För sin firmas räkning har Tommie anlitat Volvo Truck Center i Sollentuna ett antal gånger; nu är det slut med det. Det tog dem tre försök, vid tre olika tillfällen, att åtgärda ett fel som till sist fixades på ett par minuter. Vid det tredje försöket råkade nämligen en mer erfaren mekaniker (än den som tidigare haft lastbilen i sitt våld) höra talas om problematiken…Fakturerat belopp för det sista besöket, då felet också åtgärdades, blev drygt 700 kr. Dessvärre tyckte Volvo Truck Center att Tommie skulle betala ca 11.000 kr för de två första misslyckade försöken också. Efter påtryckningar har man nu gått med på att kreditera fakturerat belopp med kostnaden för utfört (och onödigt) arbete; utbytta delar till en kostnad av 5.000 kr ska dock betalas. Snacka om horribelt! Varför i helsike ska Tommie bekosta nya delar för att man plockat bort originaldelar som det inte var något fel på?! Särskilt kundorienterade verkar de inte vara på Volvo Truck Center i Sollentuna – rekommenderas INTE 🙁 Fast det är klart, har man tur och får rätt mekaniker för rätt jobb så är det ju inga problem.

Under semestern på landet hade jag all tid i världen att studera djurlivet; främst insekternas och spindeldjurens förehavanden. Den art som fascinerade mig mest var Lockespindeln (Phalangium opilio), vilken är en extremt långbent och vanligt förekommande spindel. Den skiljer sig från egentliga spindlar bl a genom sin äggformade kropp, dvs att den saknar ”midja”. Lockespindeln spinner inte heller några nät utan jagar ikapp sina byten och det är just vid jakten dess långa ben kommer väl till pass. Då jag själv skulle rädda en lockespindel från att bli övermålad i nya gäststugan fick jag se prov på dess enorma kvickhet. Jag sträckte fram handen och kort därefter hade spindeln hoppat säkert en meter i sidled; faktum är att den nästan flög = coolt 🙂

Lockespindlar är under dagtid väldigt passiva, men rör sig desto mer nattetid. Det är då dessa rovdjur jagar andra spindeldjur (även fästingar) och insekter. Att de är kannibaler anser jag mig ha fått bevis på i duschrummet på landet. Vi hade en liten rackare som huserade där hela semestern och en dag berättade Tommie glatt att han/hon hade fått en kompis. Jodå, nog satt det en till där på väggen. När jag tog mig en närmare titt noterade jag dock att den andres ben hade en märklig ställning; någon timme senare upptäckte jag att det där bara fanns ben men ingen kropp… De verkade inte ha blivit dunderpolare direkt 🙁

Under 1980-talets senare hälft utmanades hårdrocksbandet Europe av dito bandet Treat om att vara nr 1 i Sverige. De nådde aldrig hela vägen, men på min lista toppade de i alla fall i sin genre. Jag var på flera av Treats konserter, var lite småkär i sångaren Robban Ernlund och lyssnade mig fördärvad på låtarna We Are One och Get You On The Run. Den sistnämnda kan du lyssna på genom att klicka på nedanstående länk http://www.youtube.com/watch?v=bYvPiDfL-mA Pudelstilen känns helt klart något förlegad, men musiken gillar jag fortfarande 🙂

Sångaren Ernlund slutade i Treat 1991 och resten av bandet gick i graven 1993. Jag har inte haft en aning om att de har återuppstått, men det berättade Tommie i går. Tommie har via sina jobb haft kontakt med Ernlund sedan början/mitten av 90-talet, men inte förrän nu kopplat att det var min ”gamle” idol. Nu har jag självfallet bett Tommie att framföra att hans fru i sin ungdom var ”kär” i den Ernlund hon (jag) aldrig hade träffat. Och så väntar jag  med spänning på ett nytt skivsläpp 🙂

Teo - här en symbol för tröttheten och godheten

Semestern är över för denna gång och en tung arbetsdag är redan avklarad. Jisses vad jobbigt det var 🙁 Hade bara jobbat en timme när min arma kropp fick nog, men var såklart tvungen att stanna några timmar till. Efter tre veckor med mestadels lugn och ro på landet blev jag dessutom fruktansvärt trött över att träffa så mycket folk. Jag orkade knappt lyssna på de andra; än mindre prata själv = olikt mig. Ack, ack – hoppas att morgondagen blir bättre.

