Grimsta IP

Är nu hemma igen efter ett par dundersköna dagar på landet; jag lyfte knappt ett finger på hela helgen 🙂 En klar fördel med den här årstiden är att man kan vara inne och slappa med gott samvete. Det är ju inte så ofta man ”måste” vara ute för att ta vara på det vackra vädret…

Tre Kronor avlutade Karjala Cup med att låta sig förnedras av Finland; matchen slutade 7-0. Att ett gäng klasspelare (?) går in i en landskamp med så dålig inställning är rent ut sagt pinsamt. Inför kommande OS hoppas jag att flertalet av dagens lirare får lämna laget till förmån för spelsugna och motiverade grabbar = Bengt-Åke Gustafsson måste gräva djupare i sina gömmor.

DIF slog Assyriska i dagens allsvenska kvalmatch och hänger således kvar i högsta serien ytterligare en säsong. Ska erkänna att jag inte hade blivit ledsen om DIF hade åkt ur, men förmodligen var det bra för Stockholms-fotbollen att de blev kvar. Om både Bajen och DIF hade blivit förpassade till spel i division 1 hade AIK och Brommapojkarna fått stå för alla ”heta” huvudstadsderbyn. Alla som någon gång har besökt Grimsta IP vet hur hett det skulle ha blivit (typ iskallt) 🙁

Jag finner inte ord att beskriva hur jag känner i dag. Du skulle ha firat din 80:e födelsedag – tanken känns helt overklig. Du var alltid ”ung” i både kropp och sinne; jag tror inte att du kunde bli gammal, inte på det sättet…

Jag saknar dig oerhört, i dag och alla andra dagar. Dina visdomsord gör sig påminda varje gång jag som bäst behöver dem och jag tänker på dig ofta.          Jag älskar dig pappa

Det är inte lätt att ha utstående ögon; för knappt ett år sedan fick Teo ett sår i ena ögat och nu verkar det ha hänt igen 🙁 Som tur är har vi världens bästa ”husveterinär” = ögonspecialisten och frivilliga släktingen (lååång historia) Eva Hertil. Telefon- konsultation och veterinärbesök på udda tider och platser är aldrig långt borta – Eva är och har alltid varit en riktig klippa.

Under alla omständigheter så lär det bli veterinärbesök för Teo i morgon. Det brukar inte vara sådär väldigt populärt, men han har i alla fall bara (hm…) tuggat på en veterinär hittills (inte ”vår” Eva). Eventuell behandling med salvor och droppar i ögat lär inte heller vara välkommen, men kommer förmodligen att gå bra till sist. Det brukar vara så med Teo; först tjurar han en stund och sedan kan man göra nästan vadsomhelst med honom…

/ Storkelina – orolig ”mamma”

P.S. Vem tycker ni att Teo är mest lik förresten, mig eller husse Tommie? 😉 D.S.

Läste i går att skådespelerskan/sångerskan Chers dotter har genomgått ett köns- byte = Cher har numera en 40-årig son vid namn Chaz. Det här med könsbyten, eller för de direkt inblandade könskorrigeringar, får mig att fundera lite. Hur var det förr? Fanns det ex.vis under vikingatiden ett antal män som gång efter annan gick bärsärkargång (med allt vad det innebar…) men egentligen ville vara hemma och ta hand om barn och annan ”markservice”? Fanns det kvinnor som stod hemma vid spisen men hela tiden drömde om att röva, våldföra sig på andra kvinnor etc? Någonstans har jag ruskigt svårt att tro att det förhöll sig på det sättet, men om problematiken kring könsidentitet inte är ett modernt dilemma måste det ju ha varit så.

Är könsidentitet och sexuell läggning något vi föds med? Därom tvistar de lärde och själv vet jag inte riktigt vad jag ska tro. Följande frågeställning får mig dock att misstänka att åtminstone sexuella preferenser är något vi till stor del ”skapar”: fanns det skofetischister innan människan började bära/tillverka skor? Svaret är med största sannolikhet nej = denna preferens har fötts genom att människor har exponerats för skor. Något säger mig att skofetischism inte är något unikum, utan att detsamma gäller flera andra preferenser.

