre inte för att vi får vår första kvinnliga statsminister utan för att vi får in vårt första öppet främlingsfientliga parti i riksdagen 🙁 Det går utför för vårt avlånga land – solidaritet, empati och en massa andra vackra ord jag lärde mig som barn är numera blott vackra ord…

Numera är det tämligen sällan som jag blir riktigt arg och dessutom visar det. Under dagens lunch med kollegorna Caisa & Gunilla var det dock dags igen, och det var inte kul… Nä, det var varken Caisa eller Gunilla som gav upphov till min ilska utan en av lunchrestaurangens chefer. Då den mångåriga stamkunden Gunilla vädrade några väl grundade synpunkter på rutinerna kring lunchserveringen fick hon ett mycket nonchalant och trist bemötande. Faktum är att den chef hon talade med vände på  klacken och gick innan samtalet var avslutat. Detta var fullkomligt bedrövligt och oproffsigt gjort av den restauranganställde och jag med flera har självfallet vidtagit åtgärder. Ingen ska trampa på vår lilla prinsessliga!

Under kvällen har SSK och Luleå avverkat årets premiärmatch i elitserien; Luleå vann med 3-1. Matchen höll hyfsat tempo, men var i total avsaknad av skönspel och var således ingen publikfriare. Inte särskilt inspirerande således = humöret åkte i botten 🙁 Med förnuftet så vet jag självfallet att det är lååångt kvar på säsongen och allt det där, men känslan var ändå att allt kommer att bli precis ”som vanligt” (med SSK-mått mätt alltså och då är det inget vidare).

Vännen Jejje (nu uppgraderad från ”på-landet-grannen”) tog nyligen sitt lastbilskort, men detta innebar inte att det bara var att ta anställning och börja köra för någon. Nix, först måste man skaffa sig YKB (yrkeskompetensbevis) och för att få det krävs utbildning och avklarat prov. Jejje, som fick nytt jobb i veckan och tycks vara inne i ett ”stim”, var naturligtvis en av få i utbildningsgruppen som klarade provet och YKB:n är därmed bärgad. JÄTTEGRATTIS igen!

Natti natti allihopa!

Som utlovat så kommer här ytterligare bilder från besöket hos min chefs hästar utanför Bollnäs; titta och njut! Och tack fotografen = Camilla 🙂

 

Christina Olsson med egenuppfödda 2-årshingstarna Adriano & Ajahr

Storkelina förtrollas av Ajahr

Storkelina med två vackra "gossar"

Adriano född 2008 e: Don Primero

Ajahr född 2008 e: Johnson

Busiga & vaksamma herrar

Christina med egna uppfödningen Aha född 2006 e: His Highness

Som de flesta säkert har märkt så fastnar jag emellanåt för någon gammal låt. Med ”fastnar” så menar jag att jag lyssnar på den – som besatt – om och om igen. Denna gång är det Eric Claptons gamla goding Tears in Heaven som gäller, fast inte med originalartisten. Nej, i stället har jag låtit mig förtrollas av den vid inspelningstillfället 15-årige Declan Galbraiths version; jag bara älskar den. Ett otroligt vackert framförande av en i sig gripande text/melodi. Provlyssna gärna genom att klicka på länken nedan och kom i håg: grabben hade inte kommit i målbrottet ännu…

http://www.youtube.com/watch?v=cCxRslW84nc

Gårdagskvällen på Mosebacke blev inte bara bra, utan lååångt bättre än vad jag någonsin hade kunnat drömma om. Personligen har jag som sagt aldrig varit något Just D-fan, inte förrän nu vill säga. Ett underbart framträdande av två herrar utrustade med varsin gitarr, ett ton utstrålning och en massa humor = grymt 🙂 De ”fina” bilderna jag tog med mobilkameran höll dock inte samma höga klass och duger inte till att publicera här 🙁

Efter en inspirerande arbetsdag (var förvisso en smula trött…) har jag nu låtit mig bjudas på Tommies Chili con Carne och den var rackar’ns god ska jag säga 😛 Tommie är riktigt duktig på att laga mat och borde göra det mycket oftare – jag skulle inte bli ett dugg ledsen. Annars pågår mest uppladdning inför veckans två stora händelser: på torsdag är det dags för elitseriepremiär med matchen SSK-Luleå i fokus och på söndag är det valdag. Några spännande dagar att se fram emot, och jag håller förstås tummarna för såväl SSK som de rödgröna. Bästa chansen? Helt klart SSK; de rödgröna lär däremot få det tungt, vilket i mitt tycke bara är att beklaga.

