Endast en bråkdel av gårdagens kryddsamling, men trots det färgglatt värre.

Igår var det åter dags för indiskt och detta i form av kyckling korma med ris, naanbröd & raita (yoghurtröra). Jag verkligen älskar mixen av alla dessa kryddor, som just denna gång innefattade gurkmeja, ingefära, spiskummin, koriander, cayennepeppar, kanel, kardemumma, chiliflakes och helt vanligt salt. Att det hela spetsades med lite socker (!), vitlök, citron & mald mandel gjorde förstås inte saken sämre = smakrikt 😛

Efter maten så blev det Tv-hockey (inga framgångar för SKK…), pilkastning med/mot Tommie & Christian och sist men inte minst UFC-matchen mellan Alexander Gustafsson & Anthony Johnson. Snacka om antiklimax när det efter mååånga timmars väntan visade sig ta slut på ett kick, och det dessutom med svensk förlust 🙁

Idag har både jag & Tommie tagit det väldigt lugnt – jag på grund av lathet, och Tommie på grund av sjukdom (halsont och hosta). Det är ytterst tveksamt om Tommie tar sig upp och jobbar imorgon, men själv tror han stenhårt på det och med lite vilja så piggnar man ju emellanåt oväntat kvickt. Med andra ord bara att hoppas på det bästa!

/ Storkelina

Ett par timmars strålande solsken manade till utevistelse för såväl två- som fyrbenta, det vill säga  jag, Bus, Catla & en sexling ankor gjorde stan (läs tomten 😉 ) tillsammans. Helt underbart, och det kändes rätt fint att ha förmånen att kunna fördela tiden lite som jag vill = en av distansstudiernas stora fördelar 🙂 Nästan så att jag led med stackars Tommie, som inte kom hem förrän den sköna solen hade gått ner MEN han möttes ju i alla fall av en nöjd familj och en sprakande brasa. Och jo, nystädat var det också!

I afton ska jag förbereda morgondagens middag, och det är åter dags för lite indiskt. Denna gång blir det i form av kyckling korma, det vill säga en tämligen mild men ändå mycket smakrik rätt. Hoppas att det blir bra 😛 Ha det gott!

/ Storkelina

Här hemma på tomten har vi delvis isgata, och det gör ju förstås att man tassar runt rackarn’s försiktigt. I morse hjälpte det dock inte att gå med myrsteg, och inte heller gjorde det saken bättre att jag skuttade runt i annat än räfflade gummistövlar (skulle ju till jobbet 😉 ) = föll handlöst bakåt och slog mig duktigt 🙁 Att en bit av handen svullnade upp och smärtade ordentligt märkte jag meddetsamma, men att även bäcken + rygg + en axel ballade ur kände jag mer och mer ju längre arbetsdagen led… Hm, jag undrar just hur det ska kännas imorgon?! Hursomhelst, trots mitt lilla missöde så hade jag en fantastiskt trevlig arbetsdag och fick dessutom skjuts både till och från jobbet med bästa grannen Christian 🙂 Nu? Hemma med min finfina flock bestående av Tommie och sammanlagt 24 små djurben – sämre kan man ha det!

/ Storkelina – lite lätt mörbultad

Bus ligger på mattes långa ben medan Catla ligger bredvid och känner avund (?).

Söndagskvällen spenderades enligt planerna hos Christian & Jejje, där vi bjöds på en fantastisk tvårätters middag med pulled beef och en dessert bestående av bland annat choklad, mandel, kokos, hallon och proteinpulver (!) 😛 Den sistnämnda var en rejält hälsosam historia, helt utan socker, men trots det riktigt god. Att jag skriver trots beror på att jag av tradition både slaskar i mig mycket socker och fett, men jag insåg ju nu att det kan funka även utan dessa ”nödvändigheter” 😉

Under natten till idag så ägnade jag mig åt lite (nöjes)studier i form av att ta reda på vilka av världens länder som har den lägsta cancerfrekvensen. Det visade sig att Nepal är ett av dessa, vilket medförde att jag sedermera ägnade ett par timmar åt att leta efter nepalesiska recept. Min tanke är att kosten utgör en rätt stor del av livsstilen, och därmed påverkar hälsan. Alltså, här ska testas maträtter från Nepal och ett par andra länder – det lär ju knappast vara skadligt i alla fall. Återkommer med en rapport så småningom 🙂

I morse inledde jag med en mysstund med Bus & Catla, men därefter var det dags att ge sig på terminens nya kurser: Beskattningsrätt & Kvalitetsstyrning. Känns riktigt inspirerande!

