Storkelina 4 år och storebror Åke 6 år. En så'n kort klänning har få sett mig bära 😉

Under årets första två månader har jag ett antal årsdagar att fira:

1. 22 januari – Storkelinas Blogg fyller 1 år
2. 26 januari – 14 år tillsammans med Tommie
3. 3 februari – jag fyller 40 år
4. 5 februari – 5-årig bröllopsdag

Ovanstående får mig att konstatera att a) bloggen har överlevt avsevärt längre än de veckor jag föreställde mig b) jag och Tommie har tillbringat massor av tid tillsammans c) jag måste ha varit yngre samt d) jag & Tommie levde i synd bra lääänge innan vi gifte oss.

Något som är riktigt coolt med att åren går är alla de minnen man skapar; på egen hand eller tillsammans med andra. Tanken på hur fattigt livet skulle vara utan dessa minnen och erfarenheter är rätt skrämmande, så jag fortsätter glatt att åldras vidare 🙂 Ha det!

/ Storkelina – livsnjutaren

Sitter i stugan på landet och har 20 minusgrader utanför – i morse när Tommie åkte för att köra en flytt till Norrköping var det 31 minus = kallt 🙁 Bara att elda i kaminen (inomhus) och klä på sig ordentligt (utomhus) så är det ändå helt underbart.

Har just kontaktat min syssling Nick i London; detta eftersom jag och Tommie åker dit den 11 februari. Det ska verkligen bli jättekul att träffa både Nick och brorsan Oliver 🙂 Under vår förra Londonvistelse fick vi lära oss att äta (och älska!) indisk mat – vi får se vad det blir denna gång.

Nu när jag är ledig, och därmed har mer ork än vanligt, ska jag ta itu med en del av den bokföring som jag olyckligtvis raderade för ett par månader sedan. Det första bokföringsåret matade jag in rätt snabbt, men år nr 2 har fått vänta. Det finns dock inget att skylla på längre = bara att ta tag i eländet… Därefter ska jag laga en god middag till min hårt arbetande man, som lär komma hem rätt sent (nu har jag skrivit det och måste alltså göra det 😉 ).

Flisan kör mental laddning inför sjövild lek

Jag ska erkänna att jag alltid ansett Golden Retrievern vara en tämligen tråkig hundras; har liksom trott att alla är likadana och att de bara lufsar omkring och existerar. Efter att ha spenderat ett par dagar med familjen Augustsson/Wallins tik Flisan har jag dock ändrat uppfattning – Flisan är allt annat än tråkigt och lufsar aldrig omkring. Denna hund är livfull och har massor med humor och charm = jättetrevligt sällskap 🙂

I dag knyckte Flisan en STOR pinne, eller rättare sagt en käpp (snidad av husets förre ägare), ute på tomten. Först ville hon att jag skulle kasta den så att hon fick springa efter, men efter ett tag nöjde hon sig med att springa fram och tillbaka och runt, runt med käppen i munnen. Fiffigt nog så höll Flisan käppen långt ute i kanten = jag fick käppen rätt äver knäskålen när hon försökte springa förbi mig första gången. Lite senare fick den lekfulla damen ”napp” igen; denna gång med käppens främre och böjda del. Likt en åra i en årtull fastnade mitt arma smalben och attans vad ont det gjorde 🙁 Kunde dock inte göra annat än att skratta (efter illtjutet då…) och leka en stund till. Och vad gjorde lille Teo då? Han låg mest framför kaminen och passade på att njuta av lugnet 😉

/ Storkelina – hundvakten

Katalonien, en autonom region (område med inre självstyre) i nordöstra Spanien, har nu infört förbud mot den traditionsrika tjurfäktningen. Det var, enligt min mening, inte en dag för tidigt och det är bara att hoppas att denna positiva trend sprider sig även till tjurfäktningens starkaste fästen i Andalusien och Madrid.

Redan 1909 demonstrerade man i Barcelona mot det barbariska folknöje, som världen över har kallats ”sport”. Och nu, över hundra år senare, har man alltså kommit till skott: ”Att förbjuda tjurarna i Katalonien är som att skriva en dödsattest för en sedan länge död kropp” säger tjurfäktningsjournalisten Juan Ilian.

Enligt färska opinionsmätningar är hela 76% av det spanska folket emot tjurfäktningen, men ändå sitter det långt inne med ett totalförbud Spanien. Tjurfäktning var länge lika självklart som tapas och får väl sägas ha varit en stor del av den spanska kulturen. Dessbättre tycks den yngre generationen inte vara intresserade av att föra traditionen vidare, vilket torde leda till att företeelsen med tjurplågeri så småningom självdör. I bästa fall sker detsamma även i övriga regioner där det förekommer såsom i södra Frankrike och ett antal latinamerikanska länder. Tjurfäktning är, oavsett kultur och traditioner, djurplågeri. Ingen europé skulle väl acceptera kannibalism bland människor bara för att det är ”tradition” för några någonstans i världen?! Nix, och vi ska naturligtvis inte acceptera tjurfäktning eller annat rent djurplågeri heller. Vi lever år 2010 och borde kunna stilla vår nöjeslystnad på andra sätt!

Källa: www.aftonbladet.se

Varje nyårsafton är det massor av människor som avger nyårslöften; det har dock aldrig varit min grej. Eller vänta förresten – jag tror att jag lovade att sluta röka nyåret 1985/86 och gjorde faktiskt också det… 17½ år senare.

