Storky Girl utgår denna vecka 🙁

I dag är de flesta av oss lediga tack vare en kyrklig högtidsdag, nämligen Kristi himmelsfärds dag. Vi ägnar oss således åt att ”fira” att Jesus (enligt Bibeln) lämnade Jorden och fördes upp till himlen och har så gjort sedan mitten av 300-talet. Denna dag infaller alltid den 40:e dagen efter påskdagen, alltså tidigast den 30 april och senast den 3 juni. Högtiden har också kallats betessläppningen, eftersom det var denna dag man lät korna gå ut på bete. Sedan 1924 firas dagen också som folknykterhetens dag (?).

Egentligen inte så mycket att orda om, skönt att slippa jobba rätt och slätt 🙂

Under några år på 70-talet tillbringade jag delvis somrarna i Lycksele där min pappa arbetade med att undervisa blivande jägmästare i skogshantering. De första åren var vi flera ur familjen som åkte norrut, men sommaren 1979 var det bara jag och pappa. Detta innebar många och långa timmar för mig ute i skogen och jag var naturligtvis tvungen att hitta olika former av sysselsättning. Rätt ofta var bilen min lekplats och jag ”körde”, ”stannade för att tanka” etc. Eftersom pappa var något av min idol när jag var barn gjorde jag så mycket som möjligt för att efterlikna min förebild. Jag hade sett att pappa brukade lägga bilnyckeln på biltaket när han tankade och jag gjorde förstås detsamma. Medan jag låtsades tanka låg ”bilnyckeln” (egentligen nycklarna till huset vi hyrde) på taket – dessvärre låg de kvar där även när jag slutat leka och vi var på väg ”hem” 🙁 Pappa var måttligt road när vi kom tillbaka till huset och nycklarna var borta… Bara att åka hela vägen till skogs igen och hoppas på det bästa; någonstans hade ju nycklarna glidit ner från biltaket. Min älskade pappa visade prov på ett oändligt tålamod medan vi letade; inte minst under tiden det tog innan jag lyckades få ur mig att det var jag som lekt med nyckelknippan och orsakat dess plötsliga försvinnande…

Alla har hört talas om den, de flesta har sett eller varit bärare av en, ingen människa gillar den: fästingen. Men vad är egentligen en fästing? Det latinska samlingsnamnet för denna typ av vinglösa små spindeldjur är Ixodida. Fästingen är en parasit som lever på att suga blod från såväl däggdjur som fåglar, ibland även från reptiler och groddjur. Det finns ”mjuka” och ”hårda” fästingar; de mjuka nöjer sig med att suga blod i minuter eller timmar medan de hårda borrar sig fast och suger blod under flera dagar. I Sverige är det den hårda sorten vi benämner fästing och den som sett en proppmätt fästing på ett djur vet att den inte ser vidare lustig ut – som en grågrön ärta med ben ungefär 🙁

Fästingen är en klipsk liten rackare som gärna håller till i toppen av ett långt grästrå för att kunna gå till attack när ett varmblodigt djur (ex.vis människa) passerar. Varje fästing behöver tre olika värdar (bärare) för att fullfölja sin livscykel och livscykelns totala längd är ca 3 år. Inte förrän år 3 utvecklas nymfen (”ungfästingen”) till fullvuxen fästing. Det är ganska fascinerande att dessa varelser bara äter under ca 1 månad av sin livstid och att de utför sin ”kärleksakt” medan honan suger blod hos en icke ont anande värd.

Att fästingen är smittspridare av sjukdomar (ex.vis Borrelia och TBE) som drabbar människan känner de flesta till, men många djurarter har sina egna fästingburna sjukdomar och är minst lika hårt drabbade som vi människor. Den stora skillnaden är att skogens djur inte har någon doktor att gå till…

Nu har jag undervisat klart för i dag och drar till landet för att tampas med mina vänner – fästingarna 🙂

Jessica Biel, skådespelerska och ny flickvän till Justin Timberlake (Britney Spears avlagda), har problem: hon är för snygg för de riktigt stora filmrollerna 🙁 ”Ja, det är verkligen ett problem”  säger hon i en intervju i tidningen Allure. Om jag helt bortser från den problematik Jessica upplever och bara tittar på bilder av henne konstaterar jag att hon ser jättebra ut, absolut. På den högra bilden ovan, där hon inte är nämnvärt stylad, ser hon dock rätt alldaglig ut. Att Jessica skulle vara så mycket vackrare än andra skådespelerskor att hon enbart p g a det missar filmroller är nog en sanning med modifikation… Kan det vara några andra kvaliteter av relevans i sammanhanget som saknas månne?

Bjöd kunder & medarbetare på fest

I går var jag på stor fest i Årsta och det märktes att den anordnades av och riktade sig till folk inom musikbrancshen – scenen som riggats upp var i en dimension god nog för Madonna (som inte närvarade). Scenen äntrades i stället av ett mycket underhållande band, som jag tyvärr glömt namnet på.

