Torsdagens spelning med Peter Murphy’s Carver Combo var som alltid fantastisk 🙂 Tråkigt nog så var det inte många själar på plats men jag, Tommie, Dick & Camilla hade ändå en MYCKET trevlig kväll. Tyckte faktiskt lite synd om Jejje, som var tvungen att plugga inför en tenta och missade alltihopa…

I går inledde jag med jobb på hemmaplan och fortsatte sedan mot stallet där ”min” stilige fredags-Gandhi väntade. Trots en dålig ryggdag fick jag mig en hääärlig häst- eftermiddag med massor av gos & mys = mitt hjärta bankade lite extra hårt för min fyrbente fuxvän

Under fredagskvällen blev det UNO-spel, ett par öl och en massa chips på Annelund – detta för att fira att Jejjes tenta var avklarad. Supermysigt och jättetrevligt med många glada skratt!

I dag var jag & Tommie i Tierp där vi handlade mängder av viltfågelmat samt passade på att slinka in på en snabbfika hos Dick & Camilla. Jag & Camilla åkte sedan vidare till stallet medan Tommie spenderade några timmar med Dick & Ronny ( TV-spel och bilpyssel).

Nu är det kväll och familjen är samlad i soffan. Vi har precis glufsat i oss nybakat bröd (receptet kommer så småningom att läggas upp på sidan Mat & så’nt) och tomatsoppa. Nä, Teo & Bus smakade faktiskt inte men de hade nog gärna gjort det – åtminstone av deras trånande blickar att döma 😉 Ha det fint!

/ Storkelina – bagerskan

Jag bad Camilla att andas in lite Gandhi-doft för min räkning, och bildbevis kom förstås.

Under eftermiddagen skulle jag ha spenderat kvalitetstid med Gandhi, men en ilsket värkande kropp och lite snorande satte stopp för det 🙁 När man varken kan rida, borsta eller mocka skit är man ju tämligen värdelös som hästmänniska… Tröstar mig dock med att jag denna vecka har en fredags-Gandhi att se fram emot 🙂

I morgon blir det jobb i Stockholm och sedan spelning med Peter Murphy’s Carver Combo i Uppsala. Det sistnämnda ska bli riktigt kul – möjligheterna att både se och höra mitt favoritband är ju som bekant rätt begränsade. Hoppas därför att Peter och gänget håller på läääänge, lääänge. Och att de inte glömmer bort att spela min älskade Stalker!

Kvällens middag bestod av rester, men det var verkligen inga dåliga så’na: Trattkantarellsoppa till förrätt och biffstroganoff med ris till varmrätt 😛 Det är egentligen konstigt att ordet rester har fått en sådan negativ klang, för om maten var god vid första serveringstillfället så är den det ju sannolikt även vid det andra. Vi människor är helt enkelt rätt skumma 😉

/ Storkelina – inte på topp men glad ändå

Under dagens lååånga färd från jobbet hade jag nöjet att lifta med Dick från Stora Wäsby. Vi hade suttit och pratat en stund när Dick plötsligt kläckte ur sig: ”I morgon ska jag till Karolinska Sjukhuset och fylla igen ett stort hål”. Hm, tänkte jag varpå hjärnan började arbeta för högtryck. Förvisso så har de säkerligen en tandkirurg på KS, men inte sjuttsingen lagar de väl simpla hål där?! Eller ens stora hål?! Nä, det måste alltså vara något annat fel på pojkstackar’n men VAD?! För ett ögonblick blev jag riktigt orolig – ett STORT hål (som måste fyllas igen!) någonstans på kroppen lät ju inte alls bra… Gissa om jag skrattade gott när jag insåg att Dick, som jobbar med anläggningsarbete, skulle fylla igen ett stort hål i marken utanför KS 🙂 Om jag har livlig fantasi? Nja, liiite kanske 😉