Inte heller denna gång kom jag med några löften, men jag har iallafall en intention: att sluta snusa. Jag läste precis om det nikotinfria och ekologiskt framställda (det första i sitt slag) snuset Choice från tillverkaren Nicofree. Enligt reklamen är det en succé bland kunderna och kanske kan vara värt att prova?! Om det funkar för mig, som tidigare rökte nästan två paket om dagen och sedan 6½ år snusar en dosa portionssnus/dag, är det en gudagåva. Hm, undrar om jag kan få Nicofree att sponsra mig med en års- förbrukning?! Om inte så tänker jag inte skriva ett ord här även om det är helt outstanding 😉 Nä, nu ljög jag igen. Jag gör faktiskt gärna gratisreklam för riktigt bra produkter som ex.vis broddarna Tvärstopp från företaget Devisys. De sistnämnda var helt fantastiska på Stockholms isgator under december – min halvtimmespromenad från jobbet blev plötsligt blivit rena barnleken (jämförelsevis…) 🙂

Teo & Tommie kollar så att Flisan sköter sig

I fredags ringde kusinen/vännen Monica och frågade om jag & Tommie hade plats för en inackordering under årets första vecka. Jodå, det hade (har) vi, så i dag anlände den ursöta och knappt 4-åriga golden retrievertiken Flisan.

Nu har det gått några timmar sedan husse, matte och den övriga familjen åkte vidare för skidsemester i Orsa och läget är stabilt. Flisan roar sig friskt ute i snön (hon får komma in ibland också 😉 ) och Teo verkar tycka att ”nytillskottet” är rätt intressant. Han har t o m med visat sig villig att leka med den unga damen 🙂 Vi ser således fram emot en härlig vecka på landet och Flisan har antytt att även hon gillar semester emllanåt – från familjen då 😉

Det såg rätt städat ut innan gästerna anlände...

Stolle, Patrik, Jennifer & Tommie lyckades fastna på bild...

... liksom Jonas

Vår nyårsafton i Hindersbo avlöpte ungefär som det var tänkt; en kort sammanfattning följer nedan:

• Gästerna: fantastiskt trevliga och skötsamma! Erica & Stolle hjälpte till i köket så mycket att jag nästan blev arbetslös. Vad synd… 😉
• Maten: gick att äta. Tyvärr är det sällan jag själv blir riktigt nöjd, men alla överlevde iallafall.
• Dryckerna: slank ner i en rasande fart. Det blidde öl, vin, sprit (Stolle bjöd på Irish Coffee & Mojitos) och vatten 🙂
• Tolvslaget: massor av fyrverkerier, Jonas fina cigarrer och nyårsskål med en schysst Cava (Codorníu Selección Raventos) satte piff på tillvaron.
• Hundarna: Teo och gästen Rocky skötte sig utmärkt och verkade helt oberörda av nyårssmällandet.
• Presenterna: jättefina marschallhållare i gjutjärn från Patrik & Erica hittade verkligen sin rätta plats och en flaska rött från Jojje hittar nog också rätt så småningom.
• Skandalerna: uteblev (?).
• Värdparet: gick och la sig först av alla (nästan ingen sömn natten före…). Nä förresten, Jennifer gick hem innan. Vår nya granne skulle ju upp tidigt på nyårsdagen för att ploga.
• Hemligast: Christian, Erica, Jojje och undertecknad = fastnade inte på några bilder som kommer att publiceras här.

Helhetsintrycket? Tja, helt okej faktiskt – eller till och med alldeles utmärkt 🙂 Fast i går blev det en riktig slappardag och jag misstänker att jag & Tommie kommer att fortsätta på samma spår även i dag. Åtminstone jag; Tommie har faktiskt varit ute och skottat taket (stackar’n…).

Kramisar / Storkelina

Recept från Expressens Mat & Dryck Foto: Petra Jonsson

Till kvällen kommer några go’a vänner på besök: Jojje, Jonas, Stolle, Jennifer, Christian, Patrik & Erica. Tillsammans ska vi avnjuta en trerättersmeny enligt nedan:

Toast med laxröra

Helstekt marinerad fläskfilé, potatisgratäng, gräddsås & grönsallad

Citronmousse med färska hallon

Till tolvslaget blir det skumpa och minikrustader med kräftskagen och jag hoppas att det blir precis lika gott som det låter 😛 En fullständig rapport kommer förstås i morgon (eller nå’n annan dag när jag är pigg och alert).

Kramisar Storkelina

Jag önskar dig ett gott slut på innevarande år och hoppas att du får ett helt fantastiskt år 2010.

NyårsKramar / Storkelina

Har nu varit inne på Wikipedia och lärt mig allt om hur jag, Tommie och våra gäster bör bete oss på nyårsafton. En hel del var gammal skåpmat, som ex.vis att man brukar äta hummer, vara finklädd, skåla i champagne vid tolvslaget och avlossa egna/titta på andras fyrverkerier. Lite nytt lärde jag mig dock (se nedan).

Nyårspussen: när man önskar ett gott nytt år i samband med tolvslaget pussar man de andra festdeltagarna på kinden eller munnen. På munnen?! Nä, bara i ytterst enstaka fall om jag får be (typ Tommie) 😛

Efter tolvslaget: när fyrverkerierna ebbar ut och champagnen är slut brukar man dra sig tillbaka till festlokalen för att umgås ytterligare ett par timmar. Bara ett par timmar?! Nää, det kan jag väl aldrig tro 😉

Summa summarum: vår nyårsafton i Hindersbo kommer förmodligen inte att bli rätt på en fläck. På landet är det bättre med hyfsat praktiska kläder än finkläder och hummern uteblir. Nyårspussar förväntar jag mig inga (jo, en) och umgänget efter tolvslaget blir förmodligen avsevärt längre än ett par timmar. Rätt eller fel spelar ingen större roll – kul blir det säkert iallafall 🙂