Igår var det inte bara jag som firade födelsedag, utan – som Tommie mycket riktigt påpekade – även den smörgåsgrill som jag fick i 25-årspresent av kollegorna Gunilla, Pernilla & Ylva. Efter hela 20 år tillsammans gör den fortfarande världens bästa toasts, coolt 🙂

Som jag tidigare har nämnt så har jag fått dille på färskpressad apelsinjuice, och för att ytterligare förstärka ”frukteffekten” så har jag nu infört fruktsallad till mer eller mindre obligatorisk dessert. Med lite hackad mandel, och för min del gärna en klick lättvispad grädde, så är det ju bara såå gott 😛 Och framförallt är det ju ett utmärkt sätt att få i sig frukt, vilket jag & Tommie annars är urusla på.

Under dagens promenad med Catla passade jag på att studera naturen ordentligt, och jag såg faktiskt ett par halvskumma saker. Bilder följer:

Ett helt vanligt träd, men det såg lite ensamt och fruset ut…   Det kanske hade behövt en kram?! 😉

Gul snö känner väl alla till, men den här satt mer än 1½ meter över marken så det borde ju inte ha varit kiss. Tycker att kådan borde ha frusit, så det KAN väl inte vara annat än saliv från en snusande älg? Eller?!

Det inringade området innehöll något som såg ut som djurpäls, men eftersom det satt så högt och lite överallt så antar jag att det bara var ett orakat träd…

Åter hemma på tomten så var allt ytterst normalt, det vill säga massor av vit snö.

Har haft några stressiga dagar med MASSOR av plugg (inlämningsuppgift preciiis avklarad) och rackar’ns ont i halsen, men humöret är ändå på topp 🙂 Och trots både en släng ohälsa och mastodontstudier så bjöd helgen på en toppenkväll med både bio (filmen American Sniper) och god mat i Gävle. Det var grannen Christian som var initiativtagare, och det tackar vi förstås för. Inte minst eftersom Tommie hävdar att hamburgaren, som var gjord på högrev och intogs på restaurang Brända Bocken, var den bästa han någonsin ätit. Kul!

I eftermiddags kom Tommie hem med säsongens första semlor, och eftersom han inte ville ha någon själv så tryckte jag glatt i mig båda. Superfärska och härligt goda var dom, men jag inser ju att jag är långt ifrån fornstora da’r då jag kunde slänga i mig tre stycken i ett svep. Nu räcker det faktiskt gott med två, och det är egentligen liiite för mycket…

Nu ska jag koppla av och göra ingenting en stund, men sedan är det dags för timmar av välförtjänt (tycker jag då 😉 ) sömn. Ha det gott!

/ Storkelina

Med tanke på den mängd snö som faller, och ska fortsätta falla i ytterligare ett par dygn, så är det grymt skönt att nu ha en egen liten plog 🙂 Vägen utanför tomten plogas förvisso av våra eminenta grannar, men att för att få fram bilen och överhuvudtaget ta sig fram till grindar, ankhus etc så krävs det minst sagt krafttag. En rackarn’s tur att vi hade en lösning i beredskap då jag själv aldrig är i skick att skotta, och Tommie efter en vecka i sjuksängen är skapligt slak i kroppen. Härligt med maskindrivet!

/ Storkelina – mitt i snöriket

Dagens härligt gula vitaminboost 😛

Igår var jag nere i Stockholm och förvärvsarbetade, och då kände jag mig sådär lagom pigg (typ inte alls…) . Natten till idag slog det sedermera till rejält, och jag hade rent djävulskt ont i halsen MEN i detta nu känner jag mig riktigt skaplig. Det bara måste ju bero på alla härliga vitaminer i den färskpressade juicen, eller?! Kanske inte, men att tro det gör helt klart sitt 🙂 Till och med Tommie börjar ju kvickna till efter en vecka i sjuksängen, men det kan ju i och för sig ha med själva tidsaspekten att göra. Ja ja, det lär ju i alla fall inte skada att få i sig lite apelsin!