/ Storkelina – bekymrad medmänniska

Efter dagens arbetspass var jag närmast sjukt duktig = lagade mat i MASSOR. Det blidde en omgång Chilikotletter à la Tommie med pommes (kvällens middag), en sats av Storkelinas Stroganoff + ris (morgondagens middag) samt en rejäl skvätt trattkantarellsoppa (att ha när jag blir sugen) 😛 Och om man bortser från att jag missade att sätta på locket till mixern ordentligt (resulterade i soppa över hela köket typ…) så gick det riktigt smidigt 😉

Just nu pågår matchen mellan SSK och Troja-Ljungby, men liksom tidigare den här säsongen så har jag ruskigt svårt att känna något större engagemang. Somliga kallar mig medgångssupporter, men med tanke på alla mina år med säsongsbiljett (oavsett division) och det otal mil som åkts för att se diverse ödesmatcher så kan jag inte tycka att jag är en sådan. Nä, då handlar det nog mera om att vara en ”mätt-uppgiven-trött-supporter” 🙁

Nu ska jag ägna mig åt sedvanligt soffmys innan det är dags för måndagstidig sänggång. Ha det finfint!

/ Storkelina

Jejje & Camilla dansar som synes (hm...) loss till låten They Don't Care About Us.

Under lördag förmiddag begav jag mig ut på en svampplockartur, och det dröjde förstås inte länge innan min STORA korg var överfull med trattisar 😛 Det fanns hur mycket som helst kvar att plocka, men svampen ska ju som bekant rensas också så det var bara att vända hemåt för att ta hand om skörden. Lyckligtvis så erbjöd sig min icke svampätande make att hjälpa till, för i annat fall hade jag förmodligen varit ledbruten i veckor framöver 🙁 Monotont och stillasittande arbete är bland det värsta jag kan utsätta min sargade kropp för.

I går kväll tog jag & Tommie granntösen Jejje i släptåg och åkte till Tierp där Camilla, Dick & Ronny mötte upp. Vi inledde med en smaklig middag på Brorsans Restaurang & Bar och fortsatte sedan hem till Camilla & Dick där vi spelade UNO och sist men inte minst: TV-spelet Michael Jackson Experience. Det sistnämnda var en mycket intressant upplevelse för undertecknad, som själv inte deltog. Hade nöjet att se både min älskade Tommie och mina hääärliga vänner dansa som värsta Michael Jackson-kopiorna … eller inte 😉 Kul var det hursomhelst, och Tommies ”porslinsfot” (den med ledbandsskadan) överlevde även om det var knappt. För en stund blev jag faktiskt riktigt orolig…

I dag har jag hejdat mig från att plocka ännu mera svamp och mest bara tagit det lugnt = JÄTTESKÖNT och mycket välbehövligt. Ett och annat telefonsamtal har jag dock hunnit med och kunde då bland annat konstatera att Stolle, trots alla sina utlandsresor, fortfarande pratar svenska. Ytterst glädjande!

/ Storkelina – glad & nöjd

BILDEN OVAN ÄR TAGEN AV DICK TAXÉN

Annica poserade villigt i hotellets smurfblåa badrock.

I torsdags morse liftade jag med kollegan Per från Storvreta och via ett par timmars stopp i Hästsportens Hus hamnade jag så småningom på konferensanläggningen Blue Hotel på Lidingö. Det blev två mycket givande dagar som bland annat innefattade en föreläsning med Pär Johansson, det vill säga mannen bakom Glada Hudik-teatern. För någon vecka sedan gjordes Pär ner totalt i programmet Uppdrag Granskning, men helt oavsett var sanningen ligger: Föreläsningen var bländande bra och Pär har gjort ett fantastiskt jobb med/för de utvecklingsstörda och deras teater.

Utöver föreläsningar och hårt arbete (jo, faktiskt!) så bjöd konferensdagarna på trevligt umgänge, god mat & dryck och en del bus (jag & min kumpan Malin blev så att säga tagna med fingrarna i kakburken… 😉 ). Genom ett test i överlevnadsstrategi fick vi också veta vem av närmare 6o personser som skulle klara sig sämst om ett flygplan tvingades nödlanda i Arizonaöknen. Jodå, det var dessvärre undertecknad 🙁 Jag tröstar mig dock med att a) sistaplatsen belönades med en flaska bubbel samt b) att det delvis tyder på att jag så att säga tänker ”outside the box”.

