Teo & Rocky sussar sött.

I går hade jag, Tommie, Teo & Bus en heldag/kväll med både hårt arbete (för somliga…) och en massa trevligt. Bonusbrorsonen Danne kom redan under tidig morgon för att hjälpa Tommie att släpa hem en massa nersågade träd från skogen, medan Camilla & lånehunden Blenda väntade ända tills strax före kl 10 med att sällskapa undertecknad. Senare under dagen (och i omgångar) anslöt även Dick, Rocky och slutligen Jejje. På menyn fanns allt från slit och släp till promenader, TV-spel, hästmys, hundlek, sällskapspelet Risk och lasagne. Supertrevligt! 🙂

I dag har jag mest tagit det lugnt och bland annat spenderat lite kvalitetstid med Gandhi – var ju tvungen att tacka honom för den finfina presenten som han (enligt uppgift!) hade skickat med sin matte Camilla i går: Raggsockor för att jag inte ska frysa, rött te så att jag ska kunna sova om kvällarna och Blutsaft för att jag ska bli av med min yrsel. För den oinsatte så är Blutsaft ett kosttillskott i form av flytande järnglukonat. Camilla fick det själv som barn och tyckte att det var så vidrigt att hon höll på att kräkas, så det kan ju tyckas lite märkligt att hon inte hindrade sin häst från att köpa det till mig 😉 Ingen fara dock, för en tuffing som jag tyckte inte alls att det var så farligt. Det smakar helt enkelt järn! Eller blod…

/ Storkelina – den utvilade

I eftermiddags åkte jag & Jejje till Uppsala för att besöka Mötesplats Kupan (café & secondhandförsäljning i Röda Korsets regi) samt ett par hästsportsbutiker. Shoppingen skulle slutligen krönas med kaffe från Jejjes favoritbarista 😛 Hur det gick? Jodå, vi snurrade runt ett bra tag i Röda Korsets rymliga och välmatade butik – somliga (gissa vem!?) handlade en hel del också. Med hästsportsbutikerna gick det dock sämre, för den ena var stängd och den andra saknade det liniment som skulle inhandlas till Gandhi. Dessutom var vi så hungriga och kaffesugna att det inte längre var läge för shopping. I stället slängde vi i oss lite mat för att ÄNTLIGEN få inmundiga det efterlängtade kaffet på en barista som… hade stängt sin kaffemaskin för dagen 🙁 Två gruvligt besvikna själar fick ändra planerna och åka hem för att dricka helt ”vanligt” kaffe. Hursomhelst så hade vi, trots ett och annat bakslag, en jättetrevlig dag 🙂

/ Storkelina – värdelös shoppare (utom när det gäller fågelfrön förstås 😉 )

De senaste dagarna har varit riktigt tunga. Dels så har min nattsömn mer eller mindre uteblivit (värkande kropp…), men framför allt så gick Tommies älskade farfar bort under helgen som gick. Det sistnämnda är inget jag känner för att dryfta mer i detta forum, men det känns naturligtvis oerhört tråkigt…

/ Storkelina

Sidan Mat & så’nt har uppdaterats med ett nytt recept, nämligen Baconlindade kycklingfiléer med ädelost – Storkelinas variant. Det ligger allra först i listan = lätt att hitta!

/ Storkelina – mattanten

P.S. Så småningom ska jag försöka lägga in bilder till recepten så att sidan blir lite mera ”levande”. D.S.

Gårdagens ridpass ställdes in på grund av snålblåst och för lite kläder = i dag begav jag mig till stallet i en skepnad som närmast liknade en Michelingubbe (jätteläckert 😉 ). Väl framme började jag med att mocka rent i boxen, men tyvärr lyckades jag göra nå’n olämplig rörelse och fick svinont i höger axel. Tänkte dock inte låta mig stoppas så lätt utan gymnastiserade en stund innan jag förberedde ytterligare genom att hämta sadel, träns och hjälm. Nu var det bara Gandhi som skulle in från hagen också!

När jag kom till hagen stod det lilla sötsnöret snällt och väntade, och vi lyckades ta oss en bra bit utan att halka en enda gång (båda hade broddar). Efter ett tag slirade vi runt en smula, men det gick fortfarande bra. Precis när vi kom ut på den snorhala stallplanen var det dock något som skrämde Gandhi, som studsade runt och höll på att gå ner i spagat. Ingen fara med Gandhi, men min redan trasiga axel fick sig ytterligare en törn och även dagens ridpass blev avblåst 🙁 Som tur var hade vi i stället gott om tid för kvalitetstid i stallet så slutet gott, allting gott 🙂

Nu sitter jag i soffan och slickar mina sår (trasig handled på vänster sida, trasig axel på den högra) och bara undrar: Var är min massör?!

/ Storkelina – en smula under isen

Inleder inlägget med att beskriva en verklighet som är allt annat än miljösmart utan tvärtom: Rent hälsovådlig. I en studie utförd på Göteborgs Universitet har man testat ett antal plastprodukter med resultatet att en tredjedel (ca 33 procent) släppte i från sig giftiga ämnen. Bland de produkter som är avsedda för barn var antalet testade objekt som avgav giftiga ämnen ännu större, det vill säga 5 av 13 = ca 38 procent. Mest gifter avger mjuka och halvmjuka produkter som tillverkats av mjukgjord PVC eller polyuretan, epoxiprodukter samt textilier gjorda av plastfibrer.

Vad göra? Ja, det mest naturliga är väl att a) i mesta möjliga mån undvika plast samt b) skaffa sig bättre insikt i vad de produkter man köper egentligen innehåller. Som småbarnsförälder skulle jag helt klart uppmuntra barnen till att leka med allt vad naturen har att erbjuda. Det funkade för mig (och miljontals andra!), och jag tror faktiskt inte att barn av i dag är skapta på ett annorlunda sätt än vad man har varit i alla tider. När jag var liten så blev bark till barkbåtar, kottar blev till handgranater eller persiljejärpar (!), pinnar blev vapen, slevar osv, sand blev till slott och andra byggnader, stenar blev till gubbar, möbler osv osv. Mycket miljövänligt! Slutligen: Att använda tygkassar när man handlar är också enkelt gjort (de miljövänliga platpåsarna har ju hittills varit av undermålig kvalitet… 🙁 ).

Detta får bli allt för denna gång, men jag hoppas förstås att jag har sått ett frö av eftertanke hos någon i alla fall 🙂

/ Storkelina

Tack Camilla för att jag får älska din häst!

/ Onsdagsmatte

Det var inte mer än någon vecka sedan jag sade att jag absolut inte skulle ha nå’n iPhone – jag ”behövde ingen” och ”tekniska prylar funkar ändå inte i skogen där jag bor”. Men det var då! Det räckte med att vännerna Camilla & Jejje, som inte heller skulle ha några iPhones, skaffade sig varsin = vips så hade både jag & Tommie beställt ett varsitt exemplar. Bli inte förvånade om jag blir universums mest frekventa iPhone-användare också 😉 När det gäller min något mossiga våga-vägra-Facebook-övertygelse så står jag dock benhårt fast vid mitt beslut, åtminstone den här veckan…

/ Storkelina – inte överdrivet konsekvent