
Mats har jag känt sedan mitten av 80-talet, då han bestämde sig för att knycka min syster och släpa ner henne till Skåne. Det tog ett tag innan jag förlät min käre svåger för ”stölden”, men så här långt efteråt är jag BARA nöjd och glad över det hela 🙂
Jag har redan tidigare berättat om ett av mina första minnen av Mats, men historien är väl värd att upprepa. Mats, som då det begav sig var en av sydsveriges främsta rallyförare, tyckte att jag skulle åka i en riktig bil. Och jodå, han plockade ut en Opel Manta (under byggnation…) från verkstaden för att vi skulle ta en liten provtur. ”Men det finns ju inga säkerhetsbälten” påpekade jag och fick då till svar att det inte gjorde något för vi skulle inte åka så fort. Hur snabbt det gick vet jag inte, men det var glashalt ute och jag var utan bälte = fullkomligt livrädd…
Annars minns jag mest att Mats tog med mig på mitt första besök Fortsätt läsa








