Jonas är Tommies bäste vän (kan/får killar ha bästisar?) och jag har således känt honom i sisådär 14 år. När jag först träffade Jonas var jag nästan lite rädd för honom, eller snarare för att han skulle ogilla mig för att jag knyckte hans polare. Det blev dock aldrig något som helst problem; tror snarare att Jonas uppskattade mitt oerhört goda inflytande på hans ungdomsvän 😉

Min och Jonas relation har blivit väldigt speciell och detta främst för att vi inte tycker lika om någonting. Det härliga med det hela är dock att vi respekterar varandra trots meningsskiljaktigheter och kanske just för att vi båda står för våra åsikter. Det är alltid kul att prata med någon som tycker något och vet varför – sedan spelar det inte så stor roll vad personen (i det här fallet Jonas då’ra) tycker.

Så fort ovannämnde man får chansen så sticker han utomlands; ju längre bort och ju längre tid desto bättre. Stora delar av Asien och Sydamerika är redan avverkade, vad månne det bliva härnäst? Förutom de privata resorna har det också blivit en hel del resande i det framgångsrika yrkeslivet och att bo på femstjärniga hotell tycks ha blivit mer eller mindre vardag för veckans profil.

Jonas bor på ”rätt” sida av stan, jobbar hårt, lyssnar gärna på Mötley Crüe och Peter Murphys Carver Combo (viktigt – se länk!) och är inbiten Djurgårdare och Stadion- besökare. Jag som är en spontan och flexibel person känner ingen som är så fantastiskt envis och principfast som Jonas. Det sistnämnda på ett bra sätt alltså – sådär så att man nästan blir grön av avund…

När jag fyllde år fick jag en date med Kolmårdens vargar (gäller för två personer) i present av Tommie. Nu har jag ringt och bokat tid med de små liven och den 17 april smäller det = jättespännande. Vem jag tar med mig? Jag beklagar Jenny & Monica, men det blir faktiskt Tommie 😉

När vi åker till Norrköpingstrakten passar vi förstås även på att träffa de nyss nerflyttade vännerna Kennet, Camilla och lilla Tilde. Det ska bli riktigt kul att ses och kanske hinner vi även få se en skymt av stan. Har bara varit där (i Norrköping City alltså) som hastigast en gång och kan inte påstå att jag minns hur det såg ut…

Det känns hursomhelst härligt att ha nå’t riktigt trevligt att se fram emot – den som orkade traggla sig igenom föregående inlägg förstår varför. Så hit med våren och april och lyckan är gjord 🙂

Den 14 januari besökte jag en läkare, utsedd av Försäkringskassan (FK), för att få ett specialistutlåtande och en bedömning av min arbetsförmåga. Jag har ju, som mina nära och kära redan vet, inte arbetat mer än 50% under de senaste 10 åren och en utredning var nödvändig. Inte mig emot; jag vet ju hur jag mår och jag försöker (eller försökte…) ha förtroende för såväl FK som läkarkåren. Efter nämnt läkarbesök var jag dock mycket konfunderad; när ryggen skulle undersökas behövde jag inte ta av mig på överkroppen, delar av undersökningen skedde då jag var fullt påklädd, läkaren föreslog att jag kunde arbeta liggandes (ex.vis med att tala i telefonen), han hade inga underlag i form av röntgenbilder etc. Jag kollade således upp den gode doktorn via Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, och fick bekräftat att han vid flera tillfällen dömts till disciplinpåföljder just Fortsätt läsa →

Som kontrast till snö, kyla och olympiska spel tänkte jag ägna en stund åt kvinnlig flärd. Surfade därför in på www.glamour.se och vad var det första jag fick se? Jo, höstens måsteplagg i form av en jacka. Höstmode?! Hur kan någon människa fundera över det mitt under den kallaste vintern på 40-50 år? Nä, drömmar om vår, sommar och värme är vad som upptar min tid för närvarande och nästa höst existerar inte ens i min tidsuppfattning. Inte ännu iallafall…

Annars funderar jag mycket över hur det ser ut på landet och om taket på vår lilla stuga fortfarande ligger på plats. P g a födelsedag, Londonresa etc har jag & Tommie inte varit där på ett tag och det suger 🙁 Inte heller till helgen får man komma till paradiset, för Tommie har jour. Och ja, jag vet att jag borde ha haft ett eget körkort! Fast det hade ändå inte varit samma sak att åka till landet själv (eller på tu man hand med Teo), så jag grämer mig inte lika mycket som alla andra över det där uteblivna körkortet 😉

I morgon tänker jag ta sovmorgon, eller snarare bli sen (fast inom flexramen förstås) till jobbet. Lite morgonmys framför TV:n med hockey i form Sverige-Slovakien är inplanerat. Hoppas på en fartfylld tillställning och, framförallt, att Tommie inte behöver dra i väg på jobb.