/ Storkelina

I dag hade jag en riktigt trevlig dag på jobbet. Delvis berodde det på att jag verkligen kände mig utvilad efter helgen, men framför allt var det för att jag fick en blomma och ett väldigt rart kort av kollegan Therése. Varför? Bara för att jag är jag, och det var förstås mycket uppskattat. Och så blev jag  en smula rörd också…

Den vackra blomman jag fick (se bilden ovan) ska inte bara glädja mig utan får också bli en symbol för dagens JÄTTEGRATTIS till Jejje, som har fått nytt jobb. Framöver är det SLU, dvs Sveriges Lantbruksuniversitet, och deras grisar som gäller – grymt (fyndigt va?!) kul 🙂

Nu ska jag ladda (läs vila) inför kvällens spelning med Just D på Mosebacke. Hoppas och tror naturligtvis på en toppenkväll i sällskap med Tommie, kollegan Janne, bonus-brorsonen Matte med farsan Lelle och en polare samt Jonas, Calle & Mackan. Ha det!

/ Storkelina – lycklig i regnet

Helgen har tillbringats på landet och det har som vanligt varit mycket välgörande. Den här gången blev programmet dock lite annorlunda är vanligt, för under lördagen så begav jag & granntösen Camilla oss upp till Gäddvik (utanför Bollnäs) för att besöka min chef och hennes hästar. Chefen i fråga heter Christina Olsson, och hennes uppfödningar i olika åldrar var helt fantastiska att skåda. Vad som imponerade allra mest på mig var dock varken hästarnas sagolika yttren eller deras stamtavlor – nä, det var faktiskt att de var så otroligt trevliga och sociala att ha att göra med. I ämnet uppförande fick samtliga, dvs såväl föl som unghingstar och gamla tanter, betyget med beröm mycket väl godkänt 🙂 Några bilder följer nedan, och fler kommer så snart paparazzi-Camilla har mailat över dem till mig.

Förutom hästaktiviteter i vackra Hälsingland så blev det bland annat crossåkning i Tierp (för Tommie), sedvanlig långpromenad med vovvarna Teo & Rocky, pilkastning, en film med Clintan och underbar massage  x 2 (tack ännu en gång, Camilla!). Och i dag blev granngården Annelund några ”man” kort då Jejjes sommarhästar Villy & Bomull åkte hem till sitt. Det kommer helt klart att bli tomt och lite trist utan de ”små” liven 🙁

Storkelina med äldre dam, fölet Africa, 1-åringen Aberdeen och 2-åringen Aquarell

2-åriga hingstarna Adriano e: Don Primero (i bakgrunden) och Ajahr e: Johnson

Adriano gillar tjejer av alla de slag

"Rosig" nästipp

Somliga säger att man aldrig ska slå vad med min man; unga fröken Camilla på landet är en av dem. Varför? Jo, hon tillhör den skara som har torskat en vadslagning mot Tommie. Förlorarens straff bestod denna gång i att sätta näsan mot den elektriska flugsmällare, som inhandlades under sommaren. Resultatet blev (förutom smärta då) en vidbränd näsa 🙁 Oops, stackars LILLA Camilla…

/ Storkelina – den oerhört empatiska

I dag har jag haft en riktigt dåligt ryggdag – det var så illa att jag inte ens kunde göra de McKenzie-övningar som är tänkta att lindra smärtan. Blev därför tvungen att gå tidigare från jobbet = hela dagen känns som ett gigantiskt nederlag 🙁

Under eftermiddagen/kvällen har jag bara tagit det lugnt och försökt att ge kroppen en liten välbehövlig timeout. Klarade i alla fall av att ringa och gratulera lilla mamsen på födelsedagen, och det var ju det viktigaste 🙂 Något gemensamt firande blev det dock inte, för mamma var redan utbjuden på en liten date.

En ung dam i min bekantskapskrets har hamnat i en djup, mental svacka och jag lider så fruktansvärt med henne. Jag vet av egen erfarenhet (dessbättre lääänge sedan) hur det är att tappa gnistan och gråta över precis allt, men utan att kunna förklara varför. I mitt fall handlade det om en klinisk depression, och alla som någon gång har varit där vet att det är något man inte ens önskar sin värsta fiende…

/ Storkelina – medmänniskan