/ Storkelina

Gårdagen var skapligt intensiv, men inleddes i alla fall lite försiktigt med kaffe på sängen (för min del, Tommie hade ju vänligheten att servera 😛 ). Efter några timmars studier hade vi sedermera middagsgäster i form av Danne & lilla Alicia, och sist men inte minst rullade vi ett par kilometer bort för att hämta halm, fika och mysa en stund i Tv-soffan med Rävsvads-trion Cicci, Mats & Emil. Unge herr Edwin hade redan gått och lagt sig, och Wilma var som vanligt ( 😉 ) ute på vift. Jag & Tommie hade hursomhelst en utomordentligt trevlig dag/kväll 🙂

Idag har jag haft storstädning hos våra ankor, medan Tommie har grejat med några byggdetaljer. Nu ska jag ta en så’n där härlig eftermiddagslur, men så småningom bär det av en sisådär 400 meter bort till granngården Annelund. Jodå, i afton har vi minsann förmånen att bli bjudna på middag och att det sistnämnda blir i form av pulled beef (premiär för oss!) gör ju inte direkt ont.

Ett par bilder, oskarpa och tagna i dåligt ljus, följer:

Att Alicias ansikte är lika randigt som tröjan beror på att…

… vår randiga lampa skapar intressanta mönster. Hemma hos oss får man med andra ord ett något annorlunda utseende…

I eftermiddags kom Tommie hem med en underbar bukett tulpaner i min favoritfärg, till och med blomsterpapperet gick i lila 🙂 ”Tenta-blommor” kallade han dem för, min finaste make, och jag kan säga att jag ALDRIG tidigare har blivit så glad över en bukett. Att få blommor sådär lite apropå, efter 19 år tillsammans, är såå härligt och betyder långt mycket mera än alla de stora som små buketter jag mottagit i samband med bemärkelsedagar, årsdagar, nyförälskelse osv osv. Blev så fantastiskt glad och lite rörd, och det efter en tuff dag med fem timmars tenta och ytterligare en i annalkande. OM nu någon fortfarande undrade: Tommie är bäst, alla kategorier, och det är en verklig ynnest att få fortsätta känna så år efter år.

/ Storkelina – i många avseenden lyckligt lottad

P.S. Gunilla, DU ser förstås skuggan av Bus vid sidan av vasen. Klippte dock bort henne, för hon blev så rackarn’s suddig 😉 D.S.

Jo, jag gick förstås närmare när jag kollade in sinnesstämningen än när jag knäppte bilden.

Klockan är strax 21.55 och Tommie har inte hunnit vila en minut sedan han kom från jobbet (monterat plogen…), MEN åker ändå runt och plogar med århundradets leende på sina läppar 🙂 Finns det något bättre än att se någon man älskar riktigt glad?! Jag tror inte det. Det är ungefär lika underbart som det är fruktansvärt att se sin käresta djupt ledsen eller besviken – oavsett vilket så smittar det ju av sig duktigt, och då föredrar jag förstås att slippa känna hur smådjävlarna växer inombords 😉

/ Storkelina

För dagen är det mest en massa pluggande inför veckans två tentor, men en liten tur med Catla och rastning av grannhundarna Rocky & Smula har jag också hunnit med. Det är såå underbart vackert med all snö, och det gäller att passa på att ta bilder här hemma innan Tommie har röjt loss med nya plogen. Man vet ju hur det är med grabbar & maskiner, det är ofta så kul med det nya att ALLT ska bort. Tänker till exempel på Danne & motorsågen (blev typ kalhygge på hans tomt 😉 ), och ser lite framför mig hur Tommie ”rakar” tomten så att den blir redo för krocket (är DU redo Stolle?!)… Det blir hursomhelst rackarn’s skönt för Tommie att slippa skotta bort all snö – igår kväll när han kom in efter ett pass med snöskyffeln så trodde jag nästan att han skulle falla ihop av utmattning 🙁

Några bilder följer, ha det gott!