Annars är det full fart med studierna med inlämningsuppgifter i både beskattningsrätt och kvalitetsstyrning. Helt klart kul, men ändå lite surt med den där tidspressen 🙁 Det är liksom roligare att själv få välja när det är dags att prestera 😉

/ Storkelina

Skog och lite sol från gårdagens promenad.

Tommie har legat i sjuksängen sedan i söndags, och nu känner dessvärre även jag hur den där rackarn’s förkylningen så sakteliga smyger sig på 🙁 Bara att hålla tummarna för att jag lyckas mota bort det onda, och för säkerhets skull så självmedicinerar jag med en rejäl vitaminkick i form av färskpressad apelsinjuice. Det är ju inte bara nyttigt, det är såå  himla gott också 😛

Häromdagen skrev jag om mina tankar kring hälsa och mat, eller närmare bestämt kopplingen mellan länder med låg cancerfrekvens och invånarnas kost. Jag diskuterade sedermera detta med min käre bror, tillika läkare, som dock kontrade så smått med ett argument som jag faktiskt redan hade funderat över. I byar/länder med obefintliga eller starkt begränsade sjukvårdsresurser blir naturligtvis mörkertalen höga, vilket i förlängningen medför en (kanske) falskt låg cancerfrekvens. Alltså, att antalet cancersjuka i exempelvis Niger, Nepal och Gambia är relativt lågt är ingen garanti för att människorna faktiskt är friskare. Så, vad göra? Jo, jag glider såklart vidare till ett ”gammalt spår” som jag skrev om för ett par år sedan: Medelhavskost. När det gäller den medelhavsliknande kosten så finns det flera forskningsstudier, som visar på att den gör människor friskare och ger längre liv och det låter ju inte så dumt. Bara att pimpla olivolja & rödvin (i måttliga mängder), käka nötter, grönsaker, fisk & skaldjur och se glad ut med andra ord 🙂 Låter ju inte alls så svårt! 😉

/ Storkelina

P.S. Mitt intresse för mat som eventuellt kan tänkas ha gynnsamma effekter på hälsan är sprunget ur att alltför många i min familj/släkt har drabbats av cancersjukdomar… Som ni vet så är jag annars näppeligen något vällevnadsfreak – jag vill ju gärna att det jag stoppar i mig smakar gott liksom.  D.S.

Endast en bråkdel av gårdagens kryddsamling, men trots det färgglatt värre.

Igår var det åter dags för indiskt och detta i form av kyckling korma med ris, naanbröd & raita (yoghurtröra). Jag verkligen älskar mixen av alla dessa kryddor, som just denna gång innefattade gurkmeja, ingefära, spiskummin, koriander, cayennepeppar, kanel, kardemumma, chiliflakes och helt vanligt salt. Att det hela spetsades med lite socker (!), vitlök, citron & mald mandel gjorde förstås inte saken sämre = smakrikt 😛

Efter maten så blev det Tv-hockey (inga framgångar för SKK…), pilkastning med/mot Tommie & Christian och sist men inte minst UFC-matchen mellan Alexander Gustafsson & Anthony Johnson. Snacka om antiklimax när det efter mååånga timmars väntan visade sig ta slut på ett kick, och det dessutom med svensk förlust 🙁

Idag har både jag & Tommie tagit det väldigt lugnt – jag på grund av lathet, och Tommie på grund av sjukdom (halsont och hosta). Det är ytterst tveksamt om Tommie tar sig upp och jobbar imorgon, men själv tror han stenhårt på det och med lite vilja så piggnar man ju emellanåt oväntat kvickt. Med andra ord bara att hoppas på det bästa!

/ Storkelina

Ett par timmars strålande solsken manade till utevistelse för såväl två- som fyrbenta, det vill säga  jag, Bus, Catla & en sexling ankor gjorde stan (läs tomten 😉 ) tillsammans. Helt underbart, och det kändes rätt fint att ha förmånen att kunna fördela tiden lite som jag vill = en av distansstudiernas stora fördelar 🙂 Nästan så att jag led med stackars Tommie, som inte kom hem förrän den sköna solen hade gått ner MEN han möttes ju i alla fall av en nöjd familj och en sprakande brasa. Och jo, nystädat var det också!