Hade lika många personer ansett sig vara födda i fel kropp, och med fel kön, om inte massmedierna hade funnits? Hade antalet varit lika stort om inte möjligheten till könskorrigering hade existerat? Jag tror faktiskt inte det. Nu ser dock samhället ut som det gör med påverkan via nyhetsrapportering, bloggar, diverse forum, film/TV osv och vi måste naturligtvis anpassa oss efter det. Vikten av att alla människor ges möjligheten att leva fullvärdiga liv behöver jag knappast betona (?!).

Jag har här tagit upp känsliga frågor och vill därför vara tydlig med att jag inte är ute efter att döma/fördöma någon. Jag är bara en tänkare som ofta funderar över orsak och verkan, dvs hur saker och ting egentligen hänger ihop. Nu vet ni 😉

På vägen till och från landet lyssnar jag & Tommie gärna på ljudböcker; för närvarande är det Insidan av Liam Norberg som gäller. Boken handlar om Liam Norbergs väg från hängiven kampsportare till yrkeskriminell och är så här långt en mycket positiv överraskning. Faktum är att varken jag eller Tommie var särskilt imponerade av Norberg innan, snarare tvärtom, men boken är riktigt bra. Den är dessutom författaruppläst, vilket ger ytterligare en dimension till innehållet. Det är stor skillnad att höra den som skrivit en text läsa den mot att höra någon annan göra detsamma.

En stilla undran: beror Tommies plötsliga fascination för ljudböcker på att han äntligen har kommit på ett sätt att få tyst på sin fru? 😉

Nu har Åke fixat lite så att det åter går utmärkt att kommentera inläggen – jag väntar med STOR spänning på vad som komma skall 🙂 Vad som hade gått galet? Jag hade grejat lite på egen hand liksom…

/ Storkelina – sabotören

Nu är det något krångel med denna blogg = det går inte att kommentera några inlägg. Har ringt efter förstärkning i form av brorsan Åke, men han hade tyvärr oskicket att prioritera sin faderliga plikter 😉 Jag litar dock på att han löser problemet inom kort så att ni kan skälla på mig, uppmuntra mig eller vad helst ni önskar 🙂

"Vår" lilla Sanne är inte liten längre...

I fredags kom jag, Tommie & Teo iväg till landet i skaplig tid och det blev precis lika underbart som jag hade föreställt mig 🙂 Fredagskvällen ägnade vi enbart åt att värma upp huset och slappa = skönt.

På lördagen ägnade vi dagen åt diverse aktiviteter och framåt kvällen tittade några middagsgäster in: Monica, Sanne & ”inventarien” Stolle. Mat, dryck, prat, pilkastning & nattkrocket stod på schemat och det var mycket trevligt. Monica & Stolle vann pilkastningen onödigt enkelt, men vi andra kommer säkert att få chansen att revanschera oss 😉

I morse när vi vaknade hade gästerna redan gett sig av och lugnet var återställt. Landet är bara bäst, men trots att vi egentligen var inställda (eller snarast krävde) en helg för oss själva så kunde vi inte motstå tanken på att träffa Sanne (och de andra 😉 ). Sanne och hennes syster Kim var oss mycket kära när de var små och att det gått 4½ år utan att vi setts är en katastrof 🙁 Det får helt enkelt bli bättring framöver!

Alla helgons dag är en kristen högtid och rörlig helgdag, vilken firas till minne av de döda på den lördag som infaller mellan den 31 oktober och 6 november. Seden att fira helgon och martyrer på specifika dagar infördes tidigt inom den kristna kyrkan, och inte långt senare började man även fira mindre betydande helgon och andra döda. I dagens Sverige är det just denna dag många människor som smyckar och tänder ljus vid sina anhörigas gravar, vilket gör våra kyrkogårdar till oerhört mäktiga och vackra platser denna dag/kväll.

Dagen före Alla helgons dag kallas Allhelgonaafton; i anglosaxiska länder motsvaras detta av Halloween. Barnupptåg av olika slag är tradition under Halloween och symboliserar att helgonen går igen som vålnader och spöken. Denna sed har, trots att den har föga att göra med Alla helgons dag,  sedan 1995 fått viss spridning även i Sverige. Att de goda Kristuslika helgonen, i enlighet med Halloween-seden, skulle spöka och skrämmas grundas på kommersiella intressen (i andra länder även folktro). Kopplingen till den kristna tanken på helgon är dock mycket långsökt…