En ovanligt långhårig Tommie relaxar efter avslutat dagsverke.

En helt underbar fredag med strålande sol och världens bästa familj på totalt 28 ben (jag & Tommie, en kisse, en vovve, en ödla + sex ankor 🙂 ). Inte tokigt alls!

/ Storkelina – nöjd och glad

Jag & Tommie är naturligtvis omåttligt stolta över att ha två av ovannämnda fem datorer i vår ägo. Att de sedan förefaller vara tillverkade just 1949 spelar ju mindre roll… 😉

Annars rullar det på som vanligt med studier, djurliv, lite jobb & en massa Tommie-mys. Den kommande helgen förefaller så här långt bli lugn och skön, och jag trooor att jag återigen ska köra ett riktigt långkok i form av en Texas No Bean Chili. Förra försöket blev riktigt lyckat, så det är bara att hoppas på samma tur denna gång 😛

Denna torsdag bjöd på borttagande av säsongens första fästingar, en från Bus och en från Catla. Usch vad jag tycker illa om de små krypen, och då menar jag förstås fästingarna 🙁

/ Storkelina

Krämig pasta (med crème fraiche, basilika, lime & svartpeppar), kräftstjärtar, ägghalvor, rödlök, brödkrutonger, majs, avocado, cocktailtomater, gurka och osttärningar. Smarrigt!

Alla som känner min bäste Tommie vet att grönsaker inte alls är hans grej, och att han aldrig ens har uppfattat pajer & sallader som fullgoda måltider. Förrän nu vill säga! Okej, det är inte grönsakerna som står i fokus MEN gång efter annan har Tommie kommit hem med egenblandade pastasallader som helt uppenbart är en ny favorit. Denna måndagskväll körde vi dock inte någon av butikernas självplocksbufféer, utan här blidde det minsann hemfixat med närodlade ägg från granngården Annelund. Mycket fräscht och gott 😛

Marknadsföring samt ekonomi- och verksamhetsstyrning är vad som står på schemat de kommande 10 veckorna.

Morgondagen bjuder på nya kursstarter, vilket innebär att resten av terminen kommer att ägnas åt ämnena marknadsföring samt ekonomi- och verksamhetsstyrning. Känns mycket inspirerande!

Denna söndag har till största delen tillbringats utomhus, och det var främst sortering av återvinningsberget som stod i fokus = plast, metall, glas osv sorterades och fraktades bort. Det blidde även ett kort möte med Camilla, charmtrollet Vera med det bubblande skrattet, goaste Max som delade ut bamsekramar och sist men inte minst: Den nästintill traditionsenliga söndagspizzan 😛 Och jodå, det är bara att ringa till pizzerian i Våla och beställa en Helena Special om ni blir sugna. Nu finns den till och med på den officiella menyn (hm, betyder det månne att jag äter samma sorts pizza ofta?! 😉 )…

Natti natti och ha det gott! 

/ Storkelina

Efter en tid fylld av stress och oro (kommer som ett brev på posten i samband med mammas röntgenundersökningar…) så har jag haft ett par heeelt underbara dagar. Efter torsdagens första salstenta i Gävle har jag verkligen bara kopplat av och mått gott 🙂

Gårdagen bjöd på underbart väder, och jag & Catla spenderade nästintill hela dagen utomhus. När Tommie så småningom kom hem, efter arbete och en mil på löpbandet, så bar det sedermera av till Annelund där Christian & Jejje stod för årets första korvgrillar-kväll. Supermysigt, och extra kul att gårdens två afrikanska dvärggetter också behagade närvara.

I förmiddags fick vi gäster i form av bonusbrorsonen Danne & den helt bedårande lilltjejen Alicia. Nämnd duo stannade hela dagen lång, och så småningom kom även den hårt arbetande Maria förbi = årets första utomhusmiddag (utom gårdagens grillkorv då 😉 ) avnjöts. En härlig dag! 😛

Allra sötaste Alicia.

Och här har vi Alicia i pappas knä.

För snart 1½ år sedan diagnosticerades min älskade mamma med en långt framskriden, inoperabel lungcancer och prognoserna var (och är) naturligtvis inte alls goda… Utan att ha några större förhoppningar om bättring* satte läkarna ändå in cellgifter och strål-behandling, och i december fick mamma sedan det glädjande beskedet att tumören faktiskt hade krympt något.

