Om kamphundar

Teo

Är bostonterriern Teo en farlig kamphund?

Enligt en nätundersökning genomförd av Aftonbladet önskar ca 90% av den svenska befolkningen ett förbud mot kamphundar; Sveriges största bostadsbolag, Svenska Bostäder, har redan infört ett stopp mot kamphundar bland sina hyresgäster. Vilka hundraser är det då man talar om? Ja, den frågan har inget enkelt svar… Svenska Bostäder har valt att inte precisera raser, utan utgår från en definition i djur- skyddsförordningen medan andra menar att man ska gå efter vilka raser som historiskt sett kan definieras som kamphundsraser (ex.vis bostonterriern 🙁 ).

Vad som kommer att hända i Sverige återstår att se, men i Norge har man redan förbjudit ett antal raser att vistas i landet. I Danmark har man inte varit lika tuffa, men på vissa platser har man ändå infört restriktioner. Dansk Camping Union, DCU, har till exempel meddelat att varken kamp- eller muskelhundar är välkomna på deras campingplatser. Och tvärtemot Norge så anser danskarna att ”min” kära ras bostonterriern, som förmodligen inte gjort en fluga förnär de senaste 100 åren, är en kamphund…

Efter ett antal bitolyckor/tillbud de senaste åren tycker jag att det är fullt förståeligt att frågan om hundar och hundhållning debatteras. Sedan tycker jag, som känner flera alldeles underbara ”kamphundar” av raserna amerikansk staffordshire terrier och pitbullterrier, förstås att det är tråkigt att man fokuserar så mycket på ras. Som så ofta annars är det ju egentligen människorna, dvs uppfödarna (som ibland säljer till fel sorts personer) och ägarna det är fel på.

Veckans Profil

CamillaCamilla2Camilla & Tilde

Första gången jag träffade Camilla var på en fest hos gemensamma vännerna Patrik & Erica, och året var 2005. Liksom jag så har Camilla lätt för att knyta kontakt med människor och jag minns att vi ganska snabbt kom in på allvarliga ämnen som att vara stödfamilj för föräldrar med behov av avlastning/barn med särskilda behov etc. Kommer även ihåg en del mindre seriösa samtalsämnen, men dessa lämnar jag därhän 😉

Under de senaste åren har vi haft kontakt i olika omfattning (jag är ruskigt dålig på att höra av mig…), men vi har alltid väldigt trevligt när vi väl träffas. Camilla är i allmänhet en glad prick som har nära till skratt och skoj, men vi diskuterar även viktiga saker som sker i samhället, arbetslivet osv. Förutom att det är intressant att prata med veckans profil så vill jag framhålla hennes omtänksamma sida: jag känner få som är så lyhörda för andras behov (åtminstone mina!) som denna tjej.

Vid årsskiftet flyttade Camilla från Stockholm och åter till Norrköping, där hon har sina rötter. I ”Lilla Peking” lever hon tillsammans med sambon Kennet och dottern Tilde; familjens kattbestånd har ännu inte flyttat in. Camilla har ett tufft men intressant jobb, som hon är djupt engagerad i – att det ligger på gångavstånd från hemmet är bara en bonus. 

När Camilla inte jobbar, städar eller spenderar tid med Tilde och/eller Kennet träffar hon gärna vänner, syskon och föräldrar. Det sistnämnda gärna på det underbara landstället, Lindströmstorpet, strax utanför Norrköping. Andra saker som uppskattas är ex.vis att läsa en god bok, odla, äta god mat och att dekorera/inreda hemmet. Och vill man kolla in en massa schyssta foton eller en samling änglar är Camillas adress helt klart den rätta 🙂

Publicerat i Okategoriserade | 2 svar

Drabbade grabbar

TUMMENNER

Förra måndagen åkte Stolle & Jonas till New York och tanken var att de skulle ha åkt hem i går. På grund av spridningen av vulkanaska etc var det väl ingen större skräll att det inte blev någon hemresa i går, men att de ska behöva vänta ända tills den 1 maj på första flygavgången (med lediga platser och pris under 30.000 kr/person enkel resa…) var en smula oväntat. Usch, jag lider verkligen med grabbarna 🙁

