Att läsa för överlevnad i försäkringsdjungeln?

I går när jag kom till jobbet fick jag leverans av ett stycke nystickad mössa i gammelrosa & lila samt ett hundtäcke i grönt & svart. Det var verkligen superfina grejer och mycket väl stickat av rara Therese, jättetack! Så snart jag har röjt i flyttmassorna och Teos täcke har kompletterats med en gjord så kommer bildebevisen också – åtminstone på Teo. Sjäv är jag en aning  fåfäng, så det är möjligt att mössbilden dröjer en smula även fast mössan är skitsnygg 😉

Både i går och i dag har jag varit i försäkringsbranschen = har tjafsat om ersättning, tecknat nya försäkringar och gått igenom befintliga försäkringar. Puh säger jag, för att sitta i telefonköer och ringa tusen (typ…) samtal är inte min grej 🙁 Det är dock jätteskönt när allt är över, och tack vare en underbar skåning vid namn Mats (inte min svåger denna gång) så fick jag till slut den försäkringsersättning jag var berättigad till. Trist bara att det skulle krävas så jä*la mycket krångel …

Just nu pågår bottenmötet mellan SSK och Frölunda, och det är ingen vacker syn. Två fantasilösa och till synes handlingsförlamade lag i samma rink är minst ett för mycket. För övrigt känns det bara allmänt tröstlöst vad gäller hockeyn – jag kan helt enkelt inte se hur SSK ska kunna vända på steken och rädda sig kvar i elitserien ytterligare en säsong MEN överraska mig gärna.

/ Storkelina – en alldeles vanlig tisdag

Sedan snön kom hade jag inte övningskört en enda gång – inte förrän i går vill säga. Efter glögg (alkoholfri!) och pepparkakor i Dicks & Camillas nya lägenhet (den var supermysig) tog jag plötsligt mod till mig = körde från Månkarbo och ”hem”. Som Tommie mycket riktigt påpekade så har jag nog alltid trott att bilen plötsligt ska börja leva sitt alldeles egna liv så fort det blir lite snö, så jag blev förstås glatt överraskad över att så inte var fallet.

Under lördagskvällen spisades det helstekt fläskfilé & potatiskroketter med rosé- och grönpepparsås och det smakade alldeles utmärkt. Först var jag väldigt osäker på såsen; den var inte jättegod när jag slevade den direkt ur kastrullen… Tillsammans med kött och potatis gjorde den sig dock bra, så allt var frid och fröjd. Även Jejje hann slänga i sig några tuggor mellan turerna hem för att hålla eld i pannan, man har tunga plikter som gårdsägare.

I morse bakade jag scones (order från maken) vilka sedermera intogs tillsammans med några koppar te. Utöver det har jag bland annat:

• tagit mått på lille Teo, eftersom kollegan Therese skulle (är redan klar!!!) sticka ett täcke till honom
• sett till att på-landet-fåglarna har mat för kommande vecka
• tagit diverse mått på huset inför den förestående renoveringen
• tittat på trafiken i form av grannen Christian, som har svischat förbi med snöplogen, och en husvagn som passerade i rallyfart
• legat i soffan och myst med Tommie & Teo

Om jag har haft det bra? Japp, nästan onödigt bra 🙂

/ Storkelina – livsnjutaren

Har haft en underbar dag på landet tillsammans med ”krymplingen” Tommie, Teo & lånehunden Rocky – ingen av oss har lyft ett finger 🙂 Sovmorgon, mys i soffan, intag av delikata smörgåspålägg från Östervåla Kött & Närodlat samt kaffe med saffransbullar är ungefär allt vad vi har åstadkommit = lyxigt. Nu börjar dock allvaret närma sig, för jag inser att vi behöver lite riktig mat också…

I dag såg jag & Tommie en klunga på hela åtta rådjur, och så många har jag aldrig tidigare sett på en och samma gång. Fick dock höra att en annan boende i området hade noterat hela 47 (!) rådjur och 6 älgar på samma plats, så där ligger man i lä. Det var hursomhelst coolt att se alla djuren smaska i sig av den mat markägaren lagt ut och det är helt säkert tacksamt för såväl rådjur & älg som annat vilt att få lite matbidrag den här årstiden.