/ Storkelina

Träd med snötyngda grenar piggar upp.

På väg mot grinden och glad över att Tommie skottade en gång igår.

Grannarnas Smula stormtrivs i vintervädret.

Rocky undrar varför inte han, liksom Catla, fått något täcke på sig och tycker att vi ska gå in. Ja ja, men inte in i ladan Rocky!

På väg hem och möts av rött hus omgärdat av snö. Underbart!

Bus tycker att det är rätt onödigt med mycket snö & kyla, och då passar det bra med ”fönsterjakt”.

Bild från Catlas valpkurs för drygt två år sedan – sött!

Efter gårdagens förvärvsarbete i huvudstaden så har denna fredag spenderats vid skolbänken, det vill säga hemmavid. Såå underbart skönt att slippa lämna paradiset, och det trots att torsdagens jobbvistelse var utomordentligt trevlig  🙂

Sådär av en slump så ramlade jag över bilden ovan, och det medförde förstås en härlig nostalgitripp till Catlas valptid. Tänk så liten hon var när hon kom, och tänk så STOR kissen Bus såg ut i jämförelse. Förresten, när jag vaknade till inatt och såg Catla & Bus ligga tillsammans i en härlig hög vid Tommies sida så blev jag så varm om hjärtat att jag hade svårt att somna om. De är ju bara för söta, mina fina familjemedlemmar!

Apropå familjemedlemmar så har vi ju ytterligare sju stycken, men de ligger ju inte i sängen då’ra 😉 Ödlan Ömer, som nu är drygt 2 år gammal, växer så sakteliga till sig MEN det lär dröja ytterligare 4-5 år innan han når sin fulla storlek på en sisådär 35-40 cm. Inte heller de sex ankorna ligger i sängen om nätterna, men jisses så härliga de är. Igår när jag kom från jobbet så började jag med att gå in i ankhuset för att kolla läget, och jag fick ett rejält uppsluppet mottagande av finaste välkomstkommittén och kände mig mycket efterlängtad. Fast okej, i sanningens namn så var de antagligen mest ute efter att få godbitar såsom bröd eller grönsaker…

Imorgon planerar jag att laga indisk mat, och det var ett bra tag sedan så vi får se hur det går. Längtar hursomhelst redan, och hade jag bara haft ork så hade jag gjort det redan ikväll 😛

/ Storkelina

Jag har länge tyckt att jag har det fantastiskt bra i livet, men nu när jag & Tommie dessutom får större boyta och saker och ting lite mera som vi vill ha det så känner jag hur livskvaliteten ökar ytterligare 🙂 Att ha ett större sovrum, mera förvaring och ett ”nytt” arbetsrum är grymt! Och då har vi fortfarande glädjeämnen som ett stort badrum med bastu, ny entré, en schysst klädkammare (den befintliga duschhytten 😉 ) kvar att se fram emot. Wow, var ska detta sluta?!

Några riktigt bra bilder har jag ännu inte lyckats få till, och en del detaljer saknas ännu, men här kommer i alla fall lite mer att kika på:

Garderobsdörrarna från IKEA gillar jag skarpt, men handtagen saknas fortfarande (långa och stilrena).

Jaja, palmen SKA få en kruka och överkastet får nog snart ge vika för något liiite mera glamouröst. Och sängborden är, som så mycket annat, inköpta för att så småningom få sig en makeover.

Arbetsrummet är inte heller färdigt, men jag älskar att ha utsikt mot stora granen och grusvägen, där travhästarna svischar förbi då och då.