Surfade runt lite på kvällstidningarnas nätupplagor, usch. Syskon har ihjäl varandra, pappor mördar döttrar, andra tar livet av sina partners. Snacka om nattsvart och deprimerande läsning 🙁 Frågan är hur samhället ska komma till rätta med allt detta våld? Har faktiskt inte några som helst idéer om hur politikerna, (kriminal)vården och medborgarna ska kunna vända den negativa våldsspiralen… Går det ens att göra något? Hårdare straff är ju en tanke, men tycks inte hindra folket på andra sidan Atlanten från att begå grova brott. Tacka vet jag våra husdjur, som är raka, ärliga och till 99,9 % godhjärtade individer 🙂

I går var vi ett gäng som käkade kräftor på landet – mycket trevligt 🙂 Tyvärr var kräftorna i sig ingen höjdare; smaklösa och med alltför hårda skal 🙁 Men vad gjorde väl det? Efter en och annan snaps, Ylwas snuskiga snapsvisor och lite Gammel Dansk var kräftorna snart glömda… Någon gång under morgonen lyckades Stolle till sist kravla in i sitt tält, Danne hittade till sin sovplats i lastbilen och Ylwa tog sig till gäststugan utan att falla ner i Tommies nygrävda Ylwa-fälla 😉 Jag, Tommie, Jonas & Francis tog oss också till sängs utan några större strapatser.

Lördagskvällens vinnare: Stolle, som vann tipspromenaden med 8 rätt av 9, grattis!

Lördagskvällens förlorare: Francis, som inte lyckades behålla sin kräfthatt i helt skick mer än någon minut…

Lördagskvällens hedersomnämnande: Danne, som skötte sig föredömligt och kunde hålla koll på oss äldre förebilder (?) 😉

Dukat bord

Cool Tommie i kräfthatt

Helena & Stolle

Jonas & Danne

Ylwa är piggare än Tommie

Francis & Jonas kollar vad som döljer sig i kameran

Är inne på sista semesterveckan för denna gång

Som tjej hör man titt som tätt att ”killar kommer och går men vänner består”. Personligen har jag aldrig riktigt fattat tycke för de där orden; kanske för att jag har haft bättre relationer till mina killar än till många så kallade vänner.

En kvinna jag känner har just bittert fått erfara att vänner inte alltid består. Hon har efter många års äktenskap blivit lämnad av sin man, som förälskat sig i och har ett förhållande med hennes bästa väninna. Dubbla svek, oerhört svårt att tackla och bland det mest oförlåtliga jag kan föreställa mig i relationer mellan vuxna människor. Visst, man rår inte över sina känslor men man kan helt klart hantera så’nt här på ett bättre och ”snyggare” sätt. Är det förresten något fel med att lämna en kärlekslös relation innan man hittat en ny partner?! Emellanåt har jag ruskigt svårt att förstå mig på folk 🙁

Har varit på landet i flera veckor, men gör nu ett gästspel i Sumpan för att handla, tvätta etc. Märkligt vad fort man glömmer; jag höll på att storkna när ett godståg passerade i hög fart. Vilket jäkla liv det förde 🙁 Nä, det är helt klart mera rofyllt och skönare att vara på landet. Till och med stackars Teo verkar deprimerad över att vara hemma igen…

Krukväxten fredskalla (spathiphyllum) måste vara en tålig rackare. Jag har två stycken hemma; den ena fick jag av min första kille på min 18-årsdag (21½ år sedan). Förutom att de lever lääänge så verkar de inte kräva någon skötsel alls – mina lämnades ensamma hemma och utan vatten i 2½ veckor och är ändå hur pigga som helst 🙂 Mera så’na växter till folket; åtminstone till dem (oss) som saknar ”gröna fingrar” 😉

Min brorsas sambos son (nu blev det krångligt) Danne blev myndig i går. Otroligt, jag minns tydligt hur vi alldeles nyss (1996 typ) hade vattenkrig i Rissne 🙂 Hoppas hursomhelst att fredagens firande, som jag tyvärr kommer att missa, går lugnt och städat till 😉

Prinsessean Madeleine har förlovat sig med sin Jonas och delar av svenska folket har åter massor att gotta sig åt. Själv förstår jag inte riktigt vad det är som är så fantastiskt med det hela; folk förlovar sig ju varje dag i detta land. Kul för sessan dock – kan inte vara lätt att alltid behöva vänta in Victoria. Undrar om Madeleine och Jonas får skaffa barn före kronprinsessan eller om det finns några regler kring det också?! Någon som vet?

I går gav jag mig ut för att plocka blåbär. Detta då det varje gång jag varit på skogspromenad fullkomligen har kryllat av bär. Dessvärre hade de ”professionella” bärplockarna hunnit före… Det som tidigare liknat ett blått hav var nu rensat och blåbärsrisen var märkbart tilltufsade av  metalliska redskap 🙁 Efter hård kamp lyckades jag i alla fall få ihop vad jag behövde till en planerad dessert, men mest av allt fick jag myggbett = surt.

Annars intet nytt; är fortfarande ledig och håller som bäst på med förberedelser inför helgens kräftkalas. Jisses vad mycket fåniga attiraljer det finns ute i handeln och det går ju inte att motstå dem alla 😉

Semester, strålande väder och gäststugan till 99% klar – kan det bli bättre? Nä, det känns inte så just nu i alla fall 🙂 Lite vila först, sedan blir det till att måla stolar och bord till nya ”lyan”. Stolarna behövs dessutom till nästa veckas kräftkalas; med lite tur hinner de torka också. I annat fall ser jag till att sätta några okänsliga och världsfrånvarande individer på dem 😉

Kram så länge / Storkelina