Det bjöds på fantastiskt god mat från Texas Long Horn; första gången i mitt liv jag åt revbensspjäll, vilket var en mycket positiv överraskning. I övrigt var det fri bar, Xbox Guitar Hero på storbildsskärm och glada människor som, trots det tråkiga vädret (jo, vi var utomhus), gjorde festen minnesvärd. Det fanns också gott om ställen som gav tak över huvudet när regnet vräkte ner som värst – arrangören hade verkligen tänkt på allt = strålande. Tack för en supertrevlig kväll 🙂

Jag är van vid att radera spam (i massor…) i form av kommentarer till min blogg och vips så råkade jag även radera en kommentar från Camilla, sorry. Jag hann som tur var läsa först och ska i korthet försöka återge innehållet. Camilla skrev något i stil med att hon verkligen uppskattar att jag & Tommie ämnar närvara vid hennes och Kennets dotter Tildes dop på lördag; att man som förälder upplever ett dop lika stort som ett bröllop. Det är exakt det vi har förstått och det är just därför det aldrig fanns något alternativ – det är klart vi kommer! Och vi ser fram emot det 🙂

Redan sedan tidigare har den kvinna som så önskat kunna köpa en diskret vibrator utformad som ex.vis ett läppstift. Det finns även varianter som ser ut som telefoner för att man ska kunna ha dem framme på soffborden… Ärligt talat förstår jag inte poängen med att maskera dessa ting; den som får för sig att testa väninnans läppstift eller behöver ringa ett samtal blir ju rätt snabbt varse om väninnans ”hemlighet”.

Nu har i alla fall den amerikanska affärskvinnan Tammy Roberts skapat och lanserat ytterligare en variant – en kombinerad rakapparat och vibrator som utan vidare kan stå på första parkett i badrummet. Idén föddes ur det faktum att Tammy själv ville ha en vibrator som inte kunde upptäckas av barnen och vännerna. Sorry Tammy, men nu vet snart hela världen hur just din vibrator ser ut och framförallt: alla vet att du har en. Inte så klyftigt om avsikten var att vara hemlighetsfull… Ett litet tips till Tammy och andra med samma problem: en byrålåda, ett låsbart kassaskrin eller annat väl dolt utrymme är både enklare och trevligare för omgivningen än att ha ”den” för allmänt beskådande.

Summa summarum: den som har en vibrator, oavsett design, stående/liggande framme vill förmodligen visa upp den. Den som inte vill att barnen/vännerna ska upptäcka apparaten har den med största sannolikhet på ett säkert ställe. Någon som tror att jag har fel?

I kväll blir det stor fest med Tommie och kollegor/kunder i hans bransch. Måste säga att jag (och många med mig) undrade hur i all världen man kommer på idén att ha fest en måndag. Inte alls konstigt visade det sig, för inom kultur & eventområdet är det naturligtvis väldigt många som jobbar när det är helg medan de kan ha det lugnare i veckorna. Själv skulle jag ha i alla fall ha jobbat i morgon, men med tanke på att det förmodligen blir sent i kväll var jag förutseende nog att ta ledigt. Smart drag som ger många vuxenpoäng 😉

Resten av veckan består i jobb på onsdag, sedan ut till landet för lugn och ro (ska bli SÅ skönt). Ett gästspel för Tildes dop i Norrköping till helgen, sedan landet igen t o m torsdag nästa vecka. Inte alls fel 😉

Har haft en riktigt skön helg på landet och staketet som skulle sättas upp är till största delen på plats. Nej, faktiskt inte tack vare mig 😉 Det var Jonas & Tommie som arbetade föredömligt hårt – de överträffade såväl sig själva som alla mina förväntningar 🙂

Efter grabbarnas eminenta arbetsinsats belönade vi oss med mat och blöta tillbehör av alla de slag. Så småningom drog jag mig tillbaka för att se slutet av Eurovision Song Contest, men den blev inte riktigt intressant förrän jag fick sällskap. Jonas höll inledningsvis på Turkiet, som hade en snygg sångerska. Det dröjde dock inte länge innan han höll tummarna för rätt många länder (med snygga sångerskor…) så det hela blev hyfsat rörigt till slut. Jag kan i alla fall lova att Jonas och Tommies skruvade kommentarer överglänste själva tävlingen; man kan säga att de gav den en helt ny dimension…

När Tommie & jag skulle gå och sussa imponerades jag av Jonas, som var så pigg att han skulle kolla på en långfilm. Ganska kort därefter hörde jag ljudet från TV:n ackompanjeras av högljudda snarkningar. Kunde således nöjt konstatera att vår gäst inte var ett dugg uthålligare än värdfolket och så’nt är ju viktigt (eller inte…).

Jonas & Tommie förbereder hårt arbete

Tommie & Jonas efter väl förrättat verk

Tommie & Jonas kopplar av med Stella (ölen)