De senaste dagarna har mestadels varit lugna och sköna, men igår kväll var grannarna Christian & Jejje förbi och livade upp stämningen med en liten spel- och bubbelkväll (bubbel i glas alltså, bubbelkoppen låter fortfarande vänta på sig 😉 ). Det blidde således spelet Alias, sedvanligt UNO och pilkastning – mycket trevligt! Vi började dessutom smida lite framtida resplaner, och så’nt är ju alltid inspirerande 🙂

Idag har det varit underbart väder med massor av sol och utevistelse. Danne, lilla Alicia & ryssen (egentligen Alexey, men det säger vi aldrig…) var förbi på en snabbvisit, vilket som alltid var trevligt. Annars? Jag & Tommie har, precis som varje söndag, njutit av det härliga faktum att vi inte behöver åka tillbaka till storstaden såsom vi gjorde innan vi blev permanentboende här uppe. Såå skönt!

Några bilder från dagens uteliv följer, och för att blidka min fina kollega Gunilla så kör jag Bus-tema:

Längst bort i bild har vi kissen Bus, som vill visa att hon är minst lika duktig som en hund på att komma på inkallning.

I full galopp och med ubbburrad svans…

… kom hon till sin stolta matte.

När det hade sprungits klart var det dags att njuta solen, och Bus var förstås mycket tacksam över att husse hade plockat fram ”utemöblerna” (rester från bygget).

Idag firar jag & min högt älskade Tommie vårt första decennium som gifta, och jag har precis lärt mig att den 10-åriga bröllopsdagen kallas tennbröllop. Kanske inte den mest ädla av metaller, men ack så gedigen och jag är såå otroligt glad över att ha funnit en sådan fantastisk livskamrat. Nio år i synd, 10 års äktenskap och fortsättning följer.

/ Helena – i nöd och lust

Igår var det inte bara jag som firade födelsedag, utan – som Tommie mycket riktigt påpekade – även den smörgåsgrill som jag fick i 25-årspresent av kollegorna Gunilla, Pernilla & Ylva. Efter hela 20 år tillsammans gör den fortfarande världens bästa toasts, coolt 🙂

Som jag tidigare har nämnt så har jag fått dille på färskpressad apelsinjuice, och för att ytterligare förstärka ”frukteffekten” så har jag nu infört fruktsallad till mer eller mindre obligatorisk dessert. Med lite hackad mandel, och för min del gärna en klick lättvispad grädde, så är det ju bara såå gott 😛 Och framförallt är det ju ett utmärkt sätt att få i sig frukt, vilket jag & Tommie annars är urusla på.

Under dagens promenad med Catla passade jag på att studera naturen ordentligt, och jag såg faktiskt ett par halvskumma saker. Bilder följer:

Ett helt vanligt träd, men det såg lite ensamt och fruset ut…   Det kanske hade behövt en kram?! 😉

Gul snö känner väl alla till, men den här satt mer än 1½ meter över marken så det borde ju inte ha varit kiss. Tycker att kådan borde ha frusit, så det KAN väl inte vara annat än saliv från en snusande älg? Eller?!

Det inringade området innehöll något som såg ut som djurpäls, men eftersom det satt så högt och lite överallt så antar jag att det bara var ett orakat träd…

Åter hemma på tomten så var allt ytterst normalt, det vill säga massor av vit snö.

Har haft några stressiga dagar med MASSOR av plugg (inlämningsuppgift preciiis avklarad) och rackar’ns ont i halsen, men humöret är ändå på topp 🙂 Och trots både en släng ohälsa och mastodontstudier så bjöd helgen på en toppenkväll med både bio (filmen American Sniper) och god mat i Gävle. Det var grannen Christian som var initiativtagare, och det tackar vi förstås för. Inte minst eftersom Tommie hävdar att hamburgaren, som var gjord på högrev och intogs på restaurang Brända Bocken, var den bästa han någonsin ätit. Kul!

I eftermiddags kom Tommie hem med säsongens första semlor, och eftersom han inte ville ha någon själv så tryckte jag glatt i mig båda. Superfärska och härligt goda var dom, men jag inser ju att jag är långt ifrån fornstora da’r då jag kunde slänga i mig tre stycken i ett svep. Nu räcker det faktiskt gott med två, och det är egentligen liiite för mycket…

Nu ska jag koppla av och göra ingenting en stund, men sedan är det dags för timmar av välförtjänt (tycker jag då 😉 ) sömn. Ha det gott!

/ Storkelina

Med tanke på den mängd snö som faller, och ska fortsätta falla i ytterligare ett par dygn, så är det grymt skönt att nu ha en egen liten plog 🙂 Vägen utanför tomten plogas förvisso av våra eminenta grannar, men att för att få fram bilen och överhuvudtaget ta sig fram till grindar, ankhus etc så krävs det minst sagt krafttag. En rackarn’s tur att vi hade en lösning i beredskap då jag själv aldrig är i skick att skotta, och Tommie efter en vecka i sjuksängen är skapligt slak i kroppen. Härligt med maskindrivet!

/ Storkelina – mitt i snöriket

Dagens härligt gula vitaminboost 😛

Igår var jag nere i Stockholm och förvärvsarbetade, och då kände jag mig sådär lagom pigg (typ inte alls…) . Natten till idag slog det sedermera till rejält, och jag hade rent djävulskt ont i halsen MEN i detta nu känner jag mig riktigt skaplig. Det bara måste ju bero på alla härliga vitaminer i den färskpressade juicen, eller?! Kanske inte, men att tro det gör helt klart sitt 🙂 Till och med Tommie börjar ju kvickna till efter en vecka i sjuksängen, men det kan ju i och för sig ha med själva tidsaspekten att göra. Ja ja, det lär ju i alla fall inte skada att få i sig lite apelsin!