I kväll skulle det ha blivit glögg & pepparkakor i Dicks & Camillas nya hem i Tierp, men då flytten drar ut på tiden så väntar vi med premiärbesöket. Förmodligen blir det ytterligare en skön hemmakväll (kanske med en bra film) i stället och det är inte fy skam det heller. På återhörande!

Så här sött tänker jag tryna i morgon bitti.

Det kommer inte att gå något flyttlass till landet i morgon; detta då stackars Tommie är sjuk 🙁 Skönt för på-landet-Jejje som skulle ha blivit ensam om att hjälpa oss (läs Tommie…) att lasta ur bilen, men trist för på-landet-Christian som riskerar att vara hemma när det äntligen blir dags 😉

I stället för att agera flyttcoach kommer jag att ha en ledig fredag, och det ska bli riktigt skönt. Om inte annat så får jag en lååång och hääärlig sovmorgon (ring inte!) = precis i min smak. Natti natti alla glada – nu kryper jag till kojs!

/ Storkelina – den lata

JÄTTEGRATTIS till Sanne, som i dag knep tredjeplatsen i släktens lilla körkortstävling. Det enda trista med det hela är att vi bara var fyra deltagare och att dagens bragd innebär att undertecknad oundvikligen kommer sist. Fast det spelar egentligen ingen roll för trion på ”pallplats” – det vill säga Danne, Åke & Sanne – kommer ju gladeligen att köra runt mig varthelst jag önskar. Eller hur?!

/ Storkelina – simmar lugnt & tar det piano

Flyttpackningen fortgår och försöken att ragga upp bärhjälp likaså. Bonusbrorsonen Matte & på-landet-Christian har lovat att hjälpa till att lasta bilen här hemma i Sumpan, men när vi väl har kommit upp till landet blir det värre. Blivande ex-grannarna Dick & Camilla flyttar till Tierp på fredag, och det innebär att stackars Jejje kommer att få dra hela lasset själv… Eller kanske inte hela förresten – Tommie hjälper säkert till 😉

Med anledning av den bitande kylan har elpriserna skjutit i höjden, men trots detta sitter jag lugn och nöjd. Tommie & jag har nämligen ett fastpris på 59,9 öre per kWh (kilowattimme), och i jämförelse med dagens rekordnoteringar med priser runt 107 öre per kWh så är det ju nästan gratis. Ruskigt skönt att få känna sig lite ekonomiskt begåvad för omväxlings skull 🙂

I USA är Thanksgiving Day en stor högtid då människor ägnar sig åt botgöring, tacksamhet och eftertanke. Själv har jag lite av thanksgiving (fast utan kalkon) varje dag den här årstiden. Vad jag menar? Jo, jag är omåttligt tacksam över att ha tillgång till varma kläder, varm mat & dryck, tak över huvudet och en varm säng att krypa ner i. Det här är saker som de flesta av oss tar för givna, men om man ägnar en stund åt att fundera över de som inte har haft samma tur… ja, då ter sig allt annorlunda. Fy vad jag lider med alla dem som är hungriga och frusna 🙁

/ Storkelina – lyckligt lottad och tacksam

Under kvällen har vår 12½-åring Teo fått ett antal glädjefnatt – det har jagats boll i en rasande fart och samtliga leksaker har visats upp för såväl husse som undertecknad matte. Det är går inte att med ord beskriva hur lycklig jag blir över att se all denna energi och upprymdhet hos en sådan gammal hund, men jag kan lova att det är en tillfredsställelse som inte går av för hackor. Åh vad jag älskar min lille bostonkille 