På www.aftonbladet.se skriver man om den ständigt dalande världsstjärnan Whitney Houstons comebackturné. Som rubrik har Aftonbladet valt att citera en mycket besviken konsertbesökare: ”Hon kan inte underhålla en död råtta”. Min fråga blir följaktligen: är det någon som kan underhålla en död råtta? Skulle inte tro det, och tycker således att det var ett uruselt försök att beskriva Houstons bristande scenframträdande 🙁

/ Storkelina – ordpolisen

I förra veckan undrade en tjej på jobbet om jag var intresserad av att hänga med på en Ålandskryssning. Redan inledningsvis frågade dock  tjejen, som heter Anna, ”Är du anti Vikingkryssningar?”. Jag medgav att jag nog är en smula avigt inställd till hela Vikingprylen och tackade nej till att följa med (uppskattade ändå verkligen att bli tillfrågad!). ”Jag misstänkte faktiskt att du inte var nå’n Vikingtjej” sade Anna varpå jag började fundera: Hur hade hon listat ut det? Syns det på nå’t sätt?! Eller är det något annat i min person som tyder på det? Hm, jag blir ju liiite orolig om jag är så lättläst 😉

Faktum är att jag bara har varit på en Ålandskryssning under hela mitt 40-åriga liv; denna var 1989 och fullständigt misslyckad 🙁 Tanken var att det skulle bli en nöjesresa med arbetsgivaren Distro Pack AB, där både jag och min dåvarande sambo Johan var anställda. På återresan var Johan spårlöst försvunnen och jag var jätteorolig. Kollegornas skämt om att han hade hittat en annan tjej att hångla med bet föga på mig just då (märkligt, för jag var fruktansvärt svartsjuk på den tiden); jag var mest rädd att han hade råkat ut för någon form av våld eller hade fallit överbord… Så småningom visade det sig dock att Johan inte ens fanns med på färjan – han (som faktiskt var nykter) hade hamnat vid fel sällskap i Mariehamn och råkat hamna i fyllecell med ett gäng överförfriskade ungdomar.

Märkligt hur en enskild och negativ upplevelse kan ge så bestående avtryck, men efter den resan har jag aldrig varit sugen på en returmatch. Fast vem vet, man ska som bekant aldrig säga aldrig och jag brukar vara en tämligen flexibel person. Kanske blir det Vikingkryssningar varje helg framöver – som ett led in i 40-årskrisen liksom 🙂

P.S. Jag, Tommie, Bengt (Tommies framlidne morfar), Mona & Anne tog faktiskt en 12-timmarstur med EckeröLinjen en gång = supermysigt. Men det gör mig väl inte till nå’n Vikingtjej va?! D.S.

I morse när Tommie körde mig till jobbet var det 21 minusgrader = kallt. Under dagen och promenaden hem insåg jag dock att jag var rätt lyckligt lottad en dag som denna: mina ben bar mig hela vägen hem och exakt enligt tidtabellen :)Värre var det för alla stackare som försökte ta bilen eller nyttja kollektivtrafiken och för Tommie, vars lastbil inte gick igång överhuvudtaget… 🙁 I dag slår jag således ett slag för apostlahästarna, vilka i kombination med Devisys Tvärstopp (mina alldeles underbara broddar) var ett överlägset färdmedel.

När regeringens sjukförsäkringsreform diskuteras hör jag gång på gång människor lovprisa denna med motiveringen att de känner så många som är sjukskrivna för att de ”inte har lust att jobba”. När jag hör detta funderar jag dels över vad min omgivning har för umgänge egentligen (oops 😉 ), men framförallt över varför de inte gör sin plikt? Om man de facto vet att fullt arbetsföra, men lata, personer uppbär sjukpenning/sjuk- ersättning är det utomordentligt enkelt att anmäla dessa till Försäkringskassan. För kontaktuppgifter, gå in på www.fk.se – inte svårt alls 🙂

Jag har full förståelse för om man drar sig för att ”sätta dit” en vän, men i slutändan tjänar förmodligen alla på en förändring; staten och skattebetalarna sparar skattekronor, den ”late” får ett rikare liv och anmälaren får ett rent samvete. Och ja, trots att jag är myckets kritisk till regeringens sätt att genomföra sjukreformen så är jag den första att skriva under på att a) friska människor ska jobba samt b) fuskare ska sättas dit (struntar i om det är sjukfusk, skattefusk eller annat fusk).

/ Storkelina (som på intet sätt försöker vara ironisk)

De varmaste gratulationer och en bukett vackra tulpaner till dig, Jessica. Hoppas att du får en riktigt härlig dag och att Ronnie passar upp på dig ordentligt. Sköt om dig, vännen min!

Kramisar Helena

Sidan Mat & så’nt har nu uppdateras med några fräscha nyheter: under rubriken Pasta finns ett recept på Pasta med valnötter & gorgonzolasås – Storkelinas variant och under rubriken Smårätter hittar man Storkelinas lax- och avocadosallad.

Pastarätten kan göras matigare (eller grabbigare?) genom att man byter ut valnötterna mot rökt skinka eller knaperstekt bacon och salladen kan med fördel serveras som förrätt (fast då i mindre skala…) i stället för som ensamrätt. Någon som har vänligheten att prova de nya recepten och komma med schyssta vintips? Skulle ju vara coolt att kunna komplettera med lämpliga drycker 😛

/ Storkelina – den matglada