Att föda upp ett barn till dess att han/hon är 19 år kostar drygt en miljon kronor enligt Swedbanks privatekonomer (Källa: Dagens Industri). Om jag leker med tanken att jag fått en dotter när jag var 20 år så skulle hon i dag ha varit 19 år. Eftersom jag nu inte fick något barn för 19 år sedan borde jag väl ha en extra miljon som ligger och skramlar någonstans?! Den har jag inte sett röken av, så jag undrar, gjorde jag nå’t fel?! Eller försvinner den där miljonen på andra saker när man är barnlös? Jag antar att det är det sistnämnda som gäller; synd bara att jag inte har en aning om vad jag gjort i stället… Någon som känner igen sig? Skriv och berätta 😉

Annars fullt upp inför helgens bröllop – lustigt att även den som ”bara” är gäst får så mycket extra att pyssla med. Ni vet, det ska vara kläder på, presenter ska inhandlas/samordnas osv. Ska hursomhelst bli grymt trevligt när lördagen kommer 🙂 Dock jättetrist att jag bara kan gå på ett bröllop 🙁 Hur osannolikt är det inte att bli bjuden på två samma dag? Vanligtvis går jag på ett vart femte år eller så…

Storky Girl strejkar denna vecka och även jag har haft några dagar med sparsamt bloggande. Det sistnämnda dels för att jag har haft annat för mig, men också för att jag vet att många med mig haft likaså. Nä, man kan inte sitta och glo alltför mycket på en dataskärm när det är sommar…

Tog en liten shoppingtur med Tommie i dag och det tog längst tid för honom – detta trots att vi kom hem utan inplanerad skjorta och med bara en slips i bagaget 🙁 Själv shoppade jag mig igenom Åhléns och Kicks i rekordfart och missade ingenting 🙂

Kommande lördag gifter sig Tommies syster Anne med Dave och min vän Jessica med sin Ronnie; båda paren ska vigas utomhus. Dessbättre ser det ut att vara ett rejält högtryck på ingång och jag håller förstås tummarna för att det håller i sig. Bröllop = solsken och ska så vara

Tommie har jour denna helg och vi missar landet – igen 🙁 Jag hade inga som helst planer för gårdagen utan hade för avsikt att bara vara hemma och mysa. Det sprack dock när svärmor var sysslolös; hon hade dessutom koll på att Engelen höll öppet. Via Melanders Fisk till Engelen och min första midsommarafton i city således. Ingen stång och ingen ringdans, men ändå mycket trevligt 🙂

I dag ska jag bara ta det lugnt och ha det bra här hemma och ingen/inget skulle kunna få mig att ändra på det. Hemmets lugna vrå med make & hund slår det mesta 🙂

Kramisar Storkelina

Fram till år 2003 firades såväl Midsommarafton som den helige Johannes Döparens dag den 24 juni. En nyordning ledde till att Midsommarafton sedan dess alltid infaller på fredagen i den vecka som inleds med den tredje måndagen i juni; Johannes Döparens dag firas söndagen efter midsommardagen.

Vad är det då vi firar? Tja, att vi åter går mot mörkare tider kanske? Eller att ett datum i närheten av midsommar är det dygn som har årets längsta dag och därmed årets kortaste natt – sommarsolståndet? Faktum är att Midsommarafton inte ens är en allmän helgdag, vilket känns lite märkligt då det är en av svenska folkets mest traditionsrika dagar. Alltså: Fundera inte så mycket över varför du firar – njut bara av färskpotatis, sill, nubbe, ledighet eller vad du nu gillar 🙂

För lääänge sedan, en gång i mina yngre tonår, hade jag och en kompis kommit över (läs knyckt 🙁 ) en flaska rött vin (inte utav den billigare sorten…). När vi så småningom smög oss ut för provsmakning kom vi på att vi skulle ”förbättra” smaken på vinet; först en tur till Pressbyrån således. Där inhandlades prima ”groggvirke”, dvs favoritdrycken Coca Cola, och vi var äntligen redo 🙂

Med en varsin pava i handen begav vi oss till de mer ostörda trakterna kring Djursholms slott.  Här var det dags att inmundiga 75 cl av den  förbjudna drycken, som blandades med lika delar cola i en 1,5 liters petflaska. Klara, färdiga, gå: nu jäklar skulle det drickas! Dessvärre smakade flaskans innehåll fullkomligt vidrigt och min kompis gav upp med detsamma. Själv tvingade jag i mig så mycket jag någonsin kunde = inga större mängder…

Vinprovningen var totalt misslyckad och vi blev idiotförklarade mer än en gång för vår mindre genomtänkta blandning (cola, var det något fel på Sprite liksom?). Lite upprättelse fick vi dock alldeles nyss när jag upptäckte att vi inte var så tokiga trots allt; den baskiska drinken Calimocho (även Kalimotxo) blandas just av lika delar coladryck och rödvin. Gott var det hursomhelst inte och jag kommer aldrig att dricka en Calimocho igen 🙁