I dag fick jag & Tommie värdens skriftliga godkännande av den förestående andrahandsuthyrningen av vår lägenhet, skönt! Förvisso var jag inte särskilt orolig; kontakten  med vår hyresvärd (Tingströms Förvaltning AB) har varit oerhört enkel och smärtfri. Det är dock skönt att ha alla papper i ordning och att ännu en bit i ”flyttpusslet” har kommit på plats 🙂

Efter att ha sett SSK torska hemma mot Timrå med 2-5 ska jag nu pigga upp mig (hm…) med lite köksarbete. Ett stycke smörgåstårta ska fyllas och gotta till sig över natten i väntan på morgondagens garnering. Själv kommer jag dessvärre inte att få smaka, för tårtan ska till Solna Scen & Möbeluthyrning som tack för en MASSA olika grejer. Med lite tur räcker dock ingredienserna till en minitårta för eget bruk också – jag håller tummarna 😛

/ Storkelina – Teos matte

Flyttpackning pågår = utmattningsstadiet är nära. Jag fatttar inte hur Tommie & jag, som är SÅ duktiga på att kasta grejer, kan ha så förbenat mycket prylar…

/ Storkelina – flyttfågeln

Kallblodstravaren Listjärn – av Helena Storck årsmodell 1992.

När den framgångsrike kallblodstravaren Listjärn skulle pensioneras vid årsskiftet 1992-93 fick jag i uppdrag att göra ett hederspris till uppfödare och ägare. Inspirerad av allt det jobb jag lade ner i samband med detta målade jag också en tavla för ”eget bruk” (se ovan). Denna har till och från hängt på diverse väggar under åren, men då jag plötsligt behövde ramen för ett annat och tämligen akut ändamål så åkte den ner. Inget ont som inte har något gott med sig dock, för när målningen ändå var ramlös så kunde jag ju passa på att pula i den i scannern. Den gamle kämpen Listjärn tar därmed nu plats, i målad form, även i cyberrymden.

/ Storkelina – konstnären

Lilla Nicki i pappa Daves famn.

Fredag kväll: Vinterfest med  jobbet på Restaurang Cabaret och vi bjöds som vanligt på alldeles utmärkt förtäring 😛 Överlägset bäst denna afton var dock en av tjejerna i garderoben och det var inte för att hon på något sätt var extra vass på att hänga jackor.  Nä, det var när hon plötsligt intog scenen och serverade en bländande version av I will survive som man insåg att det var just hennes röst man hade saknat tidigare under kvällen. Lysande, men tyvärr på tok för lite av en superbegåvad tjej 🙁

Lördag eftermiddag: Var på dop i Spånga Kyrka där Tommies lilla systerdotter Nicki äntligen upptogs i den kristna kyrkans gemenskap. Tommie fick hedersuppdraget att bli gudfar och det blev sammantaget en avslappnad ceremoni med en fantastisk präst och smarrigt fika efteråt = toppen!

Lördag kväll: Jag, Tommie och tolv andra lyckligt lottade käkade på den indiska restaurangen Agra Tandoori i Sundbyberg. Efter ett par trevliga timmar och en och annan Cobra (indisk öl) bar det sedan vidare till rockklubben Hell Bar i restaurang La Rusticas lokaler. Där slöt ytterligare ett tiotal bekanta upp och efter lång väntan var det så äntligen dags för spelningen med Peter Murphy’s Carver Combo. Trots en del ljudtekniska problem (trist…) var det som alltid en upplevelse och jag hade dessutom lyckan (efter flera år av tjat) att få höra favoritlåten Stalker. Tack 🙂

Söndag förmiddag: Vaknade härligt utvilad och upptäckte att nattgästerna Jejje & Christian hade åkt medan Camilla fortfarande var parkerad i soffan. Efter lite te/kaffe tog jag & Camilla en långpromenad till Bromma Blocks där vi bland annat slukade en varsin pizza. Tommie? Han passade på att vila, för honom väckte jag tydligen redan vid 7-tiden (sänggång vid 04.00). Varför? För att Teo gnällde och ville gå ut – varför jag väckte min stackars man i stället för att gå ut själv vet jag faktiskt inte…