Katten (Felis silvestris catus), eller tamkatten, är ett smygjagande rovdjur. Den anses ha uppstått ur den så kallade falbkatten; ett relativt lättämjt kattdjur och en underart till den nordafrikanska vildkatten. Falbkatten har förmodligen levt i människans närhet sedan mellan 9.000 och 15.000 år och finns fortfarande i vild form i bland annat Israel och Egypten. Egypten tillhör de länder som var först med att tämja vildkatter för att ha dem som husdjur och skydd mot skadedjur.

Katten kommunicerar på en mängd olika sätt, ex.vis genom att jama, spinna, med sin svansföring, feromoner (doftämnen som utsöndras via körtlar på kattens huvud) och öronställning. En katt har ca sex gånger bättre syn än en människa, men är blind i totalt  mörker. Den kan uppnå en hastighet av ca 50 km/timmen (endast korta sträckor) och kan från stillasittande göra ett vertikalt hopp på upp till 2 meter (Emma Green måste vara grön av avund…).

Det finns flera internationella kattförbund och man är inte alldeles överens om hur många underarter/raser som ska inrymmas i begreppet ”tamkatt”. Något förbund listar 62 olika raser och varianter; ett annat förbund har bara 37 raser på sin lista. Min personliga favorit är i alla fall bondkatten (även blandraskatt eller huskatt), som inte är någon egentlig ras utan den officiella benämningen på katter utan stamtavla. Söta är de hursomhelst 🙂

I går var jag på lilla Livias 1-årskalas och träffade bland andra Nina, som passade på att ge mig och Tommie två gurkor (vi skulle ha hämtat hela plantan i somras…). Dessa hade odlats hemma på uteplatsen i Rissne, och vilka gurkor det var! De var kortare, tjockare och knottrigare/taggigare än dem man köper i affärerna. Smaken? Den var gudomlig 🙂 Gurkor består som bekant mest av vatten och brukar därmed vara rätt smaklösa, men de här var helt annorlunda. Ett gott betyg måste ha varit när jag stod och skar gurka och Teo plötsligt började gnälla nedanför. Han har aldrig har tiggt om eller ens gillat gurka tidigare så jag sade ”men lille vän, du gillar ju inte ens gurka”. Teo gav sig dock inte och fick så småningom en liten bit – slafs så var den borta. Han fick tre rejäla bitar innan han var i närheten av att vara nöjd och älskade plötsligt gurka. Inga dåliga grejer med andra ord 😉

När jag var yngre var jag riktigt hetlevrad, vilket drabbade föräldrar, syskon, lärare, chefer, någon enstaka stackars pojkvän osv. Med stigande ålder lärde jag mig dock att tygla humöret, och framförallt, att inte hetsa upp mig över ”småsaker”. Faktum är att jag numera till och med får höra att jag är för snäll; dvs mer eller mindre låter mig trampas på. Ack vad somliga bedrar sig – för snäll kommer jag aldrig att bli och någon ängel är jag definitivt inte. Nix, jag har mina gränser och det är bara att trycka på rätt knapp (eller fel, det är en smaksak) så kommer vulkanen Etna att framstå som rena barnleken…

Det är möjligt att jag är tämligen snäll och tålmodig, men jäklar vilken ragata (eller bitch, satmara, xantippa – välj själva) som kan titta fram om man provocerar på rätt sätt. Till vardags tror jag dessbättre att mitt heta temperament hålls i schack genom att jag då och då släpper fram mitt mer explosiva jag där det anses rumsrent, ex.vis på hockeymatcher (funkar även framför TV:n 🙂 ). För mig är det en livsnödvändighet att emellanåt få släppa på alla hämningar och ge plats för det där icke så tillrättalagda jaget. Man kan ju inte vandra genom hela livet som en leende och menlös zoombie 😉

Ovanstående är inte avsett att tolkas som ett ”hot” mot min omgivning utan bara något jag kom att tänka på när jag vara nära att explodera på jobbet i dag. Som tur var hejdade jag mig, för orsaken till min vrede visade sig vara ett skämt… Jag hade ramlat över en skrift från i somras om snusförbud på arbetsplatsen och jag kände mig en smula trängd på nå’t vis 🙁

Wook Kundor 107 år

Wook Kundor, en 107-årig kvinna från Malaysia, känner sig ensam och vill gifta sig – för 23:e gången. Den 70 år yngre maken befinner sig på ett behandlingshem i Kuala Lumpur och Wook fruktar att han aldrig kommer tillbaka. Innan hon gifter om sig (skilsmässor är tydligen överflödiga?) vill hon dock ge den nuvarande maken en chans: ”Jag vill uttrycka mina känslor för honom och berätta för honom att jag är ensam utan honom. Och om han känner likadant, kommer jag att vänta på honom utan att tänka på ett nytt äktenskap” säger Wook enligt www.aftonbladet.se. Wook säger vidare att en eventuell ny make inte behöver vara ”lika stilig” som landets premiärminister; hon är främst ute efter sällskap. Jag säger bara: you go girl! 107 år eller inte – ofrivillig ensamhet kan vara oerhört förtärande. Tvåsamhet och kärlek i sin tur kan vara verkliga välgörare 🙂 Lycka till Wook, jag håller stenhårt på dig!