För någon vecka sedan var det åter dags för röntgen, och vid dagens uppföljande läkarbesök meddelade läkaren att ”krympningen” så här långt hade varit bestående dvs att tumören inte hade växt något. Som ni förstår så var detta helt fantastiska nyheter, för varje bra dag vi har är en oerhört värdefull dag. Jag är såå innerligt tacksam för att vi har så god hjälp av de högre makterna och, inte minst, för att mamma är en sådan fantastisk kämpe!

/ (He)Lena – mammas & pappas flicka

* den aktuella tumören är såvitt jag förstått en mutation, vilket gör den än mer resistent mot de behandlingsformer som står till buds.

De senaste dagarna har bjudit på diverse smått & gott, bland annat gårdagens trevliga grillkväll (hemlagade burgare). Något som jag & Tommie har blivit rackar’ns förtjusta i är grillsåserna av märket Jack Daniel’s, och i synnerhet den som heter Full Flavor Smokey. Den är grymt god både som smaksättning och som sås 😛

Utöver god mat och dryck så har helgen medfört en hel del plugg (grupparbete och snart tentadags) samt i vanlig ordning: En massa mys och bus med djuren. Jag kan inte ens föreställa mig hur tomt det skulle vara utan finkissen Bus, vovven Catla, ödlan Ömer och alla ankorna MEN jag är helt säker på att min & Tommies tillvaro skulle vara betydligt fattigare… Hemska tanke!

Klockan är mycket, men eftersom jag har kommit in i den berömda ”andra andningen” så ska jag passa på att köra lite mera redovisning. Och så småningom hägrar en nyss renbäddad säng, där Tommie och ytterligare en sisådär åtta ben redan väntar. Inte tokigt alls 🙂

/ Storkelina – söndagsvarianten

Första ägget från vår enda lilla myskankhona.

Ägget på bilden ovan är minsann inte vilket ägg som helst, utan det är mitt livs första hemvärpta ägg 🙂 Fast egentligen är det väl inte mitt, utan det är vår enda honanka Christian (!) som har varit framme. Det var nästan fånigt så glad jag blev när jag såg ägget, men varför vet jag egentligen inte. Just det här ägget kommer varken att ätas upp (åtminstone inte av mig eller Tommie) eller få utvecklas till älling, men kul var det i alla fall.

Annars så känner jag mig närmast begravd i kurslitteratur, arbete och andra uppdrag. Jag måste faktiskt erkänna att jag inte för mitt liv hade kunnat tro att det skulle bli så här mycket med 100% studier och ”bara” 25% förvärvsarbete, men jag börjar nu dra mig till minnes varför jag de senaste åren har valt att jobba blott 70%. Dels så är det bara att inse att jag inte längre är någon yngling, men framför allt så är det den ständiga värken som gör mig så ruskigt trött… Fast den allra största boven, som jag så lägligt hade glömt, är nog min enorma prestationsångest. Som student så har jag åter halkat in i att aldrig vara riktigt nöjd, att aldrig kunna koppla bort plugget och att aldrig vara helt ledig (mentalt). Hm, jag skulle nog behöva några års beteendeterapi för att komma till rätta med den biten men det är ju lite sent påtänkt. Med andra ord så är det bara att kämpa på och hoppas att jag på egen hand kan sänka den där berömda ribban, jag har ju överraskat förr 😉

/ Storkelina – ankbonden

Förr var Månkarbogrillen lika med kvalitet och delikat snabbmat, men de senaste åren tycker jag tyvärr att man alldeles har tappat formen 🙁 I går blev dock suget efter en tunnbrödsrulle så stort att jag helt enkelt blev tvungen att agera (eller snarare delegera 😉 ) och i afton kom Tommie således hem med purfärskt tunnbröd, räksallad, Sibylla-korv, rostad lök samt ett par tillbehör från växtriket. Våra allra första hemlagade rullar blidde sedan rackar’ns smarriga, så här kommer det garanterat att rullas vidare 😛

/ Storkelina – direkt från ”hemmagrillen”