/ Storkelina – ingen ökenvandrare

MÅNDAGENS INLÄGG PUBLICERADES TYDLIGEN INTE, MEN HÄR KOMMER DET OM ÄN EN SMULA INAKTUELLT…

Mina favoriter Peter Murphy’s Carver Combo kommer inom kort till ”rätt” del av världen, det vill säga Uppsala. Den 3 november kl 21 blir det spelning på Bistro Hijazz i gamla stationshuset och jag lääängtar redan.

När jag under eftermiddagen/kvällen stod och lagade mat tog jag mig tid att verkligen studera vårt nya (och nystädade!) kök och jisses vad glad jag blev. Det är en sann fröjd att stå och kocka i en miljö som jag själv har valt och där det dessutom finns gott om arbetsytor 🙂 Hm, det där kanske jag inte skulle ha skrivit? Nu kanske folk förväntar sig att jag ska börja åstadkomma stordåd i köket 😉

Den här veckan gör jag egentligen mina två hela arbetsdagar i Stockholm i samband med en konferens på Blue Hotel (Elfviks Udde, Lidingö), men jag ska ändå försöka ta mig ner och jobba i morgon (även kontoret kan må bra av lite ”omvårdnad”). I slutändan blir det dock kroppen som får avgöra hur det blir med den saken, för om jag är lika skraltig som i dag så lär tre långa dagar bli för mycket. Fy vad trist det är att vara fysiskt vek…

/ Storkelina

I dag har jag jobbat, lagat mat och ridit (ett omåttligt hårt pass under Camillas ledning…) och nu är jag så trött så trött. Ska njuta av att vår nyreparerade TV är åter och mysa lite med Tommie & de fyrbenta, men sedan är det dags att krypa till kojs. Ha det gott!

/ Storkelina – en trötter en

Efter gårdagens samvaro med Gandhi avnjöt jag & Tommie en riktig smaklig måltid. Vi hade handlat fantastiskt fint kött (hängmörad biff och vitlökssnurror) på Köttboden i Östervåla, och detta intogs tillsammans med pommes, kryddig bearnaisesås, vitlökssmör & sallad. Helt klart en middag i gammal hederlig 80-talsstil och det var SÅ gott 😛

När maten hade fått sjunka ner och ligga till sig en stund tog jag, Tommie, Teo & Bus en uppfriskande och härlig kvällspromenad. Det var hur skönt som helst ute och hela flocken trivdes alldeles utomordentligt bra 🙂 I bland är det extra mysigt att bo på landet!

I dag åkte vi vi till Strutsens Café & Gårdsbutik för att äta lunch i form av deras helgbuffé. Det var en alldeles lagom utflykt för att man med gott samvete skulle kunna åka hem och krypa tillbaka ner i sängen med ett korsord. Om vi somnade sedan? Nääää, absolut inte! 😉

Lithells leverfärs med sönderkokt ris är både gott och skonsamt för en gammal hundmage.

Lukten av lever gör mig illamående, och JA: Jag är tyvärr en ruskigt känslig och äckelmagad individ 🙁 För dem jag älskar är jag dock beredd att göra en och annan uppoffring = i går kokade jag ris & leverfärs (!) till världens goaste lilla Teo. Doften som spred sig i köket när kastrullerna stod på spisen, och känslan som infann sig i min kropp när jag rörde i hop hundmaten, gick i sanning inte av för hackor… Inte heller Tommies skrattsalvor när han hörde mitt hulkande och mina högst ljudliga kväljningar. Hm, kan det sistnämnda betyda att min illvillige make inte tyckte ett dugg synd om mig?! 😉

/ Storkelina – kock av leverkok