I afton ska jag förbereda morgondagens middag, och det är åter dags för lite indiskt. Denna gång blir det i form av kyckling korma, det vill säga en tämligen mild men ändå mycket smakrik rätt. Hoppas att det blir bra 😛 Ha det gott!

/ Storkelina

Här hemma på tomten har vi delvis isgata, och det gör ju förstås att man tassar runt rackarn’s försiktigt. I morse hjälpte det dock inte att gå med myrsteg, och inte heller gjorde det saken bättre att jag skuttade runt i annat än räfflade gummistövlar (skulle ju till jobbet 😉 ) = föll handlöst bakåt och slog mig duktigt 🙁 Att en bit av handen svullnade upp och smärtade ordentligt märkte jag meddetsamma, men att även bäcken + rygg + en axel ballade ur kände jag mer och mer ju längre arbetsdagen led… Hm, jag undrar just hur det ska kännas imorgon?! Hursomhelst, trots mitt lilla missöde så hade jag en fantastiskt trevlig arbetsdag och fick dessutom skjuts både till och från jobbet med bästa grannen Christian 🙂 Nu? Hemma med min finfina flock bestående av Tommie och sammanlagt 24 små djurben – sämre kan man ha det!

/ Storkelina – lite lätt mörbultad

Bus ligger på mattes långa ben medan Catla ligger bredvid och känner avund (?).

Söndagskvällen spenderades enligt planerna hos Christian & Jejje, där vi bjöds på en fantastisk tvårätters middag med pulled beef och en dessert bestående av bland annat choklad, mandel, kokos, hallon och proteinpulver (!) 😛 Den sistnämnda var en rejält hälsosam historia, helt utan socker, men trots det riktigt god. Att jag skriver trots beror på att jag av tradition både slaskar i mig mycket socker och fett, men jag insåg ju nu att det kan funka även utan dessa ”nödvändigheter” 😉

Under natten till idag så ägnade jag mig åt lite (nöjes)studier i form av att ta reda på vilka av världens länder som har den lägsta cancerfrekvensen. Det visade sig att Nepal är ett av dessa, vilket medförde att jag sedermera ägnade ett par timmar åt att leta efter nepalesiska recept. Min tanke är att kosten utgör en rätt stor del av livsstilen, och därmed påverkar hälsan. Alltså, här ska testas maträtter från Nepal och ett par andra länder – det lär ju knappast vara skadligt i alla fall. Återkommer med en rapport så småningom 🙂

I morse inledde jag med en mysstund med Bus & Catla, men därefter var det dags att ge sig på terminens nya kurser: Beskattningsrätt & Kvalitetsstyrning. Känns riktigt inspirerande!

/ Storkelina

Gårdagen var skapligt intensiv, men inleddes i alla fall lite försiktigt med kaffe på sängen (för min del, Tommie hade ju vänligheten att servera 😛 ). Efter några timmars studier hade vi sedermera middagsgäster i form av Danne & lilla Alicia, och sist men inte minst rullade vi ett par kilometer bort för att hämta halm, fika och mysa en stund i Tv-soffan med Rävsvads-trion Cicci, Mats & Emil. Unge herr Edwin hade redan gått och lagt sig, och Wilma var som vanligt ( 😉 ) ute på vift. Jag & Tommie hade hursomhelst en utomordentligt trevlig dag/kväll 🙂

Idag har jag haft storstädning hos våra ankor, medan Tommie har grejat med några byggdetaljer. Nu ska jag ta en så’n där härlig eftermiddagslur, men så småningom bär det av en sisådär 400 meter bort till granngården Annelund. Jodå, i afton har vi minsann förmånen att bli bjudna på middag och att det sistnämnda blir i form av pulled beef (premiär för oss!) gör ju inte direkt ont.

Ett par bilder, oskarpa och tagna i dåligt ljus, följer:

Att Alicias ansikte är lika randigt som tröjan beror på att…

… vår randiga lampa skapar intressanta mönster. Hemma hos oss får man med andra ord ett något annorlunda utseende…