Annars är det full fart med studierna med inlämningsuppgifter i både beskattningsrätt och kvalitetsstyrning. Helt klart kul, men ändå lite surt med den där tidspressen 🙁 Det är liksom roligare att själv få välja när det är dags att prestera 😉

/ Storkelina

Skog och lite sol från gårdagens promenad.

Tommie har legat i sjuksängen sedan i söndags, och nu känner dessvärre även jag hur den där rackarn’s förkylningen så sakteliga smyger sig på 🙁 Bara att hålla tummarna för att jag lyckas mota bort det onda, och för säkerhets skull så självmedicinerar jag med en rejäl vitaminkick i form av färskpressad apelsinjuice. Det är ju inte bara nyttigt, det är såå  himla gott också 😛

Häromdagen skrev jag om mina tankar kring hälsa och mat, eller närmare bestämt kopplingen mellan länder med låg cancerfrekvens och invånarnas kost. Jag diskuterade sedermera detta med min käre bror, tillika läkare, som dock kontrade så smått med ett argument som jag faktiskt redan hade funderat över. I byar/länder med obefintliga eller starkt begränsade sjukvårdsresurser blir naturligtvis mörkertalen höga, vilket i förlängningen medför en (kanske) falskt låg cancerfrekvens. Alltså, att antalet cancersjuka i exempelvis Niger, Nepal och Gambia är relativt lågt är ingen garanti för att människorna faktiskt är friskare. Så, vad göra? Jo, jag glider såklart vidare till ett ”gammalt spår” som jag skrev om för ett par år sedan: Medelhavskost. När det gäller den medelhavsliknande kosten så finns det flera forskningsstudier, som visar på att den gör människor friskare och ger längre liv och det låter ju inte så dumt. Bara att pimpla olivolja & rödvin (i måttliga mängder), käka nötter, grönsaker, fisk & skaldjur och se glad ut med andra ord 🙂 Låter ju inte alls så svårt! 😉

/ Storkelina

P.S. Mitt intresse för mat som eventuellt kan tänkas ha gynnsamma effekter på hälsan är sprunget ur att alltför många i min familj/släkt har drabbats av cancersjukdomar… Som ni vet så är jag annars näppeligen något vällevnadsfreak – jag vill ju gärna att det jag stoppar i mig smakar gott liksom.  D.S.

Endast en bråkdel av gårdagens kryddsamling, men trots det färgglatt värre.

Igår var det åter dags för indiskt och detta i form av kyckling korma med ris, naanbröd & raita (yoghurtröra). Jag verkligen älskar mixen av alla dessa kryddor, som just denna gång innefattade gurkmeja, ingefära, spiskummin, koriander, cayennepeppar, kanel, kardemumma, chiliflakes och helt vanligt salt. Att det hela spetsades med lite socker (!), vitlök, citron & mald mandel gjorde förstås inte saken sämre = smakrikt 😛

Efter maten så blev det Tv-hockey (inga framgångar för SKK…), pilkastning med/mot Tommie & Christian och sist men inte minst UFC-matchen mellan Alexander Gustafsson & Anthony Johnson. Snacka om antiklimax när det efter mååånga timmars väntan visade sig ta slut på ett kick, och det dessutom med svensk förlust 🙁

Idag har både jag & Tommie tagit det väldigt lugnt – jag på grund av lathet, och Tommie på grund av sjukdom (halsont och hosta). Det är ytterst tveksamt om Tommie tar sig upp och jobbar imorgon, men själv tror han stenhårt på det och med lite vilja så piggnar man ju emellanåt oväntat kvickt. Med andra ord bara att hoppas på det bästa!

/ Storkelina

Ett par timmars strålande solsken manade till utevistelse för såväl två- som fyrbenta, det vill säga  jag, Bus, Catla & en sexling ankor gjorde stan (läs tomten 😉 ) tillsammans. Helt underbart, och det kändes rätt fint att ha förmånen att kunna fördela tiden lite som jag vill = en av distansstudiernas stora fördelar 🙂 Nästan så att jag led med stackars Tommie, som inte kom hem förrän den sköna solen hade gått ner MEN han möttes ju i alla fall av en nöjd familj och en sprakande brasa. Och jo, nystädat var det också!

I afton ska jag förbereda morgondagens middag, och det är åter dags för lite indiskt. Denna gång blir det i form av kyckling korma, det vill säga en tämligen mild men ändå mycket smakrik rätt. Hoppas att det blir bra 😛 Ha det gott!

/ Storkelina

Här hemma på tomten har vi delvis isgata, och det gör ju förstås att man tassar runt rackarn’s försiktigt. I morse hjälpte det dock inte att gå med myrsteg, och inte heller gjorde det saken bättre att jag skuttade runt i annat än räfflade gummistövlar (skulle ju till jobbet 😉 ) = föll handlöst bakåt och slog mig duktigt 🙁 Att en bit av handen svullnade upp och smärtade ordentligt märkte jag meddetsamma, men att även bäcken + rygg + en axel ballade ur kände jag mer och mer ju längre arbetsdagen led… Hm, jag undrar just hur det ska kännas imorgon?! Hursomhelst, trots mitt lilla missöde så hade jag en fantastiskt trevlig arbetsdag och fick dessutom skjuts både till och från jobbet med bästa grannen Christian 🙂 Nu? Hemma med min finfina flock bestående av Tommie och sammanlagt 24 små djurben – sämre kan man ha det!

/ Storkelina – lite lätt mörbultad