I dag firar du, världens goaste lilla Livia, din första födelsedag. Hoppas att din dag blir fin och att du får massor av fina paket 🙂

GrattisKramar från Tant Helena

I dag skulle Tommies underbare morfar Bengt ha fyllt 78 år. För att hedra hans minne begav vi oss till kyrkogården för att lägga blommor vid graven; Tommies syster Anne och mamma Mona visade sig också vara där. Det blev en härligt uppsluppen stämning och den siste som skulle ha misstyckt hade varit Bengt. Det är skönt när det gått några år och sorgen mer och mer (aldrig helt…) övergått till glada minnen.

Efter gravbesöket visade det sig att vi alla skulle vidare till Coop Forum i Bromma. ”Sisten till Coop är en påse hundskit” sade min mogne man till sin mamma. Den lika mogna mamman nappade förstås på utmaningen = två bilar i en rasande fart på väg från Hässelby till Bromma. Jisses! Efter vad man skulle kunna kalla regelbrott (eller snarare trafikbrott) vann Tommie knappt före sin tappert kämpande mor. Humor och glimten i ögat piggar helt klart upp tillvaron, men ibland undrar jag förstås vad det är för skum familj jag gift in mig i 😉

Infertilitet hos män kan ha flera orsaker;  den vanligaste är att männen producerar för få spermier. Enligt studier av evolutionsbiologisten Oren Hasson vid Tel Aviv University i Israel kan det även finnas en annan bov i dramat: polysperma. Kort sagt är polysperman för bra, det vill säga spermierna är alltför starka och snabba. Detta leder till att att mer än en spermie tar sig förbi de hinder kvinnans kropp sätter upp, når fram till och befruktar ägget. För att använda sporttermer kan man säga att det då blir dött lopp och därmed inte finns någon riktig vinnare. När ägget befruktas av flera spermier dör det nämligen = inget nytt liv blir till 🙁 Detta är naturligtvis allvarliga saker och ingenting att skämta om, men jag måste ändå säga att jag både blev förvånad och lite full i skratt vid tanken på dessa överhettade superspermier  Fast som sagt, för den drabbade är det inget annat än en tragedi…

Källa: www.expressen.se

I går var jag hos brorsan och hans familj för att fira ett par födelse- dagar; brorsonen Sebbes 6-årsdag och mammas 65-årsdag. Vi inledde med fantastiskt goda kräftor och delikata ostar; därefter kaffe & tårta. Och turligt nog blev Sebbe glad över sina Star Wars-tröjor trots att det var ett mjukt paket (min kollega Janne klagade…).

Framåt natten kom en efterlängtad Tommie hem från jobb i Göteborg. Det kändes utomordentligt tryggt och mysigt att ha två snarkande individer (den andre är Teo) i sängen igen – ordningen var återställd 😉

I dag har vi bara tagit det lugnt och egentligen inte gjort någonting, vilket varit superskönt. Medan vi gick till Texas Longhorn och avnjöt en bit mat och lite välkyld Fanta passade Brommapojkarna på att slå Helsingborg borta och det var inte heller fel 🙂 Totalt sett en lyckad helg!

Trots att det bara tar 8 minuter att ta sig dit är det ytterst sällan jag åker in till själva kärnan av vår vackra huvudstad. Inte för att jag såg så mycket av själva stan, men i går var jag i alla fall där 😉 Ändamålet var att fira av kollegan Björn, som tänker svika oss andra genom att vara tjänstledig (fy på sig). Efter ett par öl och tvärseriös (hm…) konversation hemma hos en annan kollega, Stuart, bar det av till The Dubliner på Holländargatan. God mat och bra musik förgyllde tillvaron (liksom allas vår clown Janne 🙂 ). När det började bli tunt med folk blidde det en annan irländare; Galway’s på Kungsgatan. En supertrevlig kväll medan stackars Tommie jobbade…

I dag blir du, världens coolaste Sebbe, 6 år. Om jag hade kunnat hade jag gjort en snygg Spidermantårta till dig. Jag försökte faktiskt göra en när du fyllde 5 år, men den blev jättedålig 🙁 Hoppas i alla fall att du får en bra dag och massor av fina paket 🙂

GrattisKramar från faster