Det är den isländska vulkanen Eyjafjallajökull som ligger bakom dessa dagars flygkaos och den som har ”prickat” in just denna vulkaniska aktivitet har verkligen haft höjden av otur: sedan Island befolkades år 870 e.Kr. har vulkanen varit aktiv blott tre gånger tidigare… Vill man försöka se något positivt med det hela ska man alltså fokusera på att vi just nu är med om något som kommer att gå till historien 😉

Härligt i Norrköping

Efter besöket på Kolmården åkte jag & Tommie vidare till Norrköping, där vi skulle besöka de ”nyss” återflyttade vännerna Kennet & Camilla samt deras lilla solstråle Tilde. Jag blev mycket, och glatt, överraskad när det bjöds på tårta och delades ut present – till mig 🙂 Presenten bestod i  en vacker  aluminiumbalja avsedd för kylda drycker (se nedan) och den var laddad med ett vackert stenhjärta, en randig myskudde vald av lilla Tilde, vaniljvodka, rosévin, mousserande vitt, groggvirke och nötter. Anledningen var min 40-årsdag i början av februari och det var verkligen rörande rart, tack!

Efter fika, småprat och lite vila (för mig) bar det av för en liten sightseeingtur Fortsätt läsa

Möte med vargar

Jag har tidigare berättat om min 40-årspresent från Tommie, nämligen ett presentkort för 2 personer till Kolmårdens aktivitet ”Närkontakt varg”. I går var det äntligen dags för den efterlängtade närkontakten, som jag vid ett senare tillfälle ska berätta mera om. Eftersom en bild anses säga mer än tusen ord så börjar jag dock med att visa lite från gårdagens aktivitet – håll till godo!

Helena & vargar

Två 1-åriga varghannar söker kontakt...

Helena & vargmys

... jodå grabbar, ni är mer än välkomna!

Helena & varg

Om man jagar bort sin rival får man all uppmärksamhet själv

Varg

En kille som fortfarande har full koll, men funderar på att slagga en stund

Grabbar som hör av sig

Amerikansk bulldog

Sent i går kväll kom en hälsning från Jonas & Stolle, som befinner sig i New York. Hälsningen bestod blott i bilden av den plastiga bulldoggen ovan och jag undrar: var den ämnad för mig eller lille Teo? Hursomhelst så är det jätterart att grabbarna ägnar sig åt sund sysselsättning som att titta på djur och så’nt – struntsamma om de är tama och gjorda av plast 😉

Min 6½-årige brorson Sebbe tycks ha skaffat sig en ny hobby: att ringa, och gärna till sin faster i Sumpan. Det är fantastiskt roligt att den lille gossen nu tar egna initiativ till kontakt; kontrasten till alla de gånger han motvilligt har masat sig fram till telefonen (för min skull…) är enorm = mycket glädjande 🙂

Första finalmatchen mellan Djurgården och HV71 har just börjat. Som de flesta vet så brinner jag inte för något av nämnda lag, men ska jag hålla på nå’t så blir det HV71. Varför? Mest för att jag känner så många odrägliga Djurgårdare (oops)…

Ont & Gott

Te

Efter en liten eftermiddagsvila vaknade jag upp med ett intensivt halsont 🙁 Det kommer mycket olägligt då jag & Tommie ska till Kolmården och gosa med vargar på lördag och därefter vidare till centrala Norrköping för att besöka vännerna Kennet, Camilla & lilla Tilde. Håller således tummarna och ber en eller annan bön för att detta ska vara snabbt övergående.

Läste i Expressen om någon idiot som verkar ha fångat in, hållit fast och sedan skjutit en katt med luftgevär… nio gånger. Att det finns grymma och hjärtlösa människor är tyvärr inget nytt, men hur sjuk får man bli?! Jag kommer aldrig att förstå hur vissa människor är funtade, men en sak vet jag med säkerhet: jag önskar att det fanns gränser.

Om man planerar att bjuda på buffé under våren/sommaren kan länken nedan vara värd att klicka på:

 http://www.alltommat.se/matinspiration/inspiration/basta-buffefavoriterna-i-var-1.39038 

Den pastramikryddade fläskfilén låter oerhört god och även pastasalladen kryddad med bland annat citron, persilja och vitlök låter smarrig 😛

Nu ska jag dricka en kopp varmt te och försöka få lite lindring i halsen – på återhörande och natti natti / Storkelina

Publicerat i Okategoriserade | 2 svar

Lite av livets goda

Chokladbiskvi

Under ett antal år har jag haft ett träningsprogram (sjukgymnastik), som jag utfört en gång om dagen. Sedan i går är det nya bud som gäller: nu kör jag en övning varannan timme (jag erkänner, jag hoppar över nattetid 😉 ). Hursomhelst så känns det väldigt spännande, för den nya övningen får det faktiskt att hända något i kroppen = smärtan flyttar på sig. Vad det leder till på sikt återstår att se, men efter ca 10 händelsefattiga (vad gäller fysisk framgång) år är allt av intresse.

Under eftermiddagen tog jag & Teo en promenad till och runt Lötsjön – på vägen dit lyckades vi även fiska upp kollegan Annica, som egentligen var på väg i motsatt riktning med bil. Åh vad skönt det är att promenera när det är vackert väder och man inte är ett dugg stressad 🙂

På jobbet fick jag ett recept på chokladbiskvier av Caisa; Storkelinas provkök kommer att testbaka och om resultatet blir lyckat lägger jag förstås in receptet under Mat & Så’nt. Det är rätt konstigt att jag, som älskar biskvier, aldrig har provat att göra några själv. Faktum är jag knappt har ätit några hembakta överhuvudtaget, men jag minns att jag har gjort det en gång i alla fall. Då var det kusinen Lotta som var inne i en pysslig fas, vilket var mycket uppskattat 😛

Trevlig resa, boys!

USA flagga

En liten hälsning till vännerna Jonas & Stolle, som sticker till New York i morgon. Ha det jättegott och gör absolut ingenting som jag skulle ha gjort 😉

 

Liten smiley

 Kramisar Storkelina

Våra smileys

InfoSmiley

Smileyn (emotikonen) är enligt Wikipedia ”en grafisk bild av en känsla re- presenterad genom skriven text eller en enklare bild”. Våra nutida smileys kan spåras tillbaka till ett förslag från Scott Fahlman, som presenterade sina idéer i ett meddelande daterat den 19 september 1982; jag gissar att det då endast rörde sig om de skriftliga symbolerna. När de gula gubbarna dök upp/kopplades till skriftsymbolerna vet jag inte, men det kanske nå’n annan kan berätta? En liiiten smiley-skola (kolla noga, mamma!) följer nedan:

  • Symb Glad.jpg Den glada
  • Symb Nöjd.jpg Den nöjda
  • Symb Onöjd.jpg Den likgiltiga
  • Symb Klaga.jpg Den osäkra
  • Symb Sur.jpg Den sura / Den ledsna
  • Symb Häpna.jpg Den häpna
  • Symb Blink.jpg Den skämtsamma / Den flörtiga
  •  

    Även historiskt sett har vi använt uttryckssymboler av olika slag och även om de inte kallades smileys så fyllde de samma syfte. I mitten av 1800-talet kunde man genom en morsekod och numret 73 uttrycka ”love and kisses”; betydelsen reducerades sedermera till ”best regards”. Smileys i bildform publicerades redan 1881 i den satiriska tidningen Puck – titta och njut:

    Slutligen: jag är ruskigt förtjust i smileys, men det har ni nog redan märkt 🙂

    / Storkelina – upplysningscentralen (Källa: Wikipedia)