Först var det tennisarmbåge och musarm, nu är det sms-tumme som gäller. Det är de som bara använder en tumme när de knappar ned sina sms som drabbas och det är inte bara tummen som tar stryk. Nix, enligt en ny avhandling som gjorts vid Sahlgrenska akademien vid Göteborgs universitet drabbas även nacke, armar och händer av krämpor: ”De som har besvär borde använda båda tummarna för att minska belastningen, men tvärtom är det en större andel av dessa personer som använder entummestekniken jämfört med dem som är besvärsfria” säger ergonomen Ewa Gustafsson som skrivit avhandlingen. Det är fortfarande inte klarlagt hur mycket man måste sms:a för att ligga i riskzonen…

Hjälp, finns det inga viktigare ämnen att avhandla än problematiken kring överdrivet sms:ande? Enkel logik och sunt förnuft borde räcka för att lista ut att man får ont av överansträngning, vilken den än må vara. Det är ytterst få som i sitt arbete tvingas till ett ständigt sms:ande; detta tycks vara problem av lyxkaraktär med andra ord. Om man ändå är besvärad/orolig får man dock ett antal heta tips om hur man undviker sms-skadorna via följande länk http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article5394012.ab  Eller så nöjer man sig helt enkelt med mina supertips: 1) lyft luren i stället för att skicka sms eller 2) lämna mobilen hemma 🙂

Som jag tidigare nämnt så har jag & Tommie inte kunnat vara på landet på lääänge och vi kommer inte att kunna åka de närmaste veckorna heller 🙁 Gräset slutar dessvärre inte att växa bara för att vi håller oss undan, så i dag blev det en snabbtur för gräsklippning efter jobbet. Medan Tommie körde runt på åkgräsklipparen låg jag på alla fyra i jordgubbslandet; jäklar vad ogräs det dyker upp på några veckor… Hursomhelst känns det jättebra att ha varit där och snyggat upp lite grann och Teo var helnöjd med att få ligga/springa i solen ett par timmar 🙂

Somliga kollar upp gamla klasskompisar på Facebook – själv ägnar jag mig emellanåt åt att kolla upp kändisar ”från förr”. Denna gång föll valet på Samantha Fox, som i jättehiten Touch Me stönade fram orden ”Touch me, I want to feel your body…” 1986. Storbystade fröken Fox, med förflutet som toplessmodell, blev snabbt namnet på allas läppar och mången killes våta dröm. Tji fick dock alla stackars grabbar, för 2003 berättade Samantha Fox i sin självbiografi att hon är lesbisk 🙁 Vilken omtanke av henne att inte nämna det medan det begav sig på 1980-talet; ack så många hjärtan som krossats i så fall 😉

De har inte fått nämnvärt med uppmärksamhet i Sverige, men Fox har gett ut ett antal album sedan starten 1986. Det senaste var Watching You, Watching Me (In the 21st Century) och kom 2002. År 2004 spelade hon, tillsammans med Günther, in en ny version av Touch Me: 

http://video.google.com/videoplay?docid=3238343021359056276 ).

Samantha Fox sjunger fortfarande på klubbar världen över, men 1980-talets storhetstid är sedan länge förbi 🙁 Bara att konstatera att det är få artister förunnat att vara på topp decennium efter decennium…

Bra fotarbete är inte bara en viktig ingrediens i tennis; de senaste dagarna har jag upptäckt flera ”grenar” där det t o m kan vara helt avgörande:

1. När man är i bowlinghallen och ens svägerska får för sig att svinga sitt klot i en båge bakom sig. Kvicka fötter är ett absolut måste om man vill undvika blågröna tår…
2. När man är på promenad med sin hund och möter pudelkillen Tusse. Om Tusse lyfter på benet och slår en båge med sikte på ens egna ben är det riktigt snabba ryck som gäller…

Jag kan med visshet säga att jag numera bemästrar bägge ovannämnda grenar och det känns förstås tryggt inför framtiden 🙂

Först var jag dålig och borta från jobbet ett par dagar förra veckan, sedan kom helgen med möhippa och slapparsöndag och därefter en nästan sömnlös natt. Sov inte mer än ca 1½ timme natten till i dag, men hade för avsikt att gå och jobba ändå. Kroppen sa dock ifrån med kraftigt illamående och när Tommie dessutom antydde att jag såg ut som ett lik insåg jag mina begränsningar och stannade hemma 🙁 Nu är jag helt slut men stannar snällt uppe för att kunna få en hel natts sömn, vilket ska bli grymt skönt.

Hoppas på en bättre dag i morgon och kanske skriver nå’t käckt då istället 🙂

Kram